Krönika – Ulrika Winge: ”Vice chefredaktör. Det låter rätt flådigt va?”

16 januari, 2019, 11:53 Föreningsliv, Krönika, Maxa studierna Lämna en kommentar

Ja, så flådigt att jag inte alls kunde tänka mig att söka när tillfället kom för ett år sedan. Jag hade varit medlem på Lösnummer i några veckor bara, och jag kan väl inte göra allt det där som Emma gör, tänkte jag. Hon ser ju så självsäker och lysande ut. Alltså jag skojar inte, hon lyser på riktigt.

Jag ville inte ens gå med i Lösnummer. Även det var för läskigt.

Men jag mailade Jenniina, vår chefredaktör, en dag under en tråkig föreläsning. Jag vågade inte, men med kisande ögon för att slippa se, skrev jag det där mailet ändå. Jag blundade och klickade på skicka. Och det var det bästa jag gjort på länge. Jag gick på första redaktionsmötet och rakt in i en sprakande gemenskap, med en unik kombination av arbete, utveckling och samtidigt total prestigelöshet.

När tillfället kom att söka till Lösnummers styrelse gick det till på liknande sätt. Jag satte mig och skrev ansökan, även fast jag inte vågade, eller riktigt ville heller för den delen. Men orden bara rann ur fingrarna. Innan jag hunnit med hade jag skickat iväg en riktigt bra ansökan, det kändes som om det var meant to be. Och det var lite lite liiite lättare den gången.

Det är det som är min superkraft. Att jag kan blunda för mina rädslor, om än bara för såpass lång tid som det tar att skriva några rader om mig själv. Och det är det som är grejen, att det räcker att vara modig i några sekunder, några minuter. Tillslut kommer det vara några timmar, dagar.

I vår drar jag (halvt motvilligt) härifrån. Jag ska praktisera på ett fantastiskt företag som skrämmer skiten ur mig, för att vara ärlig. Men jag hade aldrig vågat klicka på skicka i min ansökan dit, om det inte vore för Lösnummer.

Tack, tack, och återigen tack.

Krönika: Leva eller överleva?- Sommar 2022 

2 juni, 2022, 10:02 Krönika Lämna en kommentar

Tänk dig, snart är du där; utomlands på en vacker strand, med en svalkande drink i handen, fri från stress…


Gästkrönika: Studentstaden Örebro – där du (troligtvis) inte är ensam om att vara arbetslös

31 maj, 2022, 11:06 Krönika Lämna en kommentar

“Kom förbi Krakatorget idag 11.30-13.30 och svara på en enkät om studentstaden Örebro så är glassen din. Eller svara på…


Gästkrönika: Tack för allt Örebro studentkår

26 maj, 2022, 08:00 Krönika Lämna en kommentar

En varm och solig eftermiddag i augusti 2018. Köerna till Sobra och Corax ringlar sig långa utanför Kraka restaurangen. Runt…


Krönika: På universitetet vet alla allt om allt

25 maj, 2022, 16:14 Krönika Lämna en kommentar

För en 18-åring som nyligen tagit studenten kan universitet kännas överväldigande och otäckt. Där hänger ju alla vuxna. Alla vuxna…


KRÖNIKA: SPRING MEN STÅ STILL

4 maj, 2022, 15:58 Krönika, Lämna en kommentar

“Vi har bara ett liv” och “man får energi av att vara med dem man tycker om” går på repeat…


KRÖNIKA: DAGS ATT VÄNDA BLAD

7 april, 2022, 15:28 Krönika Lämna en kommentar

Zoom-föreläsningar iklädd morgonrock och med avstängd kamera i all ära – jag är spänd över att nu ta del av…


KRÖNIKA: Coming to Sweden for one semester

24 mars, 2022, 14:10 International, Krönika, Lämna en kommentar

Before I even got in university, I knew I wanted to do my Erasmus semester abroad – still didn’t know…


GÄSTKRÖNIKA: HUR LÄNGE ORKAR MAN HÅLLA FAST VID EN DRÖM?

1 mars, 2022, 13:25 Krönika Lämna en kommentar

I december 2016 hoppade jag av sjuksköterskeprogrammet på Örebro universitet efter två terminer. Jag ville satsa helt på min allra…


Krönika: Du missförstår mig

10 februari, 2022, 14:54 Krönika, Lämna en kommentar

Utan förvarning slår det mig – jag står i badrummet innan en presentation. Sakta omfamnas jag av hopplösheten, den kväver…


KRÖNIKA: EN BLOMMA FRÅN MIN MORMOR

25 januari, 2022, 13:33 Krönika, Lämna en kommentar

Innan jag gick av buss fem mot Hovsta, vid hållplatsen Norra Kyrkogården, gav jag en av de blommor jag höll…