Melissa Högberg Yilmaz: ”Det har gått över styr”

19 maj, 2017, 11:57 Krönika Lämna en kommentar

Det har gått över styr. Det har gått så pass mycket över styr att den svenska befolkningen idag beräknas behöva 4,2 jordklot för att täcka upp sitt energiförbruk. Jag talar om girighet. Vårt samhälles hungrande begär efter materiell flärd som influerar såväl den privata individens sfär, men som även omfattar den globala marknadsekonomin, producenterna, samt i en rasande hastighet förpestar vår miljö.

Konsumtion kan idag 2017 betraktas som en folksjukdom, viruset sprids via sociala medier som förmedlar hur vi skall hålla oss uppgraderade för den rådande agendan och botemedlet, antibiotikan, finner vi i vår hetsande konsumtion. Men effekten blir densamma som när man överförbrukar antibiotika, läkemedlet biter tillslut inte på sjukdomen och man blir resistent. Den euforiska kicken inför en ny konsumerad vara försvinner lika snabbt som varan hamnar i vår överfyllda garderob och vi finner oss lika snabbt på återbesök i euforiparadiset på jakt efter ännu en kick.

Mode av idag har blivit en bransch som utnyttjar den rådande epidemin, det tidigare respekterade hantverkaryrket har gått från att lansera fyra kollektioner per år till att idag kunna erbjuda den hungrande konsumenten trettiosex kollektioner, alltså en varuuppdatering varannan vecka. Konceptet snabbmode är en marknadsidé som erbjuder konsumenten billiga textilier och ett ständigt uppdaterande nyhetsvärde, där konsumenten genom den skamligt billiga summan har råd att hålla sig till den rådande trendagendan.

Vi kan med dagens uppdaterade mediarapportering inte förneka vår kännedom kring förhållandena våra kläder produceras under. Underleverantörer som för en minimal kompensation och med livet på spel producerar det vi tar för givet, är vår rätt att konsumera.

Varje år beräknas genomsnittsvensken inhandla femton kilo textilier, varav fyra kilo skänks till andrahandsförsäljning, åtta kilo slängs direkt i sopporna och tre kilo förblir hängande i garderoben. Att vi kan konsumera på ett så slösaktigt sätt är inte ett tecken på att vi har större ekonomiska tillgångar. När vi köper billiga textiler tros vi göra ett kap, men egentligen blir vi inte rikare när vi exponeras för den idag relativt billiga konsumtionen, utan vår ekonomi sinar och eftersom vi resonerar utifrån en kvantitativ konsumtion före kvalitet så är produkterna ur ett långsiktigt perspektiv ingen investering utan endast en minussumma på kontot.

Varför fortsätter vi då konsumera på detta kvantitativa sätt? Det är inte faktumet att vi ”inte har något att ta på oss” när fredagens festligheter nalkas, utan att vi lever i ett samhälle där vi förväntar oss att införliva ett specifikt konsumtionsmönster. Vi är barn av vår tid och vi speglar genom vår hetsande konsumtion den rådande tidsandan. Det är först när vi blir satta i lampljuset som konsekvenserna av vår giriga livsstil hinner ifatt oss.

Den 24 april 2014 rasade en fyravåningsbyggnad i stadsdelen Sava, i Indien och textilindustrins oglamorösa baksida hamnade på förstasidan världen över. 1129 människor omkom i fabriksolyckan och ytterligare 2500 människor skadades. Det är här vår konsumtion ställs inför ett moraliskt dilemma – ska en annan människa behöva dö för att du skall kunna bära en tröja för femtio kronor?

Vi är inte passiva som konsumenter, vår vetskap gör oss till aktörer där vi gör ett aktivt val att handla tröjan eller låta den hänga kvar på galgen. Och vi kan inte passa över bollen på andra planhalvan och tro att en osynlig kraft kommer passar den tillbaka. Ansvaret ligger i vårt konsumtionsmönster, där du som konsument har monopol i produktionsmarknaden då branschföretagen alltid kommer producera det som du kan tänkas köpa.

Slutligen vill jag uppmana till en tankeställare; nästa gång du står och väger mellan beslutet att köpa eller icke köpa, kan du skänka en tanke till vad du egentligen har gömt i garderoben och ställa dig frågan om du egentligen behöver plagget. Du sparar dels plats bland galgarna och behåller några kronor extra på kontot, samtidigt som du som konsument gör ett statement till butiken, att du inte går på deras billiga trick.

Krönika: Leva eller överleva?- Sommar 2022 

2 juni, 2022, 10:02 Krönika Lämna en kommentar

Tänk dig, snart är du där; utomlands på en vacker strand, med en svalkande drink i handen, fri från stress…


Gästkrönika: Studentstaden Örebro – där du (troligtvis) inte är ensam om att vara arbetslös

31 maj, 2022, 11:06 Krönika Lämna en kommentar

“Kom förbi Krakatorget idag 11.30-13.30 och svara på en enkät om studentstaden Örebro så är glassen din. Eller svara på…


Gästkrönika: Tack för allt Örebro studentkår

26 maj, 2022, 08:00 Krönika Lämna en kommentar

En varm och solig eftermiddag i augusti 2018. Köerna till Sobra och Corax ringlar sig långa utanför Kraka restaurangen. Runt…


Krönika: På universitetet vet alla allt om allt

25 maj, 2022, 16:14 Krönika Lämna en kommentar

För en 18-åring som nyligen tagit studenten kan universitet kännas överväldigande och otäckt. Där hänger ju alla vuxna. Alla vuxna…


KRÖNIKA: SPRING MEN STÅ STILL

4 maj, 2022, 15:58 Krönika, Lämna en kommentar

“Vi har bara ett liv” och “man får energi av att vara med dem man tycker om” går på repeat…


KRÖNIKA: DAGS ATT VÄNDA BLAD

7 april, 2022, 15:28 Krönika Lämna en kommentar

Zoom-föreläsningar iklädd morgonrock och med avstängd kamera i all ära – jag är spänd över att nu ta del av…


KRÖNIKA: Coming to Sweden for one semester

24 mars, 2022, 14:10 International, Krönika, Lämna en kommentar

Before I even got in university, I knew I wanted to do my Erasmus semester abroad – still didn’t know…


GÄSTKRÖNIKA: HUR LÄNGE ORKAR MAN HÅLLA FAST VID EN DRÖM?

1 mars, 2022, 13:25 Krönika Lämna en kommentar

I december 2016 hoppade jag av sjuksköterskeprogrammet på Örebro universitet efter två terminer. Jag ville satsa helt på min allra…


Krönika: Du missförstår mig

10 februari, 2022, 14:54 Krönika, Lämna en kommentar

Utan förvarning slår det mig – jag står i badrummet innan en presentation. Sakta omfamnas jag av hopplösheten, den kväver…


KRÖNIKA: EN BLOMMA FRÅN MIN MORMOR

25 januari, 2022, 13:33 Krönika, Lämna en kommentar

Innan jag gick av buss fem mot Hovsta, vid hållplatsen Norra Kyrkogården, gav jag en av de blommor jag höll…