Sveriges minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) besökte i veckan Örebro universitet. Efter att hon ätit lunch på Örebro Kårhus fick Lösnummer en pratstund med ministern för att fråga om agendan för besöket men även om pedagogik och fusk. – Det är ett prioriterat område för regeringen att se till att vi får bort fusket på universitet och högskolor, berättar hon.
Vad gör du på Örebro universitet idag?
– Jag är ju minister i Sveriges regering med ansvar för högre utbildning och forskning, rymdfrågor och studiemedel. Jag bor ju här i Örebro län – i Hallsberg så idag är jag här på universitetet för att titta lite närmare på sjuksköterskeutbildningen. Det är en samhällsviktig utbildning där vi är måna om att fler kan och vill läsa till sjuksköterska, klarar av utbildningen och sen kommer ut och kan bidra i vården. Så det är mitt fokus idag. Örebro universitet är ett av de universitet som faktiskt har klarat av att fylla den utbyggnad som regeringen satte igång 2015 där vi gav ett antal universitet i uppdrag att försöka utbilda lite fler sjuksköterskor än tidigare. Så då tyckte jag att det skulle vara spännande att komma hit och titta lite närmare på utbildningen.
Vad kommer du göra rent praktiskt – kommer du träffa studenter?
– Ja, jag kommer träffa sjuksköterskestudenter och det är jag väldigt mån om att få göra. Vi har 400 000 studenter i vårt land och jag tycker att de studenterna förtjänar att tas på allvar och de förtjänar att ha en minister som bryr sig om deras vardag. Jag ska också få vara med på en del seminarier, bland annat om katastrofmedicin, men jag ska också besöka Kliniskt träningscenter – det center som man använder då man kanske inte kan och hinner lära sig saker eller träna sina färdigheter när man är ute på sin verksamhetsförlagda praktik.
Och så träffade du Örebro studentkår på en lunch precis just nu. Hur var det?
– Det är också på samma tema. Alltid när jag besöker lärosäten runtom i landet så vill jag träffa studenter och jag vill träffa studentkårsaktiva. En av våra absoluta fördelar som vi har i Sverige det är att vi har ett lagstadgat studentinflytande. Det är jag övertygad om är en oerhört viktig del i att vi kan hålla uppe kvalitén på våra utbildningar. Dessutom så gillar ju jag människor som engagerar sig – inte bara för sig själv utan för något större och i det här fallet studentkåren och utbildningarna här på Örebro universitet. Och vi har haft ett samtal om just det här på lunchen.
Det förekommer har vi märkt i samtal med studenter att vissa föreläsare och lärare kan vara sämre pedagoger än vad de är forskare. Till exempel riskerar studenterna att missa kunskap som står i kursplanen för att en föreläsare är otydlig eller i värsta fall helt otillgänglig för att utveckla sig. Mycket av detta är ju såklart lärosätenas egna ansvar men vad kan du och utbildningsdepartementet göra för att säkerställa en pedagogiskt hög nivå?
– Nu har det kanske varit mer aktuellt de gånger man träffar lärarstudenter men det vi har lagt extra pengar på och där vi tänker fortsätta engagera oss i det är att se till att studenterna får mer lärarledd tid på de utbildningar man behöver det, oftast hum/sam utbildningar (humaniora/samhällsvetenskap, reds anm.) Det tror jag är ett sätt att se till så att både studenterna får en lättare resa genom utbildningen men jag tänker också att de här lärarna också får mer tid med studenterna och då kan träna och utveckla de egna färdigheterna som pedagoger.
Sen så menar jag att lärosätena också själva behöver ta ansvar för att utveckla pedagogiken som man använder inom högskolans värld för att lära ut. Det ska verkligen inte underskattas! Det är många studenter som är beroende av att man faktiskt kan ta till sig utbildningen och samhället är beroende av att man klarar utbildningen och kan komma ut som färdiga sjuksköterskor, lärare, ingenjörer eller vad det än kan vara och fungerar ute i samhället på arbetsmarknaden.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är myndigheten som kvalitetssäkrar och granskar högre utbildning i Sverige. I somras släppte de en rapport om att fusket ökar. Nu är det ungefär ett halvår sedan rapporten släpptes – går det säga något om hur det nuvarande läget ser ut och om hur rapporten kommer följas upp?
– Jag kan bara säga att det är ett prioriterat område för regeringen att se till att vi får bort fusket på universitet och högskolor. Dels ska det vara studenter här som tagit sig hit på egen kraft och när man är här ska naturligtvis de som klarar utbildningen ska göra det för att de har lärt sig något och för att vi ska lita på att de har gjort det. En annan del av det här handlar om att vi till exempel tar hårdare tag och gör mer åtgärder för att få bort fusket på högskoleprovet som har skrivits nu i helgen.
Men det handlar också om att vi har tagit nya initiativ för att identifiera och ta bort forskningsfusk. Det är också en del av den akademiska världen och vi vill ju gärna ha ett samhälle där vi fortsätter att utvecklas med högre kunskaper och mera forskning. Men då måste man ju både här och utanför universitetsvärlden kunna lita på att utbildningar ges, tas emot och används på ett schysst sätt – men också att forskningen går att lita på. När vi pratar forskning är vi ju inte minst beroende av forskningen och ny innovation för att klara många av våra stora samhällsutmaningar – klimatutmaningen till exempel och hälsoutmaningen. Då måste människor kunna lita på att om vi nu ska lita på forskarna måste vi kunna lita på att det gått schysst till där.
Det här är prioriterat för regeringen, vi har gjort nya åtgärder för att komma åt fusket på högskoleprovet och vi lägger in nya pengar också så att man kan göra ytterligare insatser när det gäller det. Vi har precis inrättat en oberoende nämnd som börjar verka den 1 januari som ska granska forskningsfusk så att inte lärosätena gör det själva. Det är några delar som vi redan lagt fram och jag kommer fortsätta engagera mig för dem.