Nadia Chowdhury är 26 år och är uppvuxen i Haninge, Stockholm. Hon studerade på socionomprogrammet på Örebro universitet och arbetar just nu som socialsekreterare på en utredningsenhet med inriktning på yngre barn. Snart är det däremot dags för nya äventyr, även det inom myndighetssidan med inriktning barn och unga.
Hur kommer det sig att det blev just socionomprogrammet i Örebro?
– Mitt val av studieort baserades dels på att det fortfarande var nära hem och dels på att det var en mellanstor stad. Att det blev just socionomprogrammet kom inte som en överraskning. Det var under tonårstiden som mitt intresse för att hjälpa och stötta utsatta människor började, ett intresse som bara växte desto mer åren gick. Jag var dock aldrig säker på exakt vilket område jag ville jobba inom, vilket gjorde att socionomprogrammet passade mig bra eftersom programmet ger en väldigt bred kunskap i olika områden inom socialt arbete. Jag skulle kalla det en bra baskunskap som ger varje socionom olika möjligheter till att specialisera sig vidare inom specifika områden om så önskas.
Beskriv din studietid i Örebro!
– Min studietid i Örebro skulle jag inte byta ut mot något annat. Studietiden gav mig helt galna festminnen (några mer suddiga än andra), många fina vänskapsrelationer och ej att förglömma – en utbildning! Jag ska heller inte sticka under stolen med att studierna ibland kunde utmynna i stress och en del sömnlösa nätter, något som helt klart var värt det nu i efterhand.
Hur tog du dig från examen till dit du är idag karriärmässigt?
– Efter examen blev mitt intresse att jobba på utförarsidan och jag började jobba som kurator i Örebro. Jag trivdes bra med jobbet och kände att jag gjorde nytta för någon annan än mig själv, en känsla som ger mig mer än vad ord kan beskriva. Men efter cirka två år var det dags att flytta hem till Stockholm och jag kände att det var dags att prova något nytt, vilket är ännu en fördel med en sådan bred utbildning som socionomprogrammet ger. Jag började arbeta som socialsekreterare på en utredningsenhet med inriktning på yngre barn, där jag just nu jobbar min uppsägningstid för till sommaren bär det av mot nya äventyr! Då påbörjar jag ett nytt karriärsteg, även det inom myndighetssidan med inriktning barn och unga.
Vad gjorde att du kom fram till vilken inriktning du skulle välja inom socionomyrket?
– Under mina två år som kurator började mitt hjärta slå något extra för barn vilket gjorde att det självklara valet för mig var att jobba med just barn. Jag började som sagt jobba som socialsekreterare på en utredningsenhet med inriktning på yngre barn – vilket är ett val jag inte ångrar. Och på den vägen är det.
Hur är det att arbeta inom socialtjänsten?
– Det är välkänt att socialtjänsten har sina utmaningar, något jag fick och får uppleva dagligen men arbetet med familjerna är värt det för mig. Som jag nämnde tidigare, känslan av att hjälpa och stötta andra personer går inte att beskriva men det är också en känsla som gör att allt annat som är mer utmanande (och ibland frustrerande) är värt det.
Har du något tips till nuvarande studenter?
– Ett tips till nuvarande studenter är att ta vara på varje sekund av studietiden, för studietiden är något man aldrig får tillbaka (om man inte nu väljer att plugga igen). Plugga och ta till er all kunskap som era utbildningar ger er för att sen kunna nyttja fritiden på ett maximalt sätt som passar er bäst. Varje person bör forma sin studietid som den vill. För mig var just studierna på dagarna, ibland även vissa nätter, och sammanhanget som jag var i på fritiden med studenterna det som gav mig mest energi och livsglädje under studietiden. Så ta till vara på varje sekund av studietiden, för du kommer aldrig få tillbaka just den stunden som du befinner dig i just nu.
Foto: Privat
Comments