Apple stoppar försäljning i Ryssland, så gör även Volvo cars, den kinesiska storbanken AIIB, och den finska chokladjätten Fazer. När Ryssland en tidig morgon i februari kliver över ukrainska gränsen är det många som vänder ryssen ryggen och öppnar upp armarna för de ukrainska flyktingar som behöver någonstans att bo. I samtid erbjuder U.S.A. skydd åt den ukrainska presidenten, Volodymyr Zelenskyj, men han tackar nej. Rysslands invasion av Ukraina väcker starka reaktioner från omvärlden och många anar oro, liksom studenterna som berättar om sina upplevelser av konflikten.
I Budapestuppgörelsen 1994 utlovar Ryssland att inte använda vapenmakt mot Ukraina. 1997 undertecknar båda länderna ett vänskapsfördrag, en överenskommelse om att respektera varandras självständigheter och landgränser. Trots lovorden nås omvärlden av ryskt marscherande utanför ukrainska gränsen. Den 24 februari angriper Ryssland med passivt stöd från Belarus, Ukraina. Tätt inpå erbjuds ukrainska presidenten evakuering av U.S.A., men han insisterar på att stanna kvar för att stötta landet och befolkningen. Samtidigt florerar bilder och videos på ett ukrainskt barnsjukhus som bombarderas. Bombningen följs av robotattacker mot ukrainska försvarsanläggningar och markinvasioner längs ett antal gränsavsnitt – så opererar ryssen för att ta kontroll över Ukraina. Nu kommenterar örebrostudenterna krigsutbrottet.
– Jag oroar mig… och jag har sedan kriget startat, extra koll på mitt pass ifall jag skulle behöva det, säger en student.
Fler studenter uttrycker oro. Utmärker sig gör en student med familj i ryska grannlandet Litauen.
– Jag är från Litauen som gränsar mot Ryssland och jag och min familj blev oroliga när vi fick höra om kriget. Men jag vill heller inte göra en så stor grej av det eftersom det finns krig i andra länder också, berättar en student.
Att kriget väcker reaktioner hos studenterna är tydligt och många är insatta i konflikten som inneburit att Sverige och ett flertal andra länder donerat förnödenheter till Ukraina. Hjälporganisationer som Rädda Barnen och UNHCR har särskilt uppmärksammat ukrainarnas kritiska situation. UNHCR utropar nödläge och många människor öppnar upp sina hem för ukrainska flyktingar. Trots stödet bjuder studenterna på blandade åsikter om konflikthanteringen.
– Man får inte glömma bort att det finns fler konflikter och krig i världen, konflikter som pågått längre. Ibland känns det som att vi favoriserar människor och som att folk bryr sig mer om europeiska länder och deras befolkningar, säger en student.
Ytterligare en student kommenterar konflikten.
– Jag ber för de i Ukraina och tänkte inte alls att kriget skulle starta. Det man kan göra är att donera, men samtidigt har det pågått krig i Syrien och i mellanöstern länge. Det känns som att folk bryr sig mer och uppmärksammar konflikten för att det är ett europeiskt land som drabbats, säger en student.
I en sista intervju ger en student sin syn på vad man kan göra för att hjälpa de utsatta i kriget, något som Örebrostudenterna står eniga inför.
– Man kan donera, man kan göra någonting, avslutar en student.