På andra våningen i Entréhuset på campus Almby finns ett styrelserum som täcks av porträtt av sittande och tidigare rektorer på Örebro universitet. Här har många studenter suttit och varit nervösa när de fått sitt ärende bedömt av disciplinnämnden. Vissa studenter kliver ut och får beskedet att de inte får några åtgärder överhuvudtaget men många kliver ut med besked om avstängning upp till sex månader. Lisa Linderoth är en av fyra jurister vid Örebro universitet som varvar att föredra fuskärenden i disciplinnämnden. Hon tar oss igenom allt som sker bakom dörrarna till disciplinnämnden.
Upplägg
Lisa Linderoth tar oss igenom hur ett typiskt möte är upplagt, vilka som deltar och vilka punkter som tas upp.
Nämnden består av fem ledamöter. Först av allt finns en ordförande som består av rektor på Örebro universitet, en lagfaren ledamot som just nu är en pensionerad domare, en lärarrepresentant samt två studentrepresentanter. Nämnden är beslutför om minst tre av fem ledamöter är på plats. Dock måste minst två bestå av ordföranden och den lagfarna ledamoten. Lisa nämner att sammansättningen ser ut på det sättet för att bidra till rättssäkerheten.
-Jag skulle säga att jag inte vet någon gång vi har haft tre ledamöter i nämnden utan vi är i regel fem och om ordinarie representant har förhinder så finns suppleanter som kan delta i dennes ställe.
Ett möte i disciplinnämnden börjar alltid med att den föredragande juristen redogör kort för bakgrunden till ärendet till nämndens ledamöter. Därefter får studenten och läraren komma in till sammanträdet. Den anmälande läraren får sen berätta varför de upprättat en anmälan. Sen får studenten möjligheten att bemöta detta. Därefter kan nämnden fritt ställa frågor till alla parter som är involverade.
Studenten får även möjlighet att yttra sig skriftligt innan mötet. Den skriftliga- och muntliga yttrandet lägger båda grunden för utgången av ärendet.
-Det allra flesta studenter väljer att lämna in ett skriftligt yttrande. Där beskriver studenten sin syn på misstankarna.
Lisa berättar att nu så har sammanträden ägt rum via zoom och då har man informerat studenten om beslutet via telefon eller mejl i efterhand så snart sammanträdet är slut. Men när de hade möten på plats så fick studenten beslutet direkt efter mötet då både rektorn och den föredragande juristen meddelade beslutet muntligen. Studenten informeras även om att beslutet från nämnden räknas som ett myndighetsbeslut som därmed går att överklaga till förvaltningsrätten i Karlstad. Enligt högskoleförordningen så har universitet rätt att dela ut ett maxstraff på sex månader. Men disciplinnämnden har själva beslutat att den minsta avstängningen ligger på fyra veckor.
Styrelserummet i entréhuset där disciplinnämnden har sina möten
Förändringar till följd av pandemin
Lisa berättar hur arbetsbördan har ökat i samband med pandemin. När hon började vid universitetet 2016 så hade de sammanträden i disciplinnämnden ca en gång i månaden. Men under pandemin har ärendena ökat så pass mycket att nämnden nu ses två gånger i månaden istället.
Samtidigt har pandemin lett till att det uppkommit en bra struktur runt hur digitala möten hålls och att det kan finnas en möjlighet att dessa fortsätter framöver. Då en mer digitaliserad process bidrar till att ärenden betas av snabbare.
I nuläget så kommer mötena i disciplinnämnden fortsätta ske digitalt fram tills mars 2022 när en ny bedömning kommer göras.
Mörkertal
Precis som inom den svenska straffrätten så krävs det ett högt bevisvärde för att fälla en student. Det ska vara ställt bortom rimligt tvivel att studenten faktiskt har fuskat.
-I vissa ärenden står det verkligen och väger och då kan det bli mycket diskussion i nämnden där slutsatsen ofta blir att bevisen inte är tillräckliga. Vilket leder till att ärendet avslutas utan vidare åtgärd.
Rättssäkerheten runt processen är hög. Därmed är det, så långt det är möjligt, säkerställt att oskyldiga studenter inte fälls samtidigt som Lisa understryker att studenten ändå alltid har rätt att överklaga beslutet hos förvaltningsrätten.
-Vissa studenter väljer att överklaga men det är inte många. Relativt få av alla ärenden överklagas, det handlar om ett fåtal per år.
I de fallen ärenden går upp till förvaltningsrätten anger Lisa att de oftast bedömer att disciplinnämnden i Örebro gjort en väl avvägd bedömning och ändrar därmed inte beslutet. Det är bra med vägledande praxis från en överprövande instans.
Det existerar säkerligen ett stort mörkertal bedömer Lisa.
-Det finns säkerligen ärenden som inte ens prövas då våra antiplagiatverktyg inte fångar upp dem. Till exempel om man köper tjänster där någon annat utför uppgiften åt dig.
I de fallen anger Lisa att det är svårt att kunna bevisa att det inte är studenten själv som besitter kunskapen. Med dagens teknikutveckling, till exempel hörsnäckor, så anger hon att det i princip går att fuska om man vill. Det har ju högskoleprovet varit utsatta för. Ingripanden såsom t.ex. kroppsvisitering är inte något som universitetet har stöd i att utföra.
Lisa Linderoth
Studentens förutsättningar
Lisa nämner att det händer att studenter blir ledsna under mötena.
-När vi satt på plats upplevde nog många studenter att bara komma in i det här rummet var värre än att komma till en domstol. Det är bara att tänka sig in i situationen att man möts av ett rum där rektor och ens lärare sitter.
Stöd finns för studenten att få genom till exempel student- och doktorandombudet eller via studenthälsan. Där har studenten ett val ifall de vill ha med studentombudet som stöd under mötet. Det är också möjligt att ta med en annan stödperson till sammanträdet.
Till frågan ifall omkringliggande faktorer runt studenten som till exempel mental hälsa eller ekonomiska svårigheter tas hänsyn till i bedömningen av ärendet svarar Lisa att det är en svår fråga att svara på då det bedöms från fall till fall.
-Många gånger kan dessa faktorer vara en förklaring men inte en ursäkt till varför studenten inte förhållit sig till reglerna.
Det kommer även fram att studentens förutsättningar inför examinationen ofta kan leda till fuskande som inte var planerat.
-Många gånger hör vi hur till exempel studenten har mått dåligt, det har hänt en del inom familjen eller runt omkring dem, de har haft ett extrajobb som hängt över dem sen skulle de skriva uppgiften,var väldigt stressade och skickade in utan att dubbelkollade de sista sidorna där de hade tagit från sina anteckningar som var direkt taget från boken men att de inte hann skriva om det med egna ord. Sådana förklaringar förekommer i disciplinnämnden.
Samtidigt betonar Lisa hur studenten alltid har ett eget ansvar ifall de skickar in en examination eller inte. Därmed att det ibland studenter som ångrar att de lämnat in uppgifter som de inte hunnit titta igenom ordentligt innan inlämning.
En sak är i alla fall klart och det är att processen en student går igenom hos disciplinnämnden varken är kort eller enkel. Om processen är för strikt eller för lätt mot studenten är dock en helt annan fråga som är upp till dig att avgöra.
—————————————————————————————————————————————————Detta är del 2 i en tre delars reportage serie om fuskande under pandemin på Örebro universitet. Här kan du läsa del 1 och här kan du läsa del 2.