KAN BRISTANDE SPRÅKKUNSKAPER LEDA TILL UNDERKÄNDA TENTOR?

22 mars, 2022, 13:43 Intervju, Lämna en kommentar

För att få en större insikt i hur studenternas språkkunskaper kan se ut i Örebro har Lösnummer pratat med två av universitetets lektorer; Martin Lind, lektor i sociologi, och Tindra Thor, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Både Martin och Tindra tänker mycket på språket när det kommer till att bedöma studenters färdigheter och de beskriver att språkkunskaperna kan se väldigt olika ut från student till student. 

Tindra, som tidigare har jobbat vid både Stockholms universitet och Malmö universitet, beskriver också att det i hennes upplevelse ser ungefär likadant ut vid dessa lärosäten.

– Det finns ett väldigt stort spann mellan de med väldigt goda språkkunskaper och andra som får kämpa mer, sammanfattar hon.

Martin beskriver att det finns flera typer av språkliga brister, svårigheter med akademiskt skrivande och grundläggande språklig okunskap.

– Det finns en andel studenter som visar upp ganska stora brister när det gäller grundläggande språkkunskaper som att skriva fullständiga meningar, undvika syftningsfel, hur man använder ord, stavning och skillnaden mellan de och dem. De visar olika typer av språkliga brister som inte handlar om hur man uttrycker sig akademiskt utan hur man får till fullständiga meningar, förklarar han.

Martin Lind. Bild: Privat

– Det är den typen av språkliga brister som tar mest tid. När det gäller det akademiska språket är det någonting som man utvecklar under sin utbildning, så vi kan inte förutsätta att alla behärskar akademiskt skrivande i samband med att de blir antagna till sin utbildning. Det är någonting som utvecklas med tiden.

Ett syfte med de högskoleförberedande gymnasieprogrammen är att lägga en bra grund för vidare studier, då bland annat i svenska. Lektorerna är kluvna angående hur det faktiskt ser ut i praktiken.

– Jag var nyfiken på vilka krav i svenska som gäller för att kunna få ut en studentexamen, och det är ju som lägst betyget E i Svenska 3. Där finns det en beskrivning av vilken språklig nivå som eleven ska visa upp för att bli godkänd på den nivån. Om jag applicerar det på en del tentor jag rättar kan jag se att de krav som ställs inte är uppfyllda i texten jag läser. Utifrån det kan man dra slutsatsen att elever på gymnasiet får betyget godkänt trots att de inte behärskar de färdigheter och förmågor som målen anger att de ska behärska, säger Martin.

Tindra betonar att studenter kan ha många olika bakgrunder och att det är viktigt att vara lyhörd för allas behov oavsett förmåga.

– Det är klart att det hade varit lättare för mig om alla hade koll på grundläggande grammatik och källhantering, men jag tänker också att det är något man kan lära sig relativt fort. Det brukar jag påpeka. Har man svenska som andraspråk är det klart att det är jättemycket svårare och att man behöver få hjälp utifrån det, förklarar hon.

Både Martin och Tindra berättar att det har hänt att studenter som upplever sig ha fått med den viktiga informationen i sina tentasvar har blivit underkända på grund av bristande språkkunskaper.

– Bland de som får underkänt på en tenta så är det en ganska stor andel som får det på grund av att det inte går att bedöma innehållet i svaret. Språket blir för otydligt på grund av språkliga brister, berättar Martin.

I dessa situationer kan studenter ibland bli upprörda och fundersamma kring vad det är som gäller, då de inte går en språkutbildning.

– Mitt ämne är ju sociologi, inte svenska. Så jag ska ju egentligen inte bedöma studenternas språkliga förmåga. Men språket är en förutsättning för att kunna förmedla vad man kan. Är det för mång oklarheter i språket blir det problem att föra fram det man kan. Språket är ett medium för att kunna resonera och tänka, brukar Martin förklara.

Tindra beskriver hur hon ser på språkets roll i hennes bedömning.

– Jag jobbar på en utbildning där jag utbildar kommunikatörer, framför allt, och där är språket centralt. Det påverkar också min bedömning, eftersom jag tänker att det här är personer som ska ut i ett yrkesliv där språket är deras viktigaste verktyg. Det blir en viktig sak att prata om.

