KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “If you like going places we can’t even pronounce.”

18 december, 2018, 12:19 Krönika Lämna en kommentar

Jag sitter på ett hotellrum i Reykjavik, Islands huvudstad. På TV:n går ett musikprogram som spelar Perfect med One Direction. Det är en kväll i början av november och jag har antingen varit ute eller ska ut. Om ungefär en vecka fyller jag 18 år.

Jag har själv rest till Island, min första resa ensam och första gången jag besöker Island. Det är både kallt och regnigt, vinden förstör min lugg och kylan får händerna att bli röda av kyla. På dagarna åker jag på bussturer till olika turistattraktioner men jag känner ingen, är där själv och kommer hem till ett ensamt hotellrum. På kvällarna är jag ute och går, tar kort, lyssnar på islänningar och kan till slut varenda gata upp och ner. Jag ser mitt första (men väldigt svaga!) norrsken, fikar på ett café med en Star Wars-toalett, dricker Brennivín, går på museum, ser magiska utsikter och andas in friheten. Friheten i att vara själv, klara sig själv, resa själv och få lära sig om sig själv. Bland alla stadens färgglada små hus och vita bergstoppar hör jag tonen av någonting nytt.

Att resa själv kan säkert kännas skrämmande eller tråkigt. Jag var rädd, nästan ångestfylld, inför resan till Island. Om jag då visste att jag efter det skulle göra fler resor ensam, att jag skulle gå på bio ensam, att jag skulle gå på konsert ensam. Att jag inte skulle tycka hotellrummet var alldeles för ensamt, att jag inte skulle vara rädd för att åka på diverse guidade turer ensam och att jag skulle tycka det var så fantastiskt, kul, skönt och viktigt! Under de resor där jag reser själv lär jag mig att jag klarar mig själv, att jag klarar mer än jag tror, att allting löser sig på något sätt och att jag är modigare än jag tror. Att resa ensam innebär inte att man sitter på hotellrummet själv hela tiden och inte vågar gå ut. Det innebär inte heller att man inte har någon att prata med och det innebär inte att resan blir tråkigare. När man reser själv kan man själv utforma sin resa hur man vill, man kan själv bestämma vad man vill se och göra och man kan snubbla in på sitt hotellrum hur full eller hur sent man vill. Man behöver inte ta hänsyn till någon annan, man har bara sig själv.

“If you like to do whatever you’ve been dreaming about
Baby I’m perfect.”

Jag sitter ensam i soffan i min lägenhet. Om ungefär en vecka fyller jag 22 år. På min CD-spelare spelas Perfect med One Direction och jag känner regnet, luften, vattenfallen, friheten. Jag är tillbaka i Reykjavik.

Skribent & fotograf: Rebecca Stråhle-Wolke

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Krönika – Ulrika Winge: ”Vice chefredaktör. Det låter rätt flådigt va?”

16 januari, 2019, 11:53 Föreningsliv, Krönika, Maxa studierna Lämna en kommentar

Ja, så flådigt att jag inte alls kunde tänka mig att söka när tillfället kom för ett år sedan. Jag…


KRÖNIKA – Nicole Palm: ”Gamla traditioner är till för att brytas”

21 december, 2018, 13:56 Krönika Lämna en kommentar

Snöflingor dalar ned i kylan utanför det frostbelagda fönstret, men där inne sprider sig värmen och omger alla de skrattande…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “If you like going places we can’t even pronounce.”

18 december, 2018, 12:19 Krönika Lämna en kommentar

Jag sitter på ett hotellrum i Reykjavik, Islands huvudstad. På TV:n går ett musikprogram som spelar Perfect med One Direction….


KRÖNIKA: Amanda Karlsson ”Sjung ut”

30 november, 2018, 11:43 Krönika, Lämna en kommentar

När jag var yngre bestod mina fredagskvällar av Mix Megapols 90-talsfredag. Jag broderade in “Musik hjälper mig genom livet” med…


Guide: Dags att upptäcka Örebrew

23 november, 2018, 10:05 Händer i Örebro, Krönika, Mat & hälsa Lämna en kommentar

Nu när mörkret börjat falla kanske det är dags att bryta vardagen där man pendlar mellan universitetet (Kårhuset), hem och…


Krönika: Johanna Eriksson – Kanyes blåa registreringsskyltar

22 november, 2018, 11:26 Åsikt, Krönika Lämna en kommentar

Det är inte lätt att vara Kanye-fan i dessa tider. Efter ett år av uttalanden som att slaveri skulle vara…


Felicia om tiden som PR-ansvarig

9 november, 2018, 11:50 Efter studierna, Föreningsliv, Krönika, Maxa studierna Lämna en kommentar

När jag började plugga visste ingen i min omgivning riktigt vad jag egentligen skulle plugga eller utbilda mig till. De…


Krönika: Nicole Palm: ”Jag vill inte vara rädd”

6 november, 2018, 11:13 Evenemang, Krönika Lämna en kommentar

Det kan hända vem som helst. När överfall av olika karaktär beskrivs i tidningarna får jag ofta känslan av att…


Arkivet – Sara Svärd: Men jag är väl fan inte tråkig

24 oktober, 2018, 16:00 Krönika Lämna en kommentar

– Vad ska du klä ut dig till? – Nej men jag tror inte att jag ska klä ut mig…


Krönika: Nicole Palm: ”Det här med att vara ny student…”

20 september, 2018, 12:09 Krönika Lämna en kommentar

Långhuset, “Dom kallar oss studenter”, Corax, skyldigheter, rättigheter, tentamen, ansvar, T129, restaurang Kraka, studentpentry, universitetskort, buss 3 eller 2, Kårhuset,…



Instagram


Twitter