Örebro studentkårs alkohol- och narkotikapolicy infördes under verksamhetsåret 17/18 och har sedan dess varit en omdiskuterad del av Örebros studentliv. Vissa tycker den är hård och begränsande och andra tycker den är en viktig del av en säker och inkluderande studietid. Debatten var het på årets andra fullmäktigemöte och innanför dörrarna till vad som kan kallas för studentkårens riksdag verkar alla vilja få just sin åsikt hörd om alkohol- och narkotikapolicyn. Lösnummer har i en granskning gett plats för fler röster i debatten om den omtalade policyn. I den tredje delen av denna granskning träffar vi några fullmäktigeledamoter som berättar om hur deras kårsektioner ser på alkohol- och narkotikapolicyn. Vi träffar även ordförande för Örebro studentkår, William Ahlgren, som berättar om kårstyrelsens relation till policyn.
Fullmäktige är det högsta beslutande organet inom Örebro studentkår. Det var av fullmäktige, eller FUM, som alkohol- och narkotikapolicyn antogs som ett av ÖS styrdokument under verksamhetsåret 17/18. Det är också FUM som kan styra om policyn kommer behållas, ändras eller tas bort framöver.
Lösnummer har gett alla sittande FUM-ledamöter möjligheten att ge sina åsikter om policyn. De som valt att kommentera är kårsektionen Sobras FUM-ledamöter, i ett gemensamt uttalande, och Zack Petersson, FUM-ledamot och ordförande för GIH:s kårsektion.
– Generellt så har Örebro studentkår en god kultur kring alkohol och narkotika, men det finns viss förbättringspotential, säger Sobras styrelse.
– Inom Sobra har vi märkt av en tydlig förändring vad gäller denna kultur under framför allt introduktioner där ett arbete med alkoholpolicyn har varit centralt inom både planeringsfasen samt under introduktionens aktiviteter.
De fortsätter: – Inom kårsektionen Sobra har vi en bra kultur, där det är införstått att alla väljer om de vill dricka och isåfall hur mycket de vill konsumera.
Sobras fumledmöten
Inom specifikt Sobra uttrycker FUM-ledamöterna att policyn följs väl. De belyser dock att det har uppkommit diskussioner kring hur andra kårsektioner har agerat under introduktioner och aktiviteter.
– Det har resulterat i ett ifrågasättande av hur väl medlemmar inom andra kårsektioner informeras om policyn och hur det kommer sig att deras agerande är accepterat som i sin tur resulterar i en misstro till policyn i sin helhet.
Kårsektionen upplever att ÖS inte agerar när det påpekas att policyn brutits mot.
– Vi upplever att det lätt viftas bort och inga riktiga konsekvenser ges, uttrycker dem.
– Samtidigt förstår vi att det kan vara svårt att veta vem som är “boven” i det hela och att straffa hela kårsektionen för en/fleras felsteg inte är rimligt det heller. Detta är ett problem som uppstått utifrån att policyn tolkas olika av kårsektionerna.
Som helhet tycker Sobra att policyn fungerar väl och de ser inget behov av att ändra den.
– Vi anser att alkohol- och narkotikapolicyn är viktig att ha kvar och se till att den följs för allas trevnad på Örebro Universitet. För att förbättra arbetet vad gäller alkohol- och narkotikakulturen anser vi dock att det skulle behöva förtydligas vad som gäller om en handling skulle strida mot policyn, både på individnivå men även utifrån gruppnivå. Det vill säg vad som gäller om en enskild skulle bryta mot kontrakt alternativt vad som sker om en kårsektion står bakom ett beslut eller ett agerande som bryter mot kontrakt, säger FUM-ledamöterna.
– Vi hoppas även att Örebro studentkår och kårsektionerna aktivt arbetar för att informera medlemmarna om den existerade alkohol- och narkotikapolicyn för att den ska uppfylla sitt syfte, avslutar dem.
Zack Petersson, ordförande för GIH, berättar han anser att ett av alkoholpolicyns främsta fördel är att sätta en positiv kultur kring alkohol i verksamheten.
