top of page

Replik från universitetsledningen

Det här är en replik på Liberala studenters debattartikel Ojämnt fördelade lärarledda timmar. Åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.

Universitetsledningen vill tacka debattörerna för deras engagemang kring finansiering av högre utbildning. Detta är förstås en fråga som också engagerar oss och som är en källa till ständig diskussion inom sektorn.

Tilldelningen till olika utbildningsområden är mycket olika, som debattörerna korrekt noterat. Storleken på vad vi kallar för ”prislapparna”, dvs. den peng som lärosätet får för att en student registrerat sig på en kurs och den peng som lärosätet får för att en student klarar sina studier, har framförallt historiska förklaringar. Det finns dock även omständigheter i hur man bedriver undervisningen idag som förklarar skillnader mellan olika prislappar. Så kallade laborativa ämnen, till exempel inom medicin och naturvetenskap, kräver speciallokaler och särskild utrustning. Det finns ingen annan peng än den som kommer till just utbildningarna som bekostar detta. Därför är också prislappen för exempelvis utbildning i musik högre. Den kräver dyra instrument och enskild undervisning. Eftersom vi vet att utbildningar som betraktas som HSTJ-utbildningar ibland har undervisningsinslag som liknar andra områden, t.ex. psykologprogrammet som är ett samhällsvetenskapligt program med inslag som betraktas som tillhörande medicinområdet, så är det möjligt för oss att besluta om kombinationer av prislappar, som i det här exemplet innebär en högre ersättning. Den typen av beslut, som alltså innebär en sådan omfördelning av resurser som debattörerna efterfrågar, fattas på rektorsnivå efter ansökan från institutionerna. Vi gör med andra ord redan det som debattörerna efterfrågar.

De ”kvalitetsmiljoner” som debattörerna nämner används idag till ökad undervisningstid, men också till annat utvecklingsarbete som höjer kvaliteten på våra utbildningar, t.ex. tid och metoder för handledning och återkoppling till studenterna. Vi redogör varje år i vår årsredovisning för hur dessa pengar används för den som önskar fördjupa sig ytterligare.

Det enskilt största problemet med finansieringssystemet för högre utbildning idag är det produktivitetsavdrag som drabbat sektorn sedan mitten av 1990-talet. Avdraget görs från alla anslag till svenska myndigheter för att man tänker sig att vi successivt kan effektivisera vårt arbete, t.ex. genom digitalisering, etc. Kruxet för universiteten är att det finns en inneboende svårighet i att undervisa och forska snabbare. Vi kan också anta att en students lärande inte går fortare idag än för 15 år sedan. Avdraget innebär att våra pengar för utbildning och forskning successivt urholkas. Lärosätena har tillsammans påtalat detta problem ända sedan avdraget infördes, men vi har ännu inte fått gehör för våra synpunkter. Vi vill därför uppmana debattörerna att öppna en dialog på nationell nivå kring finansieringsvillkoren för högre utbildning. Det är där vi gemensamt kan göra en reell skillnad.

Universitetsledningen genom Anna-Karin Andershed, prorektor

13 visningar

Comments


bottom of page