Kommunikation. Så här tecknas meningen “Jag är student” på teckenspråk. Foto: Johannes Westman

REPORTAGE. Sarah Remgren är en av ett fyrtiotal teckenspråkiga studenter vid Örebro universitet. Lösnummer träffade henne för ett samtal om vardagen, kommunikationen och bemötandet.

Det är tisdag eftermiddag och jag förbereder mig för att möta Sarah Remgren, teckenspråkstalande student på Örebro universitet.

Jag möter henne och två teckenspråkstolkar utanför biblioteket vid cafét. Det är lätt att bli lite smånervös över hur det ska gå att intervjua en döv student. Vem ska tilltalas, Sarah eller teckenspråkstolkarna? Sarah märker det snabbt och förklarar att det blir enklast om jag har ögonkontakt med henne men talar högt så att teckenspråkstolkarna hör.

Vi slår oss ner vid ett runt bord för att prata om hur det är att vara döv student här på campus.

Sarah Remgren är 23 år gammal och studerar till gymnasielärare för teckenspråk i historia. För Sarah var högskolestudierna ett självklart val. Hon visste redan tidigt att Örebro universitet var något för henne. Från dag ett har hon trivts bra.

– Jag får mycket stöd. Jag har kompisar som läser här och de som inte läser här. Jag får mycket stöd från båda, därför trivs jag jättebra här.

Sarah är adopterad från Korea och uppväxt i Oxie, utanför Malmö. Hon flyttade till Örebro för att kunna studera på riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Efter gymnasiet fanns inga planer på att flytta tillbaka.  Hon hade familjen och släktingarna hemma, men i Örebro fanns den sociala biten.

Runt 40 teckenspråkstalande studenter finns på Örebro universitet. Hjälp och stöd finns att få från Funka. På deras studentavdelning finns det personal för stöd till studenter med funktionshinder. För döva och gravt hörselskadade studenter, som även är teckenspråkiga erbjuds teckenspråkstolkare och anteckningshjälp till studierelaterade aktiviteter. Dock så måste de boka i god tid.

– Det kan det hända att det blir missförstånd i bokningen och tolkarna inte dyker upp. Då blir vi totalt handikappade. Vi kan inte delta på föreläsningar eller seminarium då. Oftast får vi gå och lämna in något skriftligt istället. En lärare gjorde en bra lösning, extra seminiarum för oss tecken-språkiga studenter i syfte för att vi ska få lika villkor som de andra, möjlighet att framföra det muntligt samt ha diskussioner, berättar Sarah.

Ia Ericsson är handläggare på Funka. Hon berättar att det inte är lätt att hjälpa till vid alla tillfällen.

– Det kan vara svårt att hjälpa till med kommunikationen med hörande studenter. Det kan kännas svårt för de teckenspråkiga och de kan känna sig ensamma. De hörande studenterna kan känna sig osäkra och inte veta hur de ska tilltala teckenspråkstalande studenter.

Enligt Sarah blir hon bra bemött på universitetet och förstår att hörande studenter inte vet hur de ska ta kontakt med henne.

– Det är bara att kommunicera via papper och penna. Eller skriva sms-text i mobilen om det inte finns tillgängligt.

Sarah Remgren. Foto: Johannes Westman

Om Örebro universitet är ett bra universitet för döva är väldigt individuellt tycker Sarah. För henne har det fungerat väldigt bra. Hon har aldrig haft nån lärare hon är missnöjd med.

Något som skulle kunna förbättras är tillgängligheten till teckenspråkstolkar. En jourtolk, en ledig tolk på universitetet som är tillgänglig för viss tid skulle enligt henne underlätta om teckenspråkiga med kort varsel skulle behöva tolk och då har möjlgiheten att få en.

När jag frågar Ia Ericsson om det hänt att det inte finns tillräckligt med teckenspråkstolkar till döva studenter svar hon att det endast hänt vid något enstaka tillfällen. Hon anser det vara mycket sällsynt.

Det är problematiskt ibland när andra inte vet att hon är döv. Flera gånger har det varit folk som pratat med henne och hon inte reagerat. När hon är på restaurang eller i ett café har hon en strategi, att alltid teckna tack när hon får pengar tillbaka. På det sättet förstår de att hon är döv.

När vi pratar om kommunikationen mellan teckenspråkstalande och hörande studenter, tar Sarah upp att vid grupparbeten kan det vara jobbigt när den bestämda tiden för mötet ändras. Detta gör det svårt för de teckenspråkiga då de måste vara ute i god tid för att boka en tolk till träffen.

– Det är inget märkvärdigt med detta men det drabbar oss som är i behov av tolk i syfte att kunna kommunicera med kurskamraterna.

En dröm för Sarah vore att vid situationer där hon behöver tolk, kunna knäppa med fingrarna och så dyker en tolk upp.

I framtiden hoppas Sarah på en öppen föreläsning för personal och studerande på universitetet med information om teckenspråk, döva och hörselskadade.

FAKTA

Namn: Sarah Remgren

Ålder: 23 år

Bor: Vasastan i Örebro

Uppvuxen: Oxie utanför Malmö

Studerar: Lärarprogrammet, teckenspråk inriktning historia

Termin: Sju