Örebro universitet gick över till distansundervisning i mars förra året. Denna omställning resulterade i stor efterfrågan på digitala resurser och digital kompetens från universitetets lärare och personal. Därmed sattes stor press på dem som jobbade på universitetets IT-avdelning. En av de medarbetarna är Anders Liljenbring som bidragit med ett stort stöd. Lösnummer har satt sig ner med Anders för att få en större insikt om vem han är och vilka utmaningar han tyckte var dem mest utmanande under omställningen.
FAKTARUTA:
Namn: Anders Liljenbring Arbetsroll: AV-tekniker. AV står för audiovisuell. På svenska blir det då ljud- och bildteknik. Tillhandahåller teknik till personal och studenter, samt hör- och lärosalar. Ålder: 58 år Intressen: Målning och teckning. Medlem i en ateljéförening som tecknar modell en gång i veckan. Men nu under pandemin har de inte kunnat ses.
– – – – – – – – – – – – – – – –
Vi möter Anders över Zoom en aprilförmiddag. Han konstaterar att han inte är så bekväm med att intervjuas men verkar ändå väldigt glad och entusiastisk. Efter lite småprat tar vi oss tillbaka lite mer än ett år i tiden, till mars månad 2020 när distansundervisningen tillkännagavs för Örebro universitet. – Det var över en natt kan man väl säga att det förändrades, anger Anders. När distansundervisningen då skulle genomföras så var det Zoom som gällde. Stora delar av IT-avdelningens personal anger Anders hade inte ens varit inne i Zoom. Det blev ett stort tryck både lokalt, och via supporten på telefon och via IT-avdelningens ärendehanteringssystem. Därtill blev det mycket bokningar av utbildningar för lärarlag där Anders beskriver det som att de fick gå ut och träffa ett antal lärare i grupp för att se till att de kommer i gång med Zoom.
En ytterligare aspekt som Anders belyser är att antalet förinspelade föreläsningar ökade efterfrågan på teckenspråkstolkning. – Det är en del jobb med det faktiskt, säger Anders. Det kunde både vara de fallen när en teckenspråkstolk fick vara med under föreläsningen eller att dem fick spela in teckenspråkstolken i efterhand.
Till frågan om Anders tycker att det var lättare att lära upp studenterna än lärarna så svarar han ja. Anders har lagt mycket fokus på att få lärarna att komma i gång rent tekniskt. – Det har ändå gått förvånansvärt bra måste jag säga. Man var ju faktiskt väldigt stressad i våras när det hände för hur det skulle gå men det har gått väldigt bra, i alla fall den känslan vi har. Han tillägger att han tror studenter är yngre och därmed har enklare att komma in i det tekniska.
Kring frågan om det skett någon överbelastning av systemet så anger Anders att det blev en överbelastning väldigt tidigt inpå omställningen. – Det var någon dag det var väldigt kritisk i mars, säger Anders. Men relativt snabbt så fixade NorduNet en ökning av sin serverkapacitet. NorduNet beskrivs av Anders vara den gemensamma digitala plattform som alla universitet och högskolor är anslutna till.
På Anders avdelning, IT-support, har även stora förändringar skett. När vi pratar med Anders jobbar han hemifrån. Han anger att de halverat antalet som befinner sig på campus så att ifall någon är sjuk smittas inte alla ner. – Många på IT har jag inte sett fysiskt på över ett år utan vi träffas via teams eller Zoom på möten och det är ganska stor förändring.
En ytterligare ny utmaning har varit hybridsalarna som inleddes lite i höstas. Hybridsalar innebär att vissa studenter befinner sig på plats under en föreläsning samtidigt som vissa studenter sitter på hemmaplan. Anders nämner att hans kollegor har tagit fram ett stativ med en kamera som är kopplad till en så kallad konferenspuck. Denna kombination möjliggör att ljudet kan ta sig till alla deltagarna. Detta är enligt Anders en billig och enkel lösning som funkar tillräckligt bra. Men olika varianter håller för tillfället att testas och till höstterminen 2021 är tanken just nu att terminen ska starta med detta upplägg på föreläsningar till en början.