– Den finns och vi vet att den finns. Det blir därför en liten blockad som gör att man inte går för långt, säger han.
Dock uttrycker han att han inte tycker att policyn bör följas som en lag, snarare som en riktlinje.
– På ett sätt tycker jag att det är bra att den finns eftersom den ger förhållningsregler. Sedan kan det vara så att den är väldigt strikt. Från vad jag har sett och vad jag känner själv är den svår att följa till punkt och pricka.
Han anser att de mer strikta delarna av policyn, t.ex. det som rör narkotika, följs mycket väl. Han berättar samtidigt att andra punkter kan vara vaga och svåra att följa.
– Till exempel när det kommer till det här med alkoholhets, säger Zack.
– Vad innebär alkoholhets egentligen? När man snackar med sina kompisar kan man pusha på dem lite utan att det går över någon gräns eftersom vi är kompisar. Men utifrån kan det ju verka som alkoholhets.
Han fortsätter: – Jag skulle säga att den följs till stora delar. Men det finns vissa kryphål som man kan komma igenom.
Zack berättar att han tycker att det är bra att policyn finns, men att han inte tycker att man borde ändra policyn på något sätt.
– Om den inte skulle finnas överhuvudtaget skulle det inte finnas något att gå tillbaka och peka på om någon på riktigt går över gränsen, säger han.
– Det är bra att det finns riktlinjer som följs i stora drag men där det är okej att hitta lite kryphål här och var.
Samtidigt uttrycker han att mycket i frågan handlar om sunt förnuft.
– Man får vara en schysst individ, en bra kompis och man får se till att ingen annan blir illa behandlad. Tänk till lite extra. Det kan vara schysst att hämta ett glas vatten till sin kompis och hjälpa varandra. Man är inte där för att supa ner varandra utan man är där för att ha kul, avslutar Zack.
William Ahlgren är ordförande för Örebro studentkår. Utöver att ha det övergripande ansvaret över verksamheten leder William kårstyrelsen, som ansvarar för att verkställa de beslut som tas i fullmäktige.
– Det är inte upp till mig som ordförande att bestämma hur policyn ska se ut. Jag sitter med i kårstyrelsen och har ingen beslutsrätt i fullmäktige, poängterar han.
William berättar att kårstyrelsen är medvetna om att det förekommer tillfällen där policyn inte följs och berättar om hur detta brukar hanteras.
– Vi tar in dem på samtal och hör vad som har hänt och var det har gått fel. Beroende på vilken position personen som brutit mot policyn har i organisationen förs det olika samtal. Vi brukar förklara varför vi har en policy och varför den bör följas men efter det beror det helt och hållet på vad det är för situation.
– Det är lite vagt vad vi bör ta för åtgärd, säger William.
Fotograf: Hugo Nikitin
– Det man måste ha i åtanke är att oftast när policyn inte följs rör det sig om personer som inte har lika bra koll på vad det är som gäller. Alla våra medlemmar har inte läst alkohol- och narkotikapolicyn.
Han fortsätter: – Det har inte varit någon situation som vi har fått till oss under det här verksamhetsåret som har varit riktigt illa. Det har oftast räckt att vi har tagit ett samtal med de berörda, förklarar han.
William anser att de i kårstyrelsen får information om det mesta som rör att någon har misskött sig. Han ser inget större behov av vidare åtgärder från deras håll i dagsläget.
– Vi ska inte agera poliser. Det är inte vårt arbete och det ska det inte vara, säger han.
– Det finns en ganska låg förståelse för den här policyn inom organisationen, berättar William.
– Många vet inte om att den finns, många vet inte om vad den innebär och jag tror att många av dem som vet om vad den innebär inte har läst igenom den. Varje gång man pratar om den med personer verkar det som att de lätt förstår syftet med den. Den är inte så hård som det kan låta som att den är. Det är många som också har missuppfattat den helt och hållet, avslutar han
Reporter: Vera Henriksson & Simon Fransson
Bild: Jakob Janicik