Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.
–
Sverige är i botten här får studenten minst tid med lärare. Svensk högskola har i snitt 11 lärarledda timmar. Inom vissa utbildningsområden är siffran högre och inom andra betydligt lägre. Det kan variera från 6 till 15 timmar mellan utbildningsområden. Studenter har rätt till lärarledd undervisning, utan undantag. Universitetsledningen är de som fördelar resurserna och det är de som har makten att jämna ut skillnaderna.
Universitetsstudier är till för att vara en klokare människa efter examen inte bara ta sig igenom den. Staten lägger mycket resurser på universitet och högskolor, men till vilket pris? PISA-undersökning efter PISA-undersökning visar samma sak – Sveriges grundskolor och gymnasium presterar inte. Är de som söker sig in på universitet och högskolor kvalificerade för att göra det? Många program har stort antal avhopp och underkända elever. Fler lärarledda timmar behövs för att fler elever ska klara sin utbildning.
Inom HSTJ (humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik – Lösnummers anmärkning) är nio timmar minimum, men för det mesta inte uppnås inte detta minimum. Tiden studenter får med vetenskaplig kompetent personal är viktig. 2016 höjdes ersättningsbeloppet för HSTJ i syfte att öka antalet lärarledda timmar. Dessa ”kvalitetsmiljoner” har tyvärr inte gett mer lärarledd tid till studenterna. Vart tog dessa kvalitetsmiljoner vägen kan man då fråga sig.
Syftet med universitetsstudier är att kvalificera sig för arbete i framtiden. Antalet lärarledda timmar på universitet och högskolor varierar stort då humanioraämnen får betydligt färre lärarledda timmar än till exempel ämnen inom medicin och vård. Som student måste man få möjlighet till ett bollplank. En lektor eller professorn måste finnas där för att stötta och intressera studenten för ämnet.
UKÄ har rapporterat om stora skillnader mellan lärarledd tid mellan ämnen och program. Oavsett vilket ämne man studerar i har man rätt till en jämlik utbildning. Lärosätena har möjlighet att omfördela resurser mellan de olika utbildningarna. Vilket de också utnyttjar.
Studenter som läser nationalekonomi och företagsekonomi har nästan dubbelt så många lärarledda som socionomer trots att båda tillhör HSTJ, ämnen och erhåller samma ersättning. Det skiljer 5 läroledda timmar i veckan mellan de som studerar ekonomi och de som studerar sociologi.
Sverige är ett av de länder som har minst antal lärarledda timmar i Europa. Det har gjorts flertal satsningar för att utjämna lärarledda timmar mellan program och kurser men inga förändringar har skett. Någon förändring måste ske. Studenter har rätt till lektorer och lärare. Det är personer som tagit lån och kanske till och med flyttat till en annan ort för att utbilda sig högre.
Staten har gjort sitt och skjutit in mer pengar till de utbildningsområden som saknar lärarledda timmar. Det är universitetsledningen som fördelar dessa pengar ojämnt. Vi studenter bör inte acceptera detta, vi har rätt till lärarledd undervisning. Varför ska vi ens gå en utbildning om vi bara ska läsa böcker och googla oss fram? Vad är det då universitetet får pengar för och vart går pengarna? Lektorer och professorer finns där för studenternas skull ingen annans.
Liberala studenter
–