Krönika: Nicole Palm: ”Det här med att vara ny student…”

20 september, 2018, 12:09 Krönika Lämna en kommentar

Långhuset, “Dom kallar oss studenter”, Corax, skyldigheter, rättigheter, tentamen, ansvar, T129, restaurang Kraka, studentpentry, universitetskort, buss 3 eller 2, Kårhuset, TekNat, Lösnummer, Örebro studentkår, Bilbergska, Studentforum, CSN, Blackboard, registrering… det tar ju aldrig slut!? Kan vi snälla sakta ned, och ta det från början igen..?

Rektorns presentation och studie- och yrkesvägledarnas introduktion tog tillsammans fyrtiofem minuter, och under dessa trekvart satt jag konstant med uppspärrade ögon och gapande mun. Information haglade chockartat över mig, och alla de övriga som satt i aulan denna dag. Förvirrade var vi alla, och det varken hjälper eller stjälper om du bott här i nitton år som mig eller anlände till stan igår. Det enda som skiljer nyinflyttade från rutinerade örebroare är att ett steg och en snurr utanför er lägenhetsdörr resulterar i att ni eventuellt är vilse och har svårigheter att hitta hem igen. Och just det, människor från andra städer brukar ha en tendens att vara något trevligare också, men det finns ingen egentlig statistik som stödjer det. Annars är vi lika som bär, det vill säga jämbördigt konfunderade.

Jag ska erkänna en sak, så här tre veckor in på terminen, att jag höll på att drunkna i min egen nervositet under introduktionsdagen och jag har svårt att tro att jag var den enda. Efter presentationen i aulan, som jag oroväckande knappt mindes ett ord av fem minuter senare, skulle vi dela upp oss i grupper och gå en rundvandring med studentkårens faddrar. Detta innebar den fruktade, iallafall av mig, aktiviteten mingel. Suck… Den innebär att man under ytterst onormala och stela förhållanden ska verka avslappnad och prata med människor man aldrig tidigare sett i sitt liv. Kan det bli mer obekvämt? Efter dessa två timmar så vet jag med säkerhet att det inte kan det.

Men, alla känslor som man gick igenom och samtliga saker som man fick uppleva under introduktionsdagen, vare sig man ville eller inte, tror jag är nödvändiga. Att känna sig osäker och liten när man entrar okänd mark är mer vanligt än motsatsen, och om tårarna rann nedför dina kinder i slutet av dagen var du inte ensam. Dock, om du nu råkar vara en person som enbart kände glädje eller var helt neutral den första dagen – stort grattis, du var nog den enda.

Nu har tre veckor gått sedan introduktionsdagen, och tårarna torkade redan samma kväll. Jag har haft turen att möta en hel del människor som kommer att förgylla mina dagar här på universitetet, samt att jag känner mig som en ny person för jag vet att jag kan. Jag kan börja på universitetet utan att sluta dagen efter, och jag kan lära känna nya människor utan att orden stockar sig i halsen och kväver mig. Med denna vetskap kommer jag att nå långt, och det vet jag att du också kommer att göra.

Vi ses på campus kära studenter!

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Nicole Palm

Skribent

Oskar Geijersson

Fotograf

KRÖNIKA – Malin Karlsson: ”På en plats där du känner dig allt annat än hemma”

17 april, 2019, 12:30 Krönika, Maxa studierna, Resa Lämna en kommentar

Mitt namn är Malin, jag är 23 år och läser sista terminen på programmet Medier, kommunikation och PR vid Örebro…


KRÖNIKA – Sofia Lund: ”Lucy in the sky – till minne av världens finaste katt”

16 april, 2019, 11:34 Krönika Lämna en kommentar

Veterinären ser mig i ögonen och frågar med låg röst om det är dags nu? Jag nickar och känner hur…


Krönika – Sara Salavati: ”Ett missförstånd eller en omedveten önskan?”

14 mars, 2019, 11:38 Krönika Lämna en kommentar

När en individ väljer att leva som utbytesstudent under en viss period behöver denne småningom en dag komma tillbaka till…


Krönika – Nicole Palm: “Mörka ögon och utsmetat smink”

28 februari, 2019, 12:11 Krönika Lämna en kommentar

Alkohol dricks och spills ur alla glas i det dunkla rummet. Till och med jag som aldrig har smakat stinker…


Fiction: A Dream Within A Dream

14 februari, 2019, 13:41 International, Krönika Lämna en kommentar

The second I opened up my eyes I regretted it. I started gazing at my ceiling as I numbered the…


Krönika – Rebecca Stråhle-Wolke : ”Det är vår tid att skriva historia nu”

7 februari, 2019, 11:59 Åsikt, Krönika Lämna en kommentar

Har du hört om vem Tarana Burke är, vad Grupp 8 gjorde eller vem som var det första kvinnliga statsrådet…


Krönika – Nicole Palm: “Det är under introduktionen man lever”

1 februari, 2019, 12:27 Föreningsliv, Krönika, Örebro studentkår, Uteliv Lämna en kommentar

Jag tvekade verkligen inför introduktionen och visste inte ens om jag skulle våga gå dit, trots att jag så gärna…


Chronicle – Sara Salavati: ”A Surreal Reality Across the Atlantic Ocean”

24 januari, 2019, 13:47 International, Krönika, Maxa studierna Lämna en kommentar

”Hollywood was only a dream“ – is how a chapter ends in an autobiography about Marilyn Monroe. I remember how…


Krönika – Ulrika Winge: ”Vice chefredaktör. Det låter rätt flådigt va?”

16 januari, 2019, 11:53 Föreningsliv, Krönika, Maxa studierna Lämna en kommentar

Ja, så flådigt att jag inte alls kunde tänka mig att söka när tillfället kom för ett år sedan. Jag…


KRÖNIKA – Nicole Palm: ”Gamla traditioner är till för att brytas”

21 december, 2018, 13:56 Krönika Lämna en kommentar

Snöflingor dalar ned i kylan utanför det frostbelagda fönstret, men där inne sprider sig värmen och omger alla de skrattande…



Instagram


Twitter