Efter att ha pratat med flera studenter ges intrycket att vården på universitetet inte håller måttet. Studenterna är inte nöjda med Campushälsan, och väljer efter ett besök att inte återvända. Frågan är varför?
Campushälsan som finns på Örebro universitetet drivs av Feelgood, ett hälsoföretag som erbjuder företagshälsa för anställda på en arbetsplats. Att universitetet använder sig av ett företag för att även erbjuda sina studenter hjälp med hälsoproblem är relativt unikt, då många andra universitet skiljer på de anställda och studenterna. Detta görs genom att anställa exempelvis psykologer, ergonomer och sjuksköterskor själva för att sedan sätta ihop en studenthälsa medan ett företag används för att tillhandahålla företagshälsa till personalen. På Örebro universitet är detta istället ihopslaget, och Feelgood har hand om både studenterna och de anställda.
Efter att ha pratat med ett antal studenter så ger majoriteten bilden av att Campushälsan inte har uppfyllt deras förväntningar och behov, då de upplever att väntan på en besökstid är lång och bemötandet av personalen inte bra. Detta ska främst gälla när studenten söker för psykiska besvär, snarare än fysiska. Vid besök hos exempelvis en fysioterapeut är intrycket istället mycket positivt, och studenterna känner att de har blivit hjälpta. Psykologbesöken bedöms hålla sämre kvalité eftersom psykologerna inte upplevs vara lyhörda för studenternas behov, utan endast är villiga att tala om det som har sökts för. De upplevs helt enkelt inte benägna att diskutera annat om studenten så önskar när tillfället för besöket väl är. Detta leder till känslan av illa bemötande, vilket resulterar i att studenterna inte vill återvända till Campushälsan trots att problemet i studentens liv kvarstår. Väntetiden till just psykolog ska även ha varit lång, och enligt studenterna själva så ska vissa ha väntat upp till en månad för ett första besök. Enligt den offentliga upphandlingen mellan universitetet och Feelgood ska ett besök erbjudas inom sju arbetsdagar, och om det anses vara ett brådskande ärende gäller två.
Lösnummer har varit i kontakt med universitetet, och frågat hur de ser på studenternas negativa erfarenheter av Campushälsan.
-Självklart ser vi allvarligt på om Feelgood har ett dåligt bemötande och om vården inte håller god kvalitet. Vi har en ständig dialog med Feelgood om alla typer av frågor som rör deras uppdrag. När vi får feedback från studenter eller medarbetare förmedlar vi synpunkterna direkt till Feelgood, svarar Yvonne Karlsson (HR-konsult) och Katarina Åkerling Lindholm (HR-chef) via mail till Lösnummer.
Universitetet påpekar även att det är Feelgood som ansvarar för att uppfylla kraven på vården, men om det inte görs så är det universitetets skyldighet att påtala detta för att en förändring ska ske och sedan göra kontinuerliga uppföljningar.
Öppettiderna för Campushälsan på huvudcampus är måndagar, för bokade psykologtider, och onsdagar, för övriga tider och drop-in. Under onsdagarna kan man varannan vecka träffa beteendevetare och varannan vecka fysioterapeut (sjukgymnast). Detta kan kännas som få tillfällen att kunna gå dit, särskilt om det är många som är i behov av framförallt beteendevetar- och psykologhjälp.
-Det är en viktig fråga och vi ser gärna att vi även här har ett tätare samarbete och en god dialog med Studentkåren. De öppettider som gäller just nu är en del av nuvarande upphandling. Utifrån fortsatt dialog med Studentkåren får vi kanske anledning att se över tillgängligheten vad gäller Campushälsan, förklarar Karlsson och Åkerling Lindholm.
Även Feelgood har fått uttala sig om detta, och skildra sin upplevelse av hur Campushälsan fungerar samt informera om vilka tjänster de erbjuder studenterna.
Maria Eriksson (Key Account Manager på Feelgood) berättar att det har kommit till deras kännedom att en del ärenden där universitetets personal har sökt vård inte har fungerat men att de inte har uppfattat detta när det gäller studenter. De poängterar att detta verkligen är tråkigt, och absolut inte är något som får uppstå. En förklaring till varför vissa studenter inte har känt sig hörda kan vara att orsaken till att de sökt sig till Campushälsan inte varit studierelaterad, vilket den ska vara. Feelgood vill poängtera att studenterna absolut inte avfärdas, utan istället får hjälp att kontakta exempelvis vårdcentral för vidare stöd. Då kan det upplevas som att psykologen eller beteendevetaren inte är lyhörd för studentens problem, i och med att huvudfokus ligger på besvär som uppkommer i samband med studier och inte privata svårigheter.
-Problemet man söker för måste vara studierelaterat, och inte andra privata saker. Detta är extra svårt när det gäller psykologiska problem, då andra bekymmer kan påverka studierna vilket gör gränsen svår att dra, menar Eriksson.
För att säkerhetsställa att Campushälsan erbjuder rätt vård till den som bokar tid använder dem sig av att en konsult lyssnar på ärendet innan tid bokas. Detta gör att de kan kartlägga situationen, och sedan hänvisa personen till lämplig instans, vilket inte alltid är de själva. Om man har besvär som kan uppkomma i samband med studier, så som öm nacke eller skolstress, kan man vända sig till Campushälsan. Helst innan det har gått för långt, då de främst arbetar med att förebygga hälsoproblem. Däremot om man exempelvis har en envis förkylning eller i behov av läkare så bör man istället söka sig till vårdcentral, jourmottagning eller sjukhus. När det kommer till Campushälsans öppettider, så är det främst universitetet som gör valet om vilka dagar och tider som ska gälla. Det finns en dialog mellan Feelgood och universitetet, där det ska framkomma om behovet av vård plötsligt ökar och att det därmed krävs att öppettiderna blir fler.
