Man är trött på att konstatera det. Men pandemin har satt tydliga spår i Örebros studentliv likväl som den satt tydliga spår över hela världen. Att plugga på ett universitet har sedan våren 2020 inte varit sig likt för någon. Högst upp i universitetets organisation finns rektor Johan Schnürer. Lösnummer har haft ett långt samtal med honom och har tillsammans försökt se både tillbaka och framåt på den nya verkligheten för Örebrostudenter.
Det är tidig mars månad 2020 och Örebro universitet meddelar på sin hemsida att man bland annat ställer in stora arrangemang och att man börjar undersöka möjligheterna för distansutbildning. En krisgrupp är aktiverad. Ett virus som sveper över världen har nått Örebro.
Drygt 14 månader senare är Zoom-föreläsningar sedan länge vardag, fester på Kårhuset smärtsamt avlägsna och situationen för alla studenter är totalt omvandlad.
Detsamma gäller universitetspersonalen, där det högst upp naturligtvis finns en rektor. 64-årige Johan Schnürer är mikrobiolog i grunden och är dessutom vid sidan av rektorsarbetet styrelseordförande i Ultupharma AB, ett företag som arbetar med att leta nya antibiotika. Denna bakgrund gjorde att det blev extra naturligt att han noggrannt följde alla initiala nyheter om viruset och dess spridning över världen.
– Jag gjorde mitt första vetenskapliga arbete om antivirala läkemedel så jag hade bakgrundstänket, berättar Johan i vårt Zoomsamtal. – Jag vill hävda att jag ganska tidigt noterade vad som höll på att hända.
AVDELNINGARNA REDO
En dryg timme efter att intervjun är avslutad möter vi honom på campus för en smittsäker fotografering utomhus i vårvädret. Det är betydligt fler människor här än i våras. Örebro universitet har omkring 1 600 anställda och den stora organisationen behövde förberedas på vad som var på väg. Man behövde bland annat se till att vissa avdelningar var extra förberedda. – Vi säkerställde att IT-avdelningen fick extra resurser, för de skulle ha en nyckelfunktion i allt detta. Det var också viktigt att vi skulle behöva ett välutvecklat Högskolepedagogiskt centrum där de har arbetat med digitalisering ganska länge och de var på tårna, minns Johan.
Och vi alla minns de snabba omställningar som kom att prägla hela samhället och inte bara universitetsvärlden. En osäker ny tid påbörjades där olika besked löste av varandra. Inte ens experter på virus och mediciner visste hur länge detta skulle bli det nya normala. Utan att fortfarande veta allt blir nu allt fler vaccinerade även om många i den typiska studentåldern fortfarande väntar på sin tur. Johan, med sin bakgrund i området, berättar:
– Jag trodde att det skulle ta väldigt lång tid innan vi skulle få vaccin mot covid-19. Det är en triumf för vetenskapen att vi hanterade detta och nu har vaccin. Jag trodde att det kanske skulle ta tre år innan ett nytt vaccin skulle funka, erkänner han.
ISOLATION OCH STUDENTFEEDBACK
Men våren 2020 var en annan tid. Studenterna och universitetspersonalen flyttade in i det digitala rummet och campus blev skrämmande tomt. Johan Schnürer är bosatt i Uppsala och har varit högsta hönset på Örebro universitet sedan sommaren 2016. Då för snart fem år sedan intervjuade Lösnummer honom och han berättade då om sina fritidssysslor som involverade svampplockning, läsning samt skidor och skridskor. Perfekt för hemarbete och isolering kanske?
– Ja, i Uppsala hade vi några veckor i februari när det var fantastiskt skidföre. Att då kunna bege sig ut på en tur kring lunchen eller en sen eftermiddag var fantastiskt och viktigt när man tvingas jobba hemifrån. Man har kunnat konstatera att många mer människor än normalt är ute i naturen! Naturen har vi alla haft glädje över!
Men hur mycket naturen än kan ge blev vardagen givetvis tuff ute i många av studentlägenheterna. Frågan är, hur har Johan reflekterat kring studenternas situation? Får han den feedbacken han behöver för att förstå läget och kan han ta med sig de perspektiven när han fattar sina beslut?
– Samarbetet med studentkåren har över tid fungerat väldigt bra. Sen får jag vissa studenters spontana synpunkter direkt till mig och så får jag även rapporterat från Jesper Mattsson på kommunikationsavdelningen kring frågor och synpunkter som kommit till deras kännedom. Med honom går jag igenom “veckans skörd” en gång i veckan, berättar Johan.
Studenterna reagerade givetvis olika och Johan berättar om tre olika kategorier. – Dels var det de som var väldigt ledsna över allt de går miste om. Sen var det en liten grupp som tyckte att det här passar perfekt och hoppades på digital undervisning även i framtiden. Sen fanns det de som var oroliga och hade mycket farhågor kring tentor och sin VFU, säger Johan.
