top of page

Recension: Melodifestivalen 2019 – Deltävling 2

Musiktävlingen fortsätter, och det gör även Lösnummers recensioner av låtarna! Läs skribenten Amandas åsikter kring låtarna, scenkoreografierna och artisterna. Håller du med henne?

1. Andreas Johnson – Army Of Us

Den första veteranen som faktiskt kommer vidare! Jag tycker det var… en låt. Det fanns lampor och ett fint budskap. Johnson har åldrats bra, han är fortfarande talangfull. Men det var en låt.

Betyg: 5/10

2. Malou Prytz – I Do Me

Min favorit i den här deltävlingen! Peppig, om än lik Ace Wilders stil, inklusive hennes kub, väldigt talangfull. Deltävlingens första användning av räta linjer, snyggt gjort. Ett färgglatt framträdande med en up-and-coming popsångerska. Jag kan se den här bli en hit.

Betyg: 7/10

3. Oscar Enestad – I Love It

Den här låten tyckte jag också om, även om den också använde Aces kub. Jag tyckte om texten, men uppträdandet var lite tråkigt och låten repetitiv. Jag hade gärna sett lite mer dynamik. Däremot tyckte jag om uppbyggnaden till den sista refrängen som gav låten mer liv.

Betyg:  7/10

4. Jan Malmsjö – Leva Livet

Ännu en veteran, som likt Arja hade ett charmigt och nostalgiskt framträdande (eller ja, nostalgiskt för en äldre generation än min kanske). Låten var omodern och Jan hade inte en sångröst kvar, men han bidrog till god stämning. I en intervju sa 86-åringen efteråt att han var lättad att åka ut, vilket kändes bra.

Betyg: 6/10

5. Vlad Reiser – Nakna i Regnet

Här kan jag se en sommarplåga, men det som drog ned rejält var Vlads sångröst som inte fanns där. Tonarten var för låg, men jag gillade själva låten skarpt. Peppig, han hade utstrålning (som den YouTuber han är) men sämre röst än karisma.

Betyg: 5/10

6. Liamoo och Hanna Ferm – Hold Us

Kemin var där, mysig ballad men precis som Andreas Johnsons låt; en låt. Som jag sa förra veckan är jag inte förtjust i ballader, särskilt inte i ett underhållningsprogram. Inte ens duons göteborgska helped their case hos mig.

Betyg: 6/10

7. Margaret – Tempo

Efter hennes förra (i och för sig kopia av Havana) bra låt, hade Margaret en rätt tråkig låt i år. Antingen det eller så berodde det på hennes stela uppträdande. De förinspelade dansarna var irrelevanta mest för att de kom in i låten senare. Numret var allmänt förvirrande och stökigt och jag blev lite besviken på låten med den bokstavliga titeln “Tempo”.

Betyg: 6/10

Vi hörs igen nästa vecka alla Mellofantaster där ute!

2 visningar

Comments


bottom of page