Feelgood beskriver att de försöker nå ut till och uppmärksamma universitetets studenter att de erbjuder olika sorters hälsofrämjande, och att all verksamhet är kostnadsfri. Förutom de tidigare nämnda tjänsterna, så kan man även gå kurs hos Campushälsan. Nu under hösten har två utbildningar gått, ”Stressa rätt – Studera smartare” och ”Våga tala – att hantera scenskräck”, som leds av beteendevetaren Peter Lithovius.
–Många studenter känner en dödskänsla inför att prata inför folk, och den ena av kurserna lär en strategier och mekanismer inför hur man ska hantera detta. Kursen “Stressa rätt- Studera smartare” lär studenterna hur de ska finna en bra balans mellan krav och deras egna resurser, exempelvis att man inte ska sitta så länge när man pluggar utan ta pauser emellan, berättar Lithovius.
Förra året låg kurserna utspridda på fem tillfällen, men Feelgood märkte att det blev svårt för studenterna att finna tid till att närvara. Därför är innehållet från och med denna termin uppdelat på tre träffar istället för de tidigare fem. För att möjliggöra att de studenter som är intresserade av att delta faktiskt ska kunna göra det, så är planen för vårterminen att hålla kurserna mer rullande. Detta innebär exempelvis att missar man ett tillfälle, så kommer samma tillfälle att återkomma senare under terminen.
Dock har uppslutningen på terminens kurser inte varit den förväntade och Peter delger att han tycker att marknadsföringen av detta inte har varit särskilt bra eller effektiv. Något som har gjort att de flesta studenterna på universitetet inte ens har varit medvetna om att dessa kurser finns tillgängliga.
För att kunna erbjuda vård till så många studenter som möjligt, så går det även att prata med en psykolog eller beteendevetare via videosamtal. Då är man inte begränsad till mottagningens öppettider, i och med att dessa samtal kan äga rum vilken vardag som helst. Detta är mer flexibelt, och det kan också kännas bättre och tryggare för studenter att kunna ta detta hemifrån istället för att besöka Feelgood på campus. Dessutom fungerar det även om man för tillfället har praktik belägen på annan ort, och är i behov av eller vill fortsätta sin kontakt med Campushälsan.
Lithovius kommenterar även det faktum att en del studenter upplever att de inte har blivit bemötta på ett positivt sätt:
-Detta beror väldigt mycket på vilka förväntningar man har när man först kommer till Campushälsan, och enligt min erfarenhet så kommer studenterna tillbaka till oss beteendevetare och psykologer. Jag uppfattar att jag och mina kolleger är lyhörda och lyssnar på studenterna.
Anton Andersson, vice ordförande med studiesocialt ansvar på Örebro studentkår, arbetar med att se till att studenterna har en så bra studiemiljö som möjligt, och där ingår då även studenternas hälsa. Han får ta del av universitetets och Feelgoods uttalanden, och kommenterar följande:
–Självfallet är studenternas välmående något som är viktigt för oss på studentkåren och som Yvonne Karlsson nämner värnar vi också om ett bra samarbete med universitetet! Samtidigt upplever jag att öppettiderna som är nu för Campushälsan kan utvecklas ytterligare från att vara måndagar och onsdagar till att vara hela veckan. Eftersom den psykiska ohälsan ökar och allt fler behöver ett stöd så bör Campushälsan ta det i beaktande och försöka ha öppet alla dagar i veckan!
Sammanfattning
Det verkar råda delade meningar kring Campushälsan beroende på vem man frågar, men det man kan utläsa från denna granskning är att studenternas missnöje främst riktar sig till den psykiska vården som Feelgood erbjuder på Örebro universitet. Att denna besvikelse från studenterna existerar verkar inte vara något som de ansvariga på Feelgood är fullt medvetna om, och därför är det viktigt att om man upplever ett negativt bemötande att man för fram det. Dock, ska det även poängteras att den psykiska vården generellt i Sverige inte lever upp till patienters förväntningar, och detta innebär att det inte enbart är Feelgood som kritiseras på detta område.
Något mer som ska påpekas är att informationen om Campushälsan på ORU:s hemsida inte är tillräckligt tydlig för att det ordentligt ska framgå vid vilka frågor de kan vara behjälpliga. Det är troligtvis många studenter som har bekymmer de tror hör hemma hos Feelgood, när de i själva verket bör söka sig till den allmänna vården. Detta resulterar i att tiden som det tar från att en student först tar kontakt med vården tills att studenten faktiskt får hjälp blir mycket längre. Att det går att prata med en psykolog eller beetendevetare via videosamtal framgår inte heller av informationen på sidan, vilket gör att studenterna riskerar att missa att denna möjlighet finns.
Överlag så behöver marknadsföringen av Campushälsan och deras information förbättras och förtydligas, dels för att studenterna ska vända sig dit av rätt anledning och dels då samtliga studenter inte ens är medvetna om att denna vård erbjuds av universitetet, något som är ytterst viktigt för att förebygga hälsoproblem.