Jenny Henriksson: Mitt i all otur var det ändå lite charmigt

16 juli, 2014, 10:13 Krönika Lämna en kommentar

Det är mitten på juli månad och halva sommaren har redan passerat. Sommarjobbet rullar på och snart, snart kan jag skymta några veckors ledighet. Mitt i all research om resmål, utflykter och aktiviteter kan jag inte låta bli att minnas tillbaka till förra årets utlandsresa med mina vänner. Förväntningarna var skyhöga och planeringen låg på detaljnivå. Nu med facit i hand vet jag att all planering var förgäves. Vår resa blev inte riktigt som vi tänkt oss.
Det var sent i augusti som jag och tre vänner lyfte med flyget från Arlanda till Turkiet och Antalya. Därifrån skulle vi åka buss till Alanya. Oturen började redan morgonen efter vi hade checkat in på hotellet. Som de amatörer vi var hade vi ställt in luftkonditioneringen på 16 grader vilket resulterade i att en av mina vänner blev genomförkyld och sjuk resten av resan. Olyckligt nog var det samma person som jag delade rum med så jag fick lov att sova på soffan i köket resterande dagar av veckan.

Vi hade satt upp regler innan vi åkte men det var ingen som följde dem. Vi hade varit mycket noga med att vi skulle hålla ihop. Det lät ju bra i våra föräldrars öron men att få det att fungera i praktiken var inte riktigt lika lätt. Bara efter första kvällen hade vi splittrats åt olika håll. Tre av oss lyckades dock komma hem samtidigt men det verkade inte spela någon roll. Vår vän som redan hade kommit hem tidigare på kvällen hade inte bara låst dörren, utan även lagt på haspen.

Veckan fortsatte med bland annat matförgiftning, fler förkylningar, en trasig luftkonditionering, tiotusen taggar i händerna av en kaktus och ett borttappat pass vid hemresan. Just där och då var det inte kul. Med det var allt det som vi gjorde däremellan som betydde något. Det var fantastiskt väder, vi åt god mat, träffade nya vänner och många gånger gick vi hem i soluppgången efter roliga utekvällar. Det var inte förrän vi kom hem som vi kunde skratta åt vår otur. För trots all otur var det ändå lite charmigt på något sätt. Nu är det inte lång tid kvar tills vi ska åka igen. Vilka som ska med eller vart det bär av vet jag inte än, jag vet bara att vi inte ska planera mer än så.

/ Jenny Henriksson
Skribent

Krönika: Leva eller överleva?- Sommar 2022 

2 juni, 2022, 10:02 Krönika Lämna en kommentar

Tänk dig, snart är du där; utomlands på en vacker strand, med en svalkande drink i handen, fri från stress…


Gästkrönika: Studentstaden Örebro – där du (troligtvis) inte är ensam om att vara arbetslös

31 maj, 2022, 11:06 Krönika Lämna en kommentar

“Kom förbi Krakatorget idag 11.30-13.30 och svara på en enkät om studentstaden Örebro så är glassen din. Eller svara på…


Gästkrönika: Tack för allt Örebro studentkår

26 maj, 2022, 08:00 Krönika Lämna en kommentar

En varm och solig eftermiddag i augusti 2018. Köerna till Sobra och Corax ringlar sig långa utanför Kraka restaurangen. Runt…


Krönika: På universitetet vet alla allt om allt

25 maj, 2022, 16:14 Krönika Lämna en kommentar

För en 18-åring som nyligen tagit studenten kan universitet kännas överväldigande och otäckt. Där hänger ju alla vuxna. Alla vuxna…


KRÖNIKA: SPRING MEN STÅ STILL

4 maj, 2022, 15:58 Krönika, Lämna en kommentar

“Vi har bara ett liv” och “man får energi av att vara med dem man tycker om” går på repeat…


KRÖNIKA: DAGS ATT VÄNDA BLAD

7 april, 2022, 15:28 Krönika Lämna en kommentar

Zoom-föreläsningar iklädd morgonrock och med avstängd kamera i all ära – jag är spänd över att nu ta del av…


KRÖNIKA: Coming to Sweden for one semester

24 mars, 2022, 14:10 International, Krönika, Lämna en kommentar

Before I even got in university, I knew I wanted to do my Erasmus semester abroad – still didn’t know…


GÄSTKRÖNIKA: HUR LÄNGE ORKAR MAN HÅLLA FAST VID EN DRÖM?

1 mars, 2022, 13:25 Krönika Lämna en kommentar

I december 2016 hoppade jag av sjuksköterskeprogrammet på Örebro universitet efter två terminer. Jag ville satsa helt på min allra…


Krönika: Du missförstår mig

10 februari, 2022, 14:54 Krönika, Lämna en kommentar

Utan förvarning slår det mig – jag står i badrummet innan en presentation. Sakta omfamnas jag av hopplösheten, den kväver…


KRÖNIKA: EN BLOMMA FRÅN MIN MORMOR

25 januari, 2022, 13:33 Krönika, Lämna en kommentar

Innan jag gick av buss fem mot Hovsta, vid hållplatsen Norra Kyrkogården, gav jag en av de blommor jag höll…