Tindra Thor. Bild: Privat

Tindra beskriver att hon anser att språket även bör vara en del av bedömningen vid andra utbildningar, och att det absolut kan vara ett skäl till att en student blir underkänd.

– Som examinator ska man avgöra om studenten har förstått innehållet i kursen. Om språket är väldigt dåligt är det svårt att se det och det går inte att utvärdera vad studenten kan. Om språket är oklart blir det för mycket surr runt omkring och formen blir för problematisk för att göra en bedömning av innehållet. 

Hon fortsätter,

– De färdigheter och förmågor som man ska kunna uppvisa för att få en högskoleexamen är starkt kopplade till att man också kan kommunicera att man har förvärvat dem. Då blir språket viktigt. I egenskap av att vara en universitets- och högskoleutbildning så är det viktigt med språket för att just kunna visa att man har lärt sig det man ska kunna.

Martin upplever att han har sett en ökning av enkla språkfel över tid. Vad det beror på vet han inte. Han beskriver att mer och mer arbete får läggas ner på just språket i de texter han rättar snarare än det innehåll kursen egentligen handlar om. Han är kritisk mot detta skifte i fokus och upplever att det leder till merarbete för alla parter.

Han avslutar,

– Det tar tid och fokus från det vår undervisning egentligen bör handla om.

Vera Henriksson

Skribent

Attessa Nilsson

Reporter & fotograf

LÖSNUMMER FLAGGAR: PLUGGSTÄLLEN

30 september, 2022, 13:22 Lösnummer testar, Lämna en kommentar

Har du någonsin undrat vad som är den bästa platsen att sitta på om du vill maximera din pluggtid? Var…


VIMMEL: ÖREBRODAGEN

20 september, 2022, 10:11 Vimmel, Lämna en kommentar

Under fredagen den 16e september fylldes stadsparken med engagerade örebrostudenter. Dessa studenter förberedde sig på att tävla för sin kårsektion…


INTERVJU: FLERA TUSEN NYSTUDENTER DELTAR I INTRODUKTIONEN

15 september, 2022, 10:49 Intervju Lämna en kommentar

Trycket på höstterminens introduktion har varit mycket högt. Tusentals nystudenter har deltagit i aktiviteterna som universitetet och studentkåren anordnat och…


ENKÄT: ÖREBROSTUDENTERNA INFÖR VALET- ANSER SIG INTE REPRESENTERADE I POLITIKEN

8 september, 2022, 14:45 Lämna en kommentar

Valet 2022 närmar sig med stormsteg. Politiska debatter duggar allt tätare och fler och fler tävlar om att få sin…


INTERVJU: Energi- och digitaliseringsministern besöker Örebro universitet

2 september, 2022, 10:10 Intervju, Lämna en kommentar

Khashayar Carl Farmanbar sitter som energi- och digitaliseringsminister och under den 25 augusti så besökte han Örebro universitet för att…


STUDENTGUIDEN HT22

1 september, 2022, 11:18 Lämna en kommentar

Du har väl inte missat att höstens Studentguide finns ute både i fysisk och digital version? Om du är nystudent…


LÖSNUMMER ÖNSKAR GLAD SOMMAR

3 juni, 2022, 15:13 Lämna en kommentar

Vårterminen har nått sitt slut och därmed går Lösnummers redaktion på sommarledighet. Vi återvänder med nyheter och artiklar i september…


Reportage: “Mer än ett extrajobb”

23 maj, 2022, 16:17 Reportage, Lämna en kommentar

Som student på Örebro universitet finns möjlighet att jobba extra via Studentuppdrag. Förutom mer klirr i studentkassan ger även uppdragen…


MEDICINSKA FÖRENINGEN ÖREBRO NEKAS KÅRSTATUS

5 maj, 2022, 10:54 Intervju, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Under den 27 april samlades universitetsstyrelsen för att besluta om vem som ska ges kårstatus och få representera studenterna på…


KRÖNIKA: SPRING MEN STÅ STILL

4 maj, 2022, 15:58 Krönika, Lämna en kommentar

“Vi har bara ett liv” och “man får energi av att vara med dem man tycker om” går på repeat…