Vare sig det är en fika mitt på dagen, en öl på torsdagspuben eller dansande på nattklubben
finns en plats för den som vill ta del av Kårens aktiviteter på Örebro Kårhus. Verksamheten
drivs av studenter för studenter, men hur många är det egentligen som ställer upp och jobbar
när det behövs? Lösnummer har mött upp Hanna Larsson och Madeleine Hultén på Kåren för
att få deras syn på rekryteringen av studenter som är villiga att arbeta inom Kårens
verksamhet.
Hanna Larsson, teamansvarig på kårhuset, konstaterar att engagemanget är varierande mellan
universitetets studenter.
– Vissa är klasser som skapar studentteam och de har bra gemenskap. Andra studentteam är
hopplock från olika kårsektioner.
Madeleine Hultén, som är med i ESN:s team med universitetets utbytesstudenter, stämmer in.
– Man är ju som en familj, även fast man inte är i samma klass. Jag skulle säga att det är
ganska bra sammanhållning. Sedan vet jag inte hur det är med att skriva upp sig och jobba,
men det känns som att folk är taggade på det.
Båda upplever att fler studenter har valt att jobba på Kåren den här terminen, tack vare annan
marknadsföring. Madeleine Hultén ger exempel på att Corax hade en kväll då enbart deras
medlemmar fick jobba, vilket lockade fler nya studenter att jobba på Kåren. Hanna Larsson
förklarar vidare att kravet från kårhusets sida var att det behövdes ett visst antal redan erfarna
medlemmar i styrkan för att se till att nattklubben skulle fungera som vanligt.
– Sen fick vi ju in nya som ville gå med i studentteam.
Introduktionen i början av terminen tror Madeleine Hultén är en stor bidragande orsak till att
lockas att vilja jobba på Kåren.
– Man ser sina faddrar i baren eller springa runt i tröjorna. Det tror jag är en jättestor del av
det.
Hanna Larsson håller med och konstaterar att även teamledarna spelar en stor roll för att
studenter ska vilja jobba.
– De har pratat med teamledaren som jobbar. Då brukar vi få mejl som säger att de vill joina
teamet, bara tack vare teamledaren. Det är också deras förtjänst.
Men det som får folk att faktiskt stanna är gemenskapen som kommer med att jobba på
kårhuset.
– Vi kanske rycker och får dem att prova ett pass, men det är gemenskapen som får dem att
stanna.
För att stärka gemenskapen hålls bland annat turneringar och andra personalaktiviteter, men
det är sådant som inte marknadsförs utåt. När man inte engagerar sig är man inte medveten
om vad man går miste om, menar Madeleine Hultén. Det, tänker duon, är någonting kårhuset
borde marknadsföra utöver personalkortet med gratis inträde.
Hanna Larsson förklarar vidare att om man som student jobbar i nattklubben får man inträde
vid fyra nattklubbstillfällen, vilket är ett nytt koncept. Tidigare har man, om man jobbat på
nattklubben, endast fått en fribiljett. Det nya systemet ser lite annorlunda ut, menar hon.
– Nu har vi gjort så att om du är ny och går med direkt efter ditt första provpass, så får du
fribiljett plus personalkort.
Madeleine Hultén menar att det görs mycket för att skapa en gemenskap och att man inte vet
vad man går miste om, om man inte är en del av det. Innan passen skapas gemenskapen
genom att de som jobbar sitter och hänger tillsammans, äter och springer runt för att hjälpa
varandra.
– Det är bara det runt omkring som behöver marknadsföras lite bättre.
Hanna instämmer, men avslutar med att säga att även gemenskapen kan förbättras utanför
Kåren för de team som jobbar tillsammans.
– Teamen hänger inte utanför, när de inte jobbar, om de inte är en klass. Så den saken ska
försöka förbättras.
Reportrar: Elin Schön & Elias Thell
Foton: Arkiv