Studentoveraller del 2: ”Vi vill jobba med en ny overallkultur”

I många städer syns studenterna i färgglada klungor, iklädda overaller som är prydda av märken från topp till tå. Hos oss i Örebro har utstyrseln bland engagerade studenter på sin höjd handlat om en t-shirt eller hoodie som signalerar förenings- eller sektionstillhörighet. Men hur arbetar man idag inom Örebro studentkår med klädernas betydelse och dess påverkan på inkludering och hierarkier? Lösnummer reder i en reportageserie ut dagens status för studentoverallen i Örebro. Här är del 2.

DEL 1 HITTAR DU HÄR

Det är tydligt att kulturen kring studentoveraller formas och bestäms av själva overallbärarna. Så vi ställer frågan till Teknats och Corax engagerade: Vad är overallkultur för er?

– Gemenskap och glädje, svarar Emmy Grüneberger snabbt. Hon är en av de engagerade som är med och hjälper Linn Svorén i arbetet med att ta fram overallerna för kårsektionen Corax. – Fokus kommer vara på gemenskapen i Corax och gemenskapen med andra sektioner. Vi kommer att följa vår policy och Örebro studentkårs policies.

Amanda Lundin Bornström från Teknat är något mer avvaktande i sitt svar men tillsammans med Jonatan Gripenberth och andra engagerade i kårsektionen har de en plan. – Vi vet ju typ inte själva vad overallkulturen är eftersom man inte varit en del av den, säger Amanda. – Om man studerat tidigare i exempelvis Linköping och sedan kommit till Örebro så vet man ju att “det är så här det går till”. Men nu är ju alla rookies på det hela.

Jonatan utvecklar: – Vi känner ju att vi vill starta vår egen kultur med overallerna och inte bara göra som de gjort på andra universitet. På vissa universitet så kan man få ett märke på overallen om du halsar en platta cider. Sådant kommer inte vi ha utan vi kommer ha andra saker.

Overallen markerar en uppenbar grupptillhörighet, men Amanda påpekar att de också arbetar med inkludering och inte per definition kommer utesluta de som inte har overaller att delta i sektionens verksamhet. – Det gäller att vi gör vår egna kultur och tradition på vårt sätt som vi gör här. Det är viktigt att vi sätter regler eller liknande så att samtliga sektioner som inför overaller har samma principer att gå på. Så att inte vi gör det vi vill och så gör Corax det de vill utan att det är viktigt att hela Örebro studentkår är en del i det här, tycker Amanda.

•••

Poängen är stark. Kårsektionerna må ha egna styrelser och sköter en stor del av sin verksamhet själva. I slutändan ingår de alla dock i samma stora organisation – Örebro studentkår. Inom studentkåren gäller ett antal policies som alla kårsektioner behöver förhålla sig till i sina verksamheter:

Exempelutdrag ur Örebro studentkårs alkohol- och narkotikapolicy:

► Arrangemang inom ÖS verksamhet ska vara attraktiva för alla som deltar oavsett om en vill dricka mycket, lite eller ingen alkohol alls

► Örebro studentkår accepterar inte att övertalning, press eller hets av alkoholkonsumtion eller narkotikaklassade preparat förekommer i ÖS verksamhet.

► Förtroendevalda i kårsektionernas styrelse samt engagerade studenter i kårsektionernas studiesociala utskott bär ansvar för att denna policy efterföljs vid arrangemang inom ÖS verksamhet.

Exempelutdrag ur Örebro studentkårs jämlikhetspolicy:

► Örebro studentkår ska vara en jämlik och tillgänglig organisation. Detta innebär att alla medlemmar och medarbetare ska ha samma rättigheter och möjligheter att utvecklas och utöva inflytande över verksamheten. Det innebär också rättvisa, trygga och berikande arbetsförhållanden och arbetsmiljöer för kåraktiva och kårmedlemmar

► Örebro studentkår verkar för att alla tillställningar som genomförs i Örebro studentkårs regi ska för berörd grupp vara inkluderande och tillgänglig.

•••

I Örebro studentkår sitter Evelina Aittamaa som vice ordförande med studiesocialt ansvar. Vi kontaktar henne för ett antal frågor:

Kårsektionerna som vi har pratat med är ju inne på att de ska skapa en ny slags overallkultur, och att de har studentkårens styrdokument i tankarna när de formar sina kårsektioners verksamhet osv. Hur ser du på det?

– Flera delar av overallkulturen speglar inte Örebro studentkårs verksamhet, men om det är medlemmarnas önskan att införskaffa overaller så är det vårt gemensamma ansvar att se till att skapa en ny modern kultur som speglar våra värderingar.

Litar ni på att sektionerna klarar av att etablera den här nya kulturen och samtidigt kontrollera den? Exempelvis genom att se till att exkludering och hierarkiskt tänk inte smyger sig in?

– Absolut, vi litar på att våra kårsektioner tar det ansvar som i sånt fall skulle behövas.

Först måste ju corona släppa, men om vi säger att det underbara sker och corona är borta imorgon – vad tror du då är overallens framtid inom Örebro studentkår?

– Om overallerna ska vara en del av hela vår verksamhet behöver kårsektionerna gemensamt se över riktlinjer och förutsättningar som gör det möjligt att implementera en ny modern overallkultur som präglas av engagemang och gemenskap.

•••

Och sektionerna menar tydligt att de är redo för ansvaret. Både Corax och Teknat arbetar med riktlinjer som de som köper en overall ska förhålla sig till. – Vi har generella regler som att du inte får tvätta den i tvättmaskinen, du ska skriva ditt namn på ett av benen och så vidare, berättar Amanda Lundin Bornström från Teknat. 

– Regler som gäller märken och sånt har vi inte tänkt på än utan när vi väl kommer igång med aktiviteter kan vi göra märken för specifika aktiviteter och andra roliga uppdrag och liknande. Men det ska inte vara alkoholhets eller sådana grejer. Amanda utvecklar vidare. – Jag tror det är viktigt att vi redan från början gör vår egen kultur kring det så att det inte börjas med hets och konflikter. Från början ska det vara en sund relation sektioner emellan, säger hon.

Corax är inne på samma spår. – Vi ska inte satsa på festandet eller drickandet utan vi vill ha en gemenskap för hela kårsektionen, säger Linn Svorén, studiesocialt ansvarig. – Även för de som inte har overallen så ska evenemangen vara ett tillfälle för alla att ha kul tillsammans, fyller Emmy Grüneberger i.

Hierarkier och märken som enbart ökar bärarens sociala status ska de försöka motverka. – De märken vi arbetar med just nu är programmärken så att man ska se vad man pluggar, säger Linn. – Det ska också vara märken som är möjliga för alla att få oavsett om man dricker eller inte, oavsett om man är jätteengagerad eller inte. Vi vill ha det för gemenskapen och vill jobba med en ny overallkultur som är lämpad för det här universitetet, avslutar Linn Svorén.

•••

DEL 3 FINNS ATT LÄSA HÄR

---

Instagram