Fuska på en tenta. Plagiera från nätet. Det är saker som de flesta studenter ser som helt otänkbara. Men faktum är att fusket ökar i universitetsvärlden sedan pandemins intåg och Örebro är inget undantag. Man undrar ju hur det är att sätta sig i en fuskares skor? Lösnummer ger dig en liten inblick.
Örebro studentkår släppte tidigare i våras en omfattande rapport som kallas Fallärenderapporten. Rapporten behandlar terminerna HT18-VT20 och “uppmärksammar och synliggör missförhållanden på Örebro universitet, gällande både utbildningskvalité samt rättssäkerhet”.
Fallärenderapporten beskriver också hur fusket ökat markant från våren 2020. Albina Hoti har inte bara varit med och skrivit fallärenderapporten utan hon har också som Örebro studentkårs student- och doktorandombud kommit i kontakt med studenter som hamnat i universitetets disciplinnämnd i mer än tio års tid.
Hennes roll i nämnden är inte helt olik en brottsmålsadvokats – hon ser till att studentens rättigheter följs och att processen är rättvis. Under åren har hon i sin kontakt med studenterna sett hur flera misstänkta och konstaterade fuskare reagerar.
– Det är två olika processer, dels när studenten anmäls för misstänkt plagiat av en lärare och dels när man väl hamnar i disciplinnämnden, berättar hon. – Det är hela tiden är en nervös och orolig sinnesstämning, men i första hand när studenten får besked om att de anmälts så blir många arga och skjuter ifrån sig. Men väl i disciplinnämnden så blir många nervösa framförallt, men även ledsna. Då har det sjunkit in.
En fuskare spelar på ett sätt med sitt rykte som insats. Albina berättar att de flesta studenterna hon kommer i kontakt med främst är oroliga över konsekvenserna snarare än att de är besvikna på sina handlingar eller sig själva. – Konsekvenserna kan vara att man blir avstängd och inte kan fortsätta med sina studier för en period, förklarar Albina.
Lösnummer har också tidigare pratat med andra personer med som har insyn i disciplinnämnden. Dessa vittnar om att misstänkta och konstaterade fuskare ofta mår dåligt. Det kan handla om en desperation som uppkommit genom en press utifrån. Det kan vara att familjen eller vännerna förväntar sig att man ska klara studierna och för att det ska ske tar man större risker och i vissa fall rena genvägar i studierna.
Men hur förklarar sig studenterna när de misstänks eller ertappas med att fuska? Används psykisk ohälsa rentav som en ursäkt för beteendet? – Många använder det, säger Albina Hoti. – Många känner sig stressade, de har mått dåligt en tid och de kanske har försökt ta sig igenom en kurs eller tenta i flera år.
Sedan pandemins intåg har fusket som sagt ökat. Örebro universitets prorektor Anna-Karin Andershed sa till SVT Örebro i somras att hon hörde “både från oss och från andra lärosäten att det finns en ökning i misstänkta fuskärenden.” Debatten har till också vid flera tillfällen gått varm i studentkretsar om salstentors vara och icke vara i pandemitider, där smittorisken vägs mot fuskrisken. Örebro universitet har då hela tiden pekat på att rättsäkerheten på tentor inte kan garanteras lika bra om de görs hemifrån.
– Jurister på universitetet har jättemycket att göra och jag har också märkt att de som väljer att vända sig till mig ökar i antal, säger Albina Hoti, student- och doktorandombud på Örebro studentkår. – Vi har fått signaler om att fler studenter fuskar just för att det är lättare att fuska nu. Det tror jag är den största anledningen till att fusket ökat sedan pandemin.
Läs Örebro studentkårs fallärenderapport här (öppnas i ny flik)