Krönika: Ständigt i rörelse
Jag sitter i en bil på väg mot Åmål. Jag hade lika väl kunnat vara på väg mot ett annat håll. Det spelar inte så stor roll vart jag är på väg eller var jag hamnar. Det viktiga är att det alltid händer något, att jag alltid är på väg någonstans. Att jag ständigt är i rörelse.
De värmländska skogarna susar förbi utanför fönstret. Det är mycket rådjur ståendes på den öppna marken där skogen för ett tillfälle tar uppehåll. Trots vackra vattendrag och solnedgång så tänker jag på en annan utsikt. Jag tänker på hur utsikten ser ut när man åker över Gränna ner mot Jönköping. Stadens alla ljus speglar sig och glittrar i Vättern. Det är en av mina vackraste utsikter.
En av mina bästa kompisar ringde mig för en stund sedan och frågade om jag ville följa med till Åmål. Egentligen skulle jag skriva på en hemtenta men jag sa ja och det är därför jag nu sitter här bredvid honom. Bilen är trång och det är svårt att veta hur man ska sitta. Det finns inget utrymme att sträcka ut sig på. Den låter högt och ibland så hör vi inte vad vi säger till varandra. Sätena är så stumma att rumpan gör ont. Det är en Caddy från 80-talet så det är väl vad man får förvänta sig. Den går trögt i backarna och vi blir omkörda av eller hinner inte köra om lastbilar. Mörkret tätnar utanför och det är svårt att se de värmländska skogarna som susar förbi. Vättern ligger alltid spegelblank och går tydligt att se oavsett hur mörkt det är. Det är en utsikt som påminner om hemma trots att hemma är någon annanstans.
Vi kommer fram till Åmål. Fucking Åmål. Det verkar lika tråkigt som jag föreställt mig. Jag stiger ur bilen för att sträcka på benen och går en bit upp på gatan vi hamnat på. Försöker att se om det finns några vackra hus men fryser för mycket och går tillbaka till bilen. Min kompis lastar på och spänner fast de nyköpta fälgarna på Caddyns flak, betalar mannen framför den vita villan och startar motorn. Han ber mig att visa vägen till närmsta bensinmack och jag knappar in det på hans telefon. Vi är på väg tillbaka mot Örebro. Ständigt i rörelse.
Krönika: Det här är vår nya verklighet
Det här är vår nya verklighet. En som kanske inte är så dålig – säger jag skrattandes. Men skrattet försvinner…
REPORTAGE DEL 2: NYEXAMINERANDE LÄRAREN SKA UNDERVISA I SEXUALKUNSKAP- UTAN UTBILDNING
Förra året stod det klart att alla nya lärarstudenter vid landets universitet och högskolor ska få utbildning i sex, samtycke…
REPORTAGE DEL 1: Efter 124 år får lärarstudenter undervisning i sexualkunskap
I över hundra år har lärare undervisat i sexualkunskap utan utbildning i ämnet. Det var inte förrän 2020 som regeringen…
KRÖNIKA: Vikten av att vara utan jullov
Mat i mängder, filmer man sett minst 15 gånger och hemvändare. Vissa lämnar campus, andra kanske till och med lämnar…
STUDENTBOENDE I ÖREBRO, DEL 2: “TRYCKET KOMMER”
När Örebro studentkår öppnade sitt akutboende i november månad var trycket lågt, men hur mycket säger detta egentligen om bostadssituationen…
STUDENTBOENDE I ÖREBRO, DEL 1: LÅGT TRYCK PÅ NOVEMBERS AKUTBOENDE
Under pandemin har studenter kunnat njuta av sina föreläsningar på egen ort. Nu när omfattningen av platsbaserad undervisning har ökat…
De osynliga vinsterna av att jobba ideellt på Örebro Kårhus
Varje vecka strömmar hundratals studenter till Örebro Kårhus för att dricka en öl på torsdagspuben eller dansa loss på dansgolvet…
Campusförlagd eller digital undervisning – upp till läraren att bestämma?
Det är längesedan som vi studenter fick sitta på Campus tillsammans med våra klasskamrater och lärare, och inte i små…
REPORTAGE: HISTORIER FRÅN ETT LEVANDE CAMPUS
Om du ställer dig på studentgatan, stänger ögonen, och mentalt blickar tillbaka till samma plats för 20 år sedan kommer…
ÅTERBLICK PÅ DIGITAL UNDERVISNING; VAD TYCKER STUDENTERNA?
När pandemin fick sitt fotfäste i Sverige var det snabba ryck som gällde. Nästan över en natt stod universitetets lokaler…
