Amanda Ankarhem: Jultraditionerna kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat

23 december, 2014, 15:57 Krönika Lämna en kommentar

Julen är en högtid som vi förväntas spendera tillsammans med familjen. Julsånger flödar ur högtalarna och affärerna är fyllda med adventsljusstakar och julpynt. Vi julstädar, julpyntar, köper julklappar och lagar kopiösa mängder julmat. Allt för att upprätthålla våra familjetraditioner.

En tradition jag minns är att pappa alltid köpte och klädde granen dagen före julafton. Jag minns hur pappa tog in granen på sena eftermiddagen. Jag och mina bröder hjälpte till att klä den med nästan 400 kulor, massa glitter, flaggor och en guldstjärna i toppen. När barren från granen stuckit mig så många gånger att det kliade enda upp till armbågen brukade jag ta en paus och gå upp för att hjälpa mamma med julmaten inför morgondagen. När allting var klart blev jag nedbäddad och låtsades sova för att sedan försöka hålla mig vaken och avslöja mina föräldrar när de fyllde julstrumpan med godis, julmust, clementiner och julklappar. Trots de sena nätterna var det upp tidigt som gällde. Min pappa hade nämligen ytterligare en tradition: öppet hus mellan 10 och 14. Det vällde in släktingar, vänner och bekanta från höger och vänster. Jag hade oftast tråkigt och visste knappt vilka hälften av alla människor var. Idag kan jag dock se tillbaka och uppskatta att jag hade möjligheten att träffa och fira julen tillsammans med så många av mina släktingar.

När jag blev äldre berättade pappa hur traditionen uppstått. Han flyttade hemifrån tidigt och, för att göra en lång historia kort, ville han inte att någon skulle behöva fira jul ensam. Han förklarade att även hemlösa och folk han inte kände var välkomna om de ville. Det fick mig att inse att traditioner inte alltid är tråkiga vanor eller religiösa påbud. Ibland är de helt enkelt fina gester som bör leva vidare.

En annan fin och mysig tradition vi hade var julklappsöppningen på julaftonskvällen. Efter en lång dag med gäster, julmat och Kalle var det äntligen dags för Karl Bertil Johnssons julafton och därefter… Julklapparna. Vi satt tillsammans i soffan med det varma skenet från ljusen i julgranen som lös upp rummet. En i familjen fick äran att läsa namnen och ett paket i taget delades ut och öppnades innan vi gick vidare till nästa paket.

Jultraditionerna kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat. Det betyder dock inte att alla traditioner är av godo. Det är viktigt att alltid fundera över vad det är man gör och varför, inte göra det bara för att det alltid varit så.

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Krönika – Rebecca Stråhle-Wolke: “Min själ är inte till för att tämjas”

28 maj, 2020, 16:31 Krönika Lämna en kommentar

Jag kanske är för mycket ibland. Klär mig i för färgstarka kläder och för många olika färger på samma gång,…


Why it is important to write letters to your family and friends – Advice for exchange students

11 mars, 2020, 11:51 International, Krönika, Lämna en kommentar

When you read the title of this article, you might have thought “Is she crazy? We are in 2020, no…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Tack för alla mina bra och dåliga beslut”

11 februari, 2020, 11:27 Krönika Lämna en kommentar

Tack till mig själv som inte lyssnade på mina familjer när de sa att jag inte fick färga håret i…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “För varje tenta finns en omtenta”

16 januari, 2020, 12:13 Krönika Lämna en kommentar

Om en vecka är det tenta. Såklart borde jag börja plugga men en vecka är lång tid. Jag hinner åka…


KRÖNIKA: “Studentinflytande, topp eller flopp?”

14 januari, 2020, 11:53 Krönika, Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Hur många känner till studentinflytandet vid Örebro universitet? Hur många vet vad studentinflytande innebär? Hur många vet att studentinflytande regleras…


KRÖNIKA – Nicole Palm: “Julen kommer i år också, men den blir långt ifrån vad jag önskade mig”

19 december, 2019, 11:51 Krönika Lämna en kommentar

Det är snart julafton. Bara fem dagar kvar, och jag saknar den där känslan som brukar infinna sig lagom till…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Jag är en hycklare av högsta rang”

17 december, 2019, 11:47 Krönika Lämna en kommentar

Jag vill gärna tro att jag är en miljöhjälte och försöker i så hög mån som möjligt att tänka på…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Ett nej är inte alltid ett nej”

2 december, 2019, 13:00 Krönika Lämna en kommentar

”Ett nej är alltid ett nej” – det är tydligt och självklart. Men till skillnad från alla de som säger detta…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Det är faktiskt helt okej”

16 oktober, 2019, 11:28 Krönika Lämna en kommentar

En dag slutar ni att prata. Ni har pratat varje dag i flera månader, kanske till och med flera år….


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: ”Kärlek börjar alltid med bråk”

17 september, 2019, 11:45 Krönika Lämna en kommentar

”Kärlek börjar alltid med bråk”. Det har vi nog alla fått höra under vår uppväxt då vi retats med eller…