KRÖNIKA – Nicole Palm: ”Gamla traditioner är till för att brytas” - Lösnummer

KRÖNIKA – Nicole Palm: ”Gamla traditioner är till för att brytas”

21 december, 2018, 13:56 Krönika Lämna en kommentar

Snöflingor dalar ned i kylan utanför det frostbelagda fönstret, men där inne sprider sig värmen och omger alla de skrattande barnen och de belåtna vuxna. Julmaten är sedan länge uppäten och Kalle Ankas tid i rampljuset är över för detta år. Nu syns “Karl-Bertils jul” med låg volym på tvn, men alla blickar är förväntansfullt riktade mot den rödklädda gubben med vit yvigt skägg. Han gräver i säcken sin och halar fram paket efter paket till samtliga i rummet, som leende tackar och tar emot. Brasan i hörnet sprakar samtidigt som en äldre dam tar ton vid pianot och sekunden därpå brister alla samspelt ut i “Tänd ett ljus”.

Den julafton som precis beskrevs sker sällan, utan det är vad som idealiseras fram på film och vad människor ofta hoppas på att få uppleva. Verkligheten är en helt annan, och december månad präglas för många av stress inför allt som måste göras och köpas. Det vanliga livet är svårt att kombinera med julsysslorna, och den månatliga inkomsten täcker med nöd och näppe decembers alla utgifter. Med dessa faktorer som påverkar försvinner ideal julen allt längre bort, tills den är ett minne blott. Julafton fylls istället med ännu mer stress, vilket gör detta till en dag av prestation och press. Vi har våra traditioner som måste följas, vilket medför att flera stopp under den tjugofjärde behöver göras och vi tvingas fara kors och tvärs över hela landet för att hinna. En timme där, och två här. Njuta hinner vi inte, för snart är det dags att åka igen och upprepa denna procedur i minst tre hus till.

Jag och min familj firade julafton på exakt samma sätt år efter år, och när jag var yngre reflekterade jag inte över vilket ständigt åkande dagen faktiskt bestod av. Mina föräldrar var skilda redan då, så detta innebar ännu mer skjutsande, vilket mamma snällt alltid bistod med. Först kom tomten hem till oss, henne och mig, på morgonen, sedan fraktades jag till pappa plus släkt för jullunch och paket, för att tillsist hamna med mamma hos morföräldrarna.

Detta var ju traditioner som slaviskt skulle följas, men desto äldre jag blev insåg jag att julen handlar om något annat samt att man kan skapa nya traditioner utifrån sig själv och sina behov. Vem hade sagt att jag var tvungen att fira jul med hela släkten just den tjugofjärde, kunde de inte vänta? Jag, min bror och mor var trötta på att årets mysigaste dag skulle bestå av jäktande hit och dit, så tillslut sade vi ifrån. Själviskt må kanske några tycka, men det handlar egentligen mer om självbevarelsedrift i slutändan. Vi bestämmer nu över vår egen julafton, och det har resulterat i att stressen är som bortblåst då förmiddagen tillbringas ute, kravlöst lekandes i snön och eftermiddagen hos morföräldrarna. Kvällen är sedan enbart vår, där vi i sköna mjukiskläder öppnar paket med tvn på i bakgrunden och njuter av tillvaron. Precis som en perfekt och idyllisk jul, enligt mig.

Med andra ord så behöver julen inte vara så påfrestande och stressig som alla får den att framstå som. Det handlar om val, samt att faktiskt göra det som är bäst för en. Önska dig själv därför en god jul och se hela denna dag som en julklapp till dig från dig.

God jul på er kära läsare, vi ses nästa år igen!