Victor Nilsson: Byggnation pågår, obehöriga äga ej tillträde

9 maj, 2016, 10:00 Krönika Lämna en kommentar

Jag var ute på ännu en av mina sena kvällspromenader. Jag har alltid varit lite för lat för att gå till gymmet och rationaliserar med att en promenad absolut är mer hälsosam för både kropp och sinne. Plötsligt fann jag mig själv stående i mörkret framför ett pågående byggnadsprojekt. ”Gasugnen” skulle området heta och jag funderade på hur i hela friden kommunen tänkte när de beslutade om namnet.

Bostäderna gapade tomma. Fasaden var nästan färdig men om man blickade in genom de stora fönsterrutorna kunde man se högar med virke, vinkelslipar som låg lite här och var och en och annan acetylentank som hotade att bränna ned projektet innan det hann bli färdigt. Det var inte redo för inflyttning riktigt än. ”Byggnation pågår, förväntas färdigt 21 september 2016” stod det på en lysande orange skylt. Bredvid den satt ännu en skylt, mindre men mer tilltalande, ”obehöriga äga ej tillträde”. Jag ville genast gå in och kika runt i det ofärdiga byggnadsprojektet.

När jag stod och stirrade på det ofärdiga byggnadsprojektet med raka, välplanerade fasader och tom interiör drabbades jag av en plötslig melankolisk känsla. En känsla som jag inte förstod förrän i efterhand.

Byggnadsprojektet var jag. På god väg men inte färdig riktigt än. Fasaden är upprättad, glasrutorna sitter där de ska, här och var sticker det ut ett armeringsjärn men vad fan, vem är perfekt?

Insidan däremot gapar fortfarande tom. Men det byggs för fullt. Polska underbetalda gästarbetare går och drar fötterna efter sig i mitt inre och längtar efter en bättre framtid. Stressade byggingenjörer i gula hjälmar ser till att konstruktionen håller. Vinkelsliparna brummar ursinnigt för att färdigställa interiören, svetsloppor yr runt och insidan tar sakta men säkert form. Det ligger bråte lite här och var men snart kommer byggherren och städar upp. Väggarna ska tapetseras, badrummen kaklas och elen i köken måste dras.

”Byggnation pågår, förväntas färdigt 21 september 2016” lyser en orange skylt i mitt inre. Bredvid den det sorgliga beskedet ”obehöriga äga ej tillträde”. Men snart är det färdigbyggt. Jag ska försöka hålla min deadline. Då ska interiören vara vacker, det ska hänga smakfulla tavlor på väggarna och designermöbler ska pryda vardagsrummen. Jävlar vilken inflyttningsfest vi ska ha. Ni är bjudna allihop. Ta det bara lugnt så inget går sönder.

Krönika: Leva eller överleva?- Sommar 2022 

2 juni, 2022, 10:02 Krönika Lämna en kommentar

Tänk dig, snart är du där; utomlands på en vacker strand, med en svalkande drink i handen, fri från stress…


Gästkrönika: Studentstaden Örebro – där du (troligtvis) inte är ensam om att vara arbetslös

31 maj, 2022, 11:06 Krönika Lämna en kommentar

“Kom förbi Krakatorget idag 11.30-13.30 och svara på en enkät om studentstaden Örebro så är glassen din. Eller svara på…


Gästkrönika: Tack för allt Örebro studentkår

26 maj, 2022, 08:00 Krönika Lämna en kommentar

En varm och solig eftermiddag i augusti 2018. Köerna till Sobra och Corax ringlar sig långa utanför Kraka restaurangen. Runt…


Krönika: På universitetet vet alla allt om allt

25 maj, 2022, 16:14 Krönika Lämna en kommentar

För en 18-åring som nyligen tagit studenten kan universitet kännas överväldigande och otäckt. Där hänger ju alla vuxna. Alla vuxna…


KRÖNIKA: SPRING MEN STÅ STILL

4 maj, 2022, 15:58 Krönika, Lämna en kommentar

“Vi har bara ett liv” och “man får energi av att vara med dem man tycker om” går på repeat…


KRÖNIKA: DAGS ATT VÄNDA BLAD

7 april, 2022, 15:28 Krönika Lämna en kommentar

Zoom-föreläsningar iklädd morgonrock och med avstängd kamera i all ära – jag är spänd över att nu ta del av…


KRÖNIKA: Coming to Sweden for one semester

24 mars, 2022, 14:10 International, Krönika, Lämna en kommentar

Before I even got in university, I knew I wanted to do my Erasmus semester abroad – still didn’t know…


GÄSTKRÖNIKA: HUR LÄNGE ORKAR MAN HÅLLA FAST VID EN DRÖM?

1 mars, 2022, 13:25 Krönika Lämna en kommentar

I december 2016 hoppade jag av sjuksköterskeprogrammet på Örebro universitet efter två terminer. Jag ville satsa helt på min allra…


Krönika: Du missförstår mig

10 februari, 2022, 14:54 Krönika, Lämna en kommentar

Utan förvarning slår det mig – jag står i badrummet innan en presentation. Sakta omfamnas jag av hopplösheten, den kväver…


KRÖNIKA: EN BLOMMA FRÅN MIN MORMOR

25 januari, 2022, 13:33 Krönika, Lämna en kommentar

Innan jag gick av buss fem mot Hovsta, vid hållplatsen Norra Kyrkogården, gav jag en av de blommor jag höll…