top of page

INTERVJU: UPPFÖLJNING AV KURSUTVÄRDERINGARNAS BETYDELSE

I förra delen träffade Lösnummer Sesams utbildningsbevakning angående studenternas syn på kursutvärderingarna, i denna del har lösnummer träffat kvalitetssamordnaren Erwin van Rijswoud för att undersöka universitetets arbete med kursutvärderingarna.



Som kvalitetssamordnare ansvarar Erwin van Rijswoud för de processer som har med kvalitetssäkring av utbildning och forskning, i synnerhet utbildning, att göra. Erwin van Rijswoud berättar om sin roll som kvalitetssamordnare.


– Jag jobbar mycket med utbildningsutvärdering där vi vart sjätte år utvärderar varje ämne enligt ett ramverk, och då är det jag som leder processen men det är det specifika ämnet som gör jobbet och sen är det fakultetsnämnden som granskar det. Så det finns många aktiviteter som ingår i det övergripande kvalitetsarbetet och då är kursvärderingarna också en del av det. Allt som behövs för att säkerställa god utbildning och god forskning ingår.


Vilket är syftet eller den primära funktionen med kursvärderingar?


– När man pratar om kursvärderingar är det viktigt att man gör distinktionen mellan de formella kursvärderingarna som vi gör enligt högskolelagen, och den kursutveckling som är något som lärare alltid gör. Det kan ske genom att prata med studenter, när studenter pratar med lärare eller säger att “jag tycker att det här seminariet var lite för tungt”. Och det är också ett sätt att värdera en kurs. Så det är beroende på var man tittar men när det kommer till de formella kursutvärderingarna, finns det en process som vi använder.


Erwin van Rijswoud fortsätter med att förklara hur arbetet med kursutvecklingen ser ut. Arbetets utgångspunkt är en kontinuerlig utvecklingsprocess där en kurs genomförs och utvärderas, i samråd med kollegor och studenter, varefter åtgärder eller förbättringsmöjligheter för kursen föreslås. Sedan planeras kursen inför nästa år eller tillfälle kursen genomförs för att sedan utvärderas. Kursvärderingssystematiken går ut på att man kontinuerligt utvecklar kursen och att det sker med ymnig kommunikation med studenter och lärare. Det resulterar i att det inte endast är lärare som utvärderar kursen eller sitter på svaren utan lärare ska också dela sina slutsatser från kursutvärderingarna i en kursrapport som delas med studenter.


Erwin van Rijswoud utvecklar hur arbete är fördelat mellan lärare och honom och hans kollegor.


– Jag och mina kollegor sitter på ett övergripande plan. Till exempel har en kollega nyligen jobbat med revidering av riktlinjerna för kursvärderingarna. Sen ska vi också jobba mer intensivt med att publicera resultat av kursvärderingar.


Nya planer finns på att de slutsatser från utvecklingsarbetet ska delas med allmänheten. I handlingsplanen efter lärosätesgranskningen presenteras bedömargruppens rekommendationer angående kommunikation av resultat från kvalitetsarbete. Här framgår att ett starkare system för kvalitetssäkring i undervisningsmiljön bör införas. Detta planeras genomföras genom en särskild sida på universitets externa webbplats som ska tillgängliggöra resultat gällande kvalitetsarbetet. Enligt handlingsplanen omfattas inte enskilda kursvärderingar utan mer övergripande analyser.


Skulle du säga att kursutvärderingarna uppnår sin funktion, så systemet ser ut idag?


– Lärarna skriver inte alltid en kursrapport. Grundprincipen är att utifrån kursvärderingar och kursenkäter som studenter skriver eller fyller i och även andra omständigheter för en kurs och annan input lärare fått. Lärare ska skriva en kursrapport som leder till förslag till utveckling av en kurs. Dessvärre görs kursrapporten av olika anledningar inte alltid.


Att kursrapporten inte alltid skrivs är något Erwin van Rijswoud berättar att de kommer titta mer intensivt på att man genomför kursrapporten och det är något som de i dagsläget arbetar med. Även den tidigare nämnde handlingsplanen lyfter att rapporteringskravet enligt riktlinjerna för kursvärdering ska efterlevas. Erwin van Rijswoud fortsätter med den andra sidan av myntet när det gäller kursutvecklingen.


– Studenter bidrar med kursutveckling genom att fylla i en kursvärdering på ett konstruktivt sätt så att man kan använda det på ett ändamålsenligt sätt. Gör tillräckligt många studenter det blir det mycket värdefullt material för lärarna att resonera kring utvecklingsmöjligheterna. Är det bara 10 % som skriver endast kritiska kommentarer, då är det svårt att utgå från det. De 90 % som inte skrivit, är de nöjda med sin kurs? Eller delar de samma uppfattning? Eller finns det andra saker som man ska ta hänsyn till? Universitetet kan ta sitt ansvar för sin del att uppmuntra lärare att jobba med kursutveckling.


Erwin van Rijswoud avslutar med att betona vikten av studenternas ansvar att lämna feedback till lärare. Han menar att det är viktigt att studenter tar det på allvar och att man använder möjligheten att lämna feedback.


Även om arbetet med kursvärderingar är lång ifrån felfritt – lärarna brister i att skriva kursrapporten, det är låg svarsfrekvens bland studenter och ett lågt intresse för kursvärderingarna och utvecklingsarbete – så finns planer på förändring och stort engagemang för en förbättring på området. Både från universitetet och studenterna. Det visar också kursvärderingarnas enorma påverkan och inflytande över utbildningen. Vilket är skäl till att nyttja möjligheten till ökad kvalitet på utbildningen och förbättring, och för studenter att ta sin roll på allvar och svara på kursvärderingen. För ju fler som svarar, desto fler röster blir hörda och desto mer kan vi vara med och påverka tillsammans.


_____________________________________ 

Se UKÄ:s granskning av universitetets kvalitetsarbete, Örebro universitets webbplats, https://www.oru.se/om-universitetet/kvalitet/granskning-pagar-uka-kontrollerar-vart-kvalitetsarbete/.

_________________________________


Reporter: Hugo Stenborg

Foto: Simon Franssén

55 visningar

コメント


bottom of page