top of page

Sanne Larsen: Hitta hem i Örebro

Jag minns det som igår, augusti 2011, när jag tog mitt pick och pack och lämnade min hemstad för att bli student på Örebro universitet. Det var helt klart med en skräckblandad förtjusning som jag tog beslutet, ett beslut som har förändrat så mycket i mitt liv.

Det hade gått lätt att hitta boende, nästan lite för lätt och det var en solig dag när jag, mamma, min syster och släpkärran åkte norröver till en stad som var okänd för oss. Första destination var IKEA där alla nödvändigheter som en student kan behöva inhandlades. Med en karta som inte stämde överens med verkligheten hittade vi, efter lite snurrande, tillslut fram till den lägenhet på Tärnvägen jag skulle dela med en annan student.

Inledningen av terminen gick ut på att hitta det optimala sättet att kombinera nollningsfesterna med studier samtidigt som att min studieteknik var riktigt ringrostig efter några år från skolbänken. Men det var värt det tusen gånger om, för det var genom nollningen som jag, såsom många andra, lärde känna nytt folk från Sveriges alla hörn.

Första terminen var mer eller mindre en berg- och dalbana av känslor. Visst trivdes jag i min nya stad men hemlängtan fanns hela tiden där i bakhuvudet. Minns speciellt ett tillfälle när jag och en nyfunnen vän satt på en buss och pratade om att flytta hem igen. Hemlängtan blev mindre och mindre allt eftersom tiden gick och ersattes av en känsla att jag hittat ett nytt hem. Termin efter termin passera och tiden går för fort för att jag ska kunna hänga med i svängarna. Men tiden går ju fort när man har kul!

Samma vän, som inte är så nyfunnen längre, och jag hade nyligen en diskussion om hur vi mindes den första terminen och vi var båda överens att det var tur att vi stannade. För även om förändringar kan vara lite motiga i början, så blir det alltid bra i slutändan sålänge som man kämpar! Vet inte hur många gånger jag hört att studietiden är den bästa tiden i ditt liv och jag kan inte annat än att hålla med!

0 visningar
bottom of page