Ledare: Kan man bara sådär skapa en nytolkning av overallkulturen?

3 december, 2020, 14:43 Ledare, Örebro studentkår, Reportage, Lämna en kommentar

LÄS DEL 1 HÄR
LÄS DEL 2 HÄR
LÄS DEL 3 HÄR

Granskningen av studentoverallens status i Örebro är bland det mest omfattande som Lösnummer gjort under min tid på tidningen.

Att det blev den här omfattningen var nödvändigt eftersom frågorna om kulturer, skillnader mellan dem samt möjligheten att skapa ny kultur från grunden är så ofantligt svåra och stora. De förtjänar därför att granskas och vägas fram och tillbaka – av oss som tidning och av Örebro studentkårs andra makthavare under lång tid framöver.

“Kan man bara sådär skapa en nytolkning av en kultur?” Det är frågan som jag bar med mig efter att intervjuerna med Corax och Teknats engagerade var avslutade. Det jag landade i är att det såklart är möjligt men kräver stort ansvar i relationen mellan de engagerade och organisationen i helhet.

•••

Jag började fundera direkt i vintras när jag förstod att overallkulturen verkade växa. Om en ny overallkultur ska byggas upp från grunden tror jag det innebär stora utmaningar för hela organisationens identitet. Ungdomlig frihet hos studenterna och noggrant formulerade styrdokument hos organisationen kommer balansera på sköra trådar.

En av “reglerna” jag har stött på gällande overallen är den att nya studenter på ett universitet inte får knäppa upp den och knyta ärmarna runt midjan. Det privilegiet är isåfall enbart reserverat för de som invigt sin overall, de som är faddrar eller andra som på något sätt har en högre status. Ska sådana företeelser övervakas noggrant av de ansvariga? Det är lätt att säga “det kommer inte accepteras här i Örebro” men vilka rutiner skapar man då för att straffa de som bryter mot reglerna?

Om fem år, då overallkulturen hypotetiskt är en självklar del av studentlivet här – vem av nystudenten och faddern drabbas av konsekvenserna enligt det då satta systemet?

Jag undrar till och med vad som lockar med overallen i sig om den nu ska styras av inkluderande regler och formella styrdokument? I mitt huvud speglar overallen en attityd som säger “skitsamma, vi kan göra precis som vi vill”. Den attityden kommer isåfall gång på gång krocka med flera av de tydliga gränser Örebro studentkår sätter för de studiesociala aktiviteterna idag. Eller kommer de satta gränserna då bara visa sig vara harmlösa ord i ett dokument?

•••

Balansen mellan ungdomlig frihet hos studenterna och noggrant formulerade styrdokument hos organisationen finns såklart redan närvarande i Örebro studentkår – även utan overaller. Utdragen ur de policies som nämndes i del 2 gäller givetvis redan nu för introduktionen, sittningar och andra fester i kårsektionernas regi.

Min bild är att studentkåren i de centrala delarna av organisationen är väldigt företagslik och uppstyrd. Där involverar jag också kårsektionerna och deras styrelser. Centralt finns titlar som ordförande, näringslivsansvarig, ekonom, chefredaktör… Men när det vankas studiesocial verksamhet dyker sergeant, sexmästeri och svamp upp istället.

Balansen mellan det företagssamma och det ultralättsamma är på ett sätt underlig, på ett sätt helt logisk.

Studietiden är en kort och frihetlig period i många människors liv och det är inte konstigt att det inte bara är ansvar och meriter för framtiden som är drivkrafter för engagemanget. Det sociala väger givetvis tungt, och drivkrafter kan lika gärna vara hierarki och status.

Under coronapandemin är studentkårens studiesociala verksamheter i stort sett på is, och engagemanget och medlemsantalet sjunker på sina håll. Men jag är också övertygad om att det vänder när pandemin gör det. Oavsett om overallkulturen då ska etableras under Örebro studentkårs flagg eller inte så tror jag det är viktigt att alla personer med någon slags inflytande inom organisationen reflekterar kring den identitet och kultur som byggs och hur den ska balanseras.

•••

Tack för att ni läst vår reportageserie om studentoverallens status på Örebro universitet. Och hoppas ni uppskattade denna reflektion. Trots reportageseriens omfattning har vi på ett sätt bara skrapat på ytan. Vi har talat med två av nio kårsektioner. Vi har inte intervjuat några företrädare för andra studentkårer runt om i landet. Vi har inte pratat med sociologer. Frågan är som sagt stor, och Örebro studentkårs organisation får nu bevisa sig kunna hantera den.