Arvid Hanell kandiderar för posten som vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar. Efter sin erfarenhet av att sitta som utbildningsbevakare tror han att han är redo för rollen. Om han blir vald så kommer han att fokusera på högskolepedagogik då han anser att de tär något som inte har prioriterats under en tid.
Varför vill du bli Örebro studentkårs vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar? – Jag har fått en stor försmak för det nu när jag suttit som utbildningsbevakare för sektionen Corax. Jag har fått en väldigt bra insyn i hur påverkansarbetet ser ut, vilka situationer studenter hamnar i och hur det allmänna läget för studenter ser ut. Jag ser att det finns mycket som behöver förbättras och kan göras bättre. Jag tycker att det är väldigt kul att vara en stor del av det inom Corax och jag tror att det skulle vara jättekul att få ägna sig åt det på heltid för studentkåren. Jag tror att jag kommer kunna göra ett bra jobb och kunna tillföra mycket åsikter och idéer som kan leda till en positiv utveckling för alla studenter, men också universitetet såklart.
Vad vill du arbeta med som vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar? – Det som jag funderat mycket på nu som utbildningsbevakare och som jag har varit med och bidragit så gott jag kunnat till har varit den högskolepedagogiska biten. Jag har suttit med i möten bland annat med PIL (enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande) och i deras högskolepedagogiska kurser för blivande lektorer där jag gett studenternas sypunkter på vilken pedagogik som föredras. Jag har försökt hålla mig till vad SFS tycker om studentcentrerat lärande. Jag ser också att högskolepedagogik är någonting som inte har arbetats med under en allt för lång tid. Det har pushats rätt mycket från studentkåren i och med det pedagogiska priset som delas ut varje år från studentkåren, men jag tror att det är dags att ta nästa steg och verkligen börja driva frågan ordentligt på många instanser och få en bra utveckling där, för jag tror det finns en hel del att göra. Jag tror att studentkåren kan bidra till en bra utveckling på det området.
Hur är du som ledare? – Det där jag har funderat en hel del på själv. Jag tror att jag har fått en bättre insyn i hur jag fungerar som ledare i och med att jag suttit som utbildningsbevakare. Då har jag varit ordförande i utbildningsutskottet för Corax. Där har jag fått lära mig en hel del, både hur man kan leda en grupp och hur man inte kan leda en grupp och jag tror jag vet hur jag kan använda mig av den erfarenheten, till exempel då vice ordförande har i uppdrag att leda utbildningsbevakarrådet. Det tror jag kan vara en stor nytta, dels för att jag har varit utbildningsbevakare och vet mycket om hur det arbetet går till, men också för att jag kan känna att jag kan pusha de utbildningsbevakare som kommer att komma till att göra ett bra jobb och hjälpa dem. Jag tror det kommer att gå bra på ledarfronten. Jag tror att jag har tillräckligt med erfarenhet för att klara av det ordentligt.
Vilka är dina svagheter? – Nu under det senaste verksamhetsåret har det varit väldigt mycket att göra på väldigt många olika håll, mycket med plugg och med studentkåren och andra engagemang utanför det också. Det har varit rätt mycket och jag tror att det har varit en svaghet i sig att jag inte har kunnat sätta en gräns för vad jag klarar av. Det har blivit väldigt mycket och man har fått prioritera. Jag kan inte påstå att jag gillar att prioritera så mycket. När jag tar mig ann saker så vill jag göra det fullt ut och jag behöver verkligen se till att inte ta mig ann allt för mycket olika saker. Det tror jag å andra sidan kommer att vara väldigt skönt med vice ordförande-posten, att bara ha vice ordförande-posten att tänka på, att inte ha massa utspridda engagemang och plugg att tänka på utan faktiskt kunna göra det jag verkligen vill fullt ut. Det tror jag kommer vara ett stort plus och jag tror att jag kommer att trivas väldigt bra med det.
Hur började du engagera dig inom studentkåren? – Jag fick frågan från förra utbildningsbevakaren på Corax om jag var intresserad av att engagera mig, i just sektionen Corax. Då hade jag läst en termin och jag var inte helt införstådd med var det innebar. Jag var inte helt insatt i studentkårens arbete heller, men jag tycker det gick väldigt fort att sätta sig in i hur allting fungerade, vilken roll man hade som student och att kunna påverka och hur mycket det betyder för alla andra studenter och universitetets utveckling, och hur de två delarna tillsamans drar universitetet framåt i utvecklingen. Det tycker jag är väldigt intressant och det gjorde att jag ställde upp till utbildningsbevakare för sektionen Corax. Sen dess har min bild av hur studenter kan påverka utvecklats och jag har fått en tydligare bild av att studenter har en enorm del i universitetets utvecklingsarbete. Det är något som jag tycker är väldigt kul att hålla på med och något man borde värna bäldigt starkt om. Jag vill att det ska finnas en bra dialog mellan universitetet och studentkåren på alla plan, både på instutitionsnivå och på högre instanser, för att alla ska ha chansen att påverka. Det är lite olika förhållanden beroende på vilken instutition man studerar på och jag hoppas att jag lyckas hjälpa till att främja en dialog på alla plan på universitetet. Det tycker jag är viktigt.
Vilka är dina framtidsplaner efter studier och studentkårsengagemang? – Nu håller jag på och läser Historia C, och då har jag läst alla historiakurser som jag får läsa i stort sett. Så nu måste jag hitta något annat att roa mig med, men jag funderar lite på att fortsätta studera antingen sociologi eller samhällsvetenskap. Jag kommer förmodligen hålla mig inom de områdena, men det är inte helt klart än. Jag tycker det är skönt att hålla det lite öppet och inte se allt för långt fram heller. Så länge jag gör det som jag tycker är kul så kommer det att lösa sig framöver också. Jag tror inte att det nödvändigtvis innebär att jag behöver planera allt för långt fram för att ha det kul nu. Men om man ska börja prata yrken så har jag funderat på möjligtvis arkivarie eller att möjligtvis fortsätta inom universitetsvärlden, men mer än så har jag inte riktigt hunnit reflektera.
Fakta Namn: Arvid Hanell Ålder: 22 år Hemort: Örebro Bor: Örebro Pluggar: Historia C Intressen: Högskolepolitik, miljö- och klimatpolitik, matlagning Senast lästa bok: ”Vem vill leva i kunskapssamhället?” av Ylva Hasselberg Senast sedda film: Dallas Buyers Club
/ Amanda Ankarhem Skribent och fotograf
Commenti