Sofia Svärd: Bara för att dina croissanter är färska…..

1 juli, 2016, 14:09 Krönika Lämna en kommentar

Jag sitter ensam i den franska lägenheten med den franska katten, lyssnades på det franska språket på gatan utanför den franska balkongen med magen full av färska franska croissanter. Det är min andra morgon i Frankrike, det här året, den här resan och det är första gången jag är riktigt själv. Känslan av eufori som uppstod när jag blev lämnad ensam ett slag var något helt annat än min kärlek till landet.

Sommarkronika2

Innan jag krängde den femton kilo tunga ryggsäcken över axlarna i Sverige såg jag mest en glittrande bild framför mig. Bilden av mig i en solstol på verandan som sträcker sig ut över dammen i parken. En hög av skönlitteratur bredvid mig för första gången sedan förra sommaren. Och minnesbilden av mig, tidigare under morgonen, på väg från byns bageri med en färsk croissant i påsen i min högra hand. Glimrande Frankrike med de spontana människorna och det passionerade språket.

Men så tänker jag tillbaka på morgonens frukost. Absolut var det en croissant. Absolut var den färsk. Men mest framträdande var ändå hostandet från fransmannen snett emot mig vid bordet. Den franska charmen är inte längre den samma när Gabriel, en av mina nya franska bekantskaper, hostar oavbrutet. Är han förkyld tänker ni? Nej, det är nästan så att jag önskar att hostandet kommer från ett öppet fönster, mest för hans egen skull. Men han tänder en cigarett och jag inser ganska direkt vad det är som får honom att kämpa för att andas ordentligt. Skulle det undgått någon så är det hans ständiga rökande som påverkar lungkapaciteten. När jag undersöker visar det sig att han bara är 19 år. Han konstruerar sin frukost av flertalet cigaretter, en croissant och gårdagens Coca Cola ur en skål. Allt annat porslin är smutsigt och ingen har orkat diska, diskmaskinen till trots. Han är varken ledig eller på semester. Det slår mig att det här är hans vanliga liv. Fler hostattacker av allvarliga KOL-mått innan klockan 11 en fredagsmorgon. Vad är det för slags tonår undrar jag tyst för mig själv. Undrar inte hans föräldrar vart han sovit i natt? Ser de inte hellre att hans sköljer ner croissanten med en varm kopp te och marmelad istället för nikotin och kolsyrat koffein?

Tack mamma och pappa för att de enda gångerna jag fick chokladflingor var om det råkade dyka upp på någon välplanerad frukostbuffé under min barndoms semestrar.

Den nivå av lycka jag känner över att kunna lämna de färska croissanterna bakom mig och ta mark i landet ”Bake-off från ICA Maxi” är svår att beskriva med ord. Men vid tillfällen som detta är jag nöjd med att semestern inte varar för alltid.

Text och foto: Sofia Svärd

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Krönika – Rebecca Stråhle-Wolke: “Min själ är inte till för att tämjas”

28 maj, 2020, 16:31 Krönika Lämna en kommentar

Jag kanske är för mycket ibland. Klär mig i för färgstarka kläder och för många olika färger på samma gång,…


Why it is important to write letters to your family and friends – Advice for exchange students

11 mars, 2020, 11:51 International, Krönika, Lämna en kommentar

When you read the title of this article, you might have thought “Is she crazy? We are in 2020, no…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Tack för alla mina bra och dåliga beslut”

11 februari, 2020, 11:27 Krönika Lämna en kommentar

Tack till mig själv som inte lyssnade på mina familjer när de sa att jag inte fick färga håret i…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “För varje tenta finns en omtenta”

16 januari, 2020, 12:13 Krönika Lämna en kommentar

Om en vecka är det tenta. Såklart borde jag börja plugga men en vecka är lång tid. Jag hinner åka…


KRÖNIKA: “Studentinflytande, topp eller flopp?”

14 januari, 2020, 11:53 Krönika, Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Hur många känner till studentinflytandet vid Örebro universitet? Hur många vet vad studentinflytande innebär? Hur många vet att studentinflytande regleras…


KRÖNIKA – Nicole Palm: “Julen kommer i år också, men den blir långt ifrån vad jag önskade mig”

19 december, 2019, 11:51 Krönika Lämna en kommentar

Det är snart julafton. Bara fem dagar kvar, och jag saknar den där känslan som brukar infinna sig lagom till…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Jag är en hycklare av högsta rang”

17 december, 2019, 11:47 Krönika Lämna en kommentar

Jag vill gärna tro att jag är en miljöhjälte och försöker i så hög mån som möjligt att tänka på…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Ett nej är inte alltid ett nej”

2 december, 2019, 13:00 Krönika Lämna en kommentar

”Ett nej är alltid ett nej” – det är tydligt och självklart. Men till skillnad från alla de som säger detta…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Det är faktiskt helt okej”

16 oktober, 2019, 11:28 Krönika Lämna en kommentar

En dag slutar ni att prata. Ni har pratat varje dag i flera månader, kanske till och med flera år….


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: ”Kärlek börjar alltid med bråk”

17 september, 2019, 11:45 Krönika Lämna en kommentar

”Kärlek börjar alltid med bråk”. Det har vi nog alla fått höra under vår uppväxt då vi retats med eller…