ÖKAT FUSK OROAR
Johan påpekar dock snabbt att studieprestationerna trots all oro hållt sig på samma nivå som tidigare, men med en tydlig baksida: – Vi undrade “kommer vi klara att behålla kvaliteten i undervisningen”? Kommer studenterna lära sig lika mycket och visa det på de olika examinationerna? Det har de gjort men baksidan är antalet fall i disciplinnämnden som ökat här och i hela landet.
Hemma i sin egna trygghet blev det enklare att fuska och när fysiska salstentor kom på tal väcktes en förhållandevis stor debatt om smittorisk kontra rättsäkerhet. Det ledde till att studentkåren anordnade en frågestund med rektorn där osäkra studenter kunde få svar om vad som gällde. Hur mycket man än smittsäkrade salarna så kom det från vissa håll högljudda protester. Lösnummer ställer idag frågan till Johan om en del studenter kanske missförstår vikten av rättssäkerhet på examinationer?
– Vissa studenter hade nog aldrig reflekterat över rättssäkerhetsperspektivet för det är självklart för dem att göra det de ska och göra det på rätt sätt, funderar Johan. – Andra kanske tyckte att de var en jobbig diskussion som kom för nära de själva och så finns det de personer som är väldigt oroliga. Både bland medarbetare och studenter har man visat oro kring sin egna eller anhörigas situation.
Det var alltså många parametrar att ta hänsyn till samtidigt som examinationerna behövde genomföras och fylla sin självklara funktion – att testa och därefter godkänna studenters kunskaper. Det blev väldigt tydligt att studenterna är beroende av tydlig information från sitt universitet av vad som gäller. – Vi kunde säkert gjort saker bättre men jag tycker att vi som helhet fick ut informationen kring den situationen, säger Johan. Idag menar han att de mest högljudda protesterna över att behöva bege sig till en salstenta avtagit.
HJÄLPER KÅRHUSET
Medan vissa studenter kanske nöjer sig med själva plugget så är det många studenter som under sin studietid också försöker fylla den med ett socialt föreningsliv och engagemang inom studentkåren. Det som kanske var ett svårdefinierat begrepp tidigare blev åtminstone lättare att sätta fingret på när man märkte vad som försvann – studentlivet har förändrats i grunden de senaste 14 månaderna. Örebro Kårhus har inte haft öppet på väldigt länge och får inga intäkter. Digitala aktiviteter anordnas, men vem tycker det är lika nytt och spännande som första gångerna? Det blir lätt dystert att tänka på det som tidigare kännetecknade studietiden, samtidigt som man inte får glömma de eldsjälar som fortsätter göra förgyllande insatser för alla som är intresserade.
Men detta kanske är något som inte är i universitetsledningens fokus alls? Tvärtom, menar Johan. – Jag och mina kollegor tänker mycket på detta. Vi har tillsatt särskilda seniora personer med ekonomikompetens som hjälper studentkåren och kårhusstyrelsen att ta sig igenom detta.
Johan konstaterar också att hela studentlivet fungerar lite som en färskvara där dess utformning överförs från årskull till årskull. – Blir det så här en för lång tid så finns risken att vissa utformningar av studentlivet förloras för alltid medan det finns “förvaltare” under kortare perioder.
Introduktionen som är en återkommande stor händelse blev helt inställd höstterminen 2020 och genomfördes helt digitalt vårterminen därpå. Om det säger Johan så här: – Generellt tycker jag att studentkåren agerat väldigt moget. Introduktionen är viktig och betyder mycket för kvaliteten för nya studenter men det betyder också mycket för universitetet att ha glada och engagerade studenter som känner varandra.
EN HÖST PÅ CAMPUS?
Kring själva undervisningen planerar Örebro universitet nu för en gradvis öppning av sina campus inför hösten. Nya studenter kommer prioriteras precis som för ett år sedan men det kommer finnas kvar en stor flexibilitet enligt rektorn. – Vi vet inte hur smitt- och insjuknande kurvorna kommer se ut i höst, säger Johan. – Men vi kan hoppas och tro att det går neråt, men med tanke på att virus muterar så kommer vi ha en beredskap för att snabbt gå tillbaka till distans igen.
Vi kan alla hoppas att det värsta är bakom oss och en ljusare framtid är på väg. Oavsett så är Johan Schnürer imponerad över hur lärare och studenter hanterat pandemin hittills. – Vi var oroliga att det inte skulle fungera. Kanske att lärarna inte skulle klara att hålla kvalitén eller att studenterna inte skulle orka hålla motivationen uppe. Jag är också väldigt glad över allt det vi har lärt oss under pandemin. Vetenskap och forskning har bidragit till att vaccin nu är på plats. Man pratar ibland om “a twenty-year overnight success story” – alltså att något som ser ut att ha gått fort bygger på decennier av forskning. Centralt kring allt detta står universiteten och forskningsorganisationer och vi ser hur vi är en del i ett globalt samspel.
Johan avslutar vårt samtal väldigt sammanfattande: – Det har gått bättre än vi trodde. Det har också varit tråkigt. Det är fantastiskt att se hur vi svarat upp och jag ser fram emot att träffa studenter i det “riktiga” livet framöver!
Comments