Jenny Eriksson: Livet som studerande förälder

18 september, 2014, 14:30 Krönika Lämna en kommentar

– Va ä dä? Ropar lillen och håller upp en rosa överstrykningspenna. Han kutar mot mig på vingliga ben för att visa upp sitt fynd.
Han är ett år och har nyss lärt sig gå. Jag försöker skriva en textuppgift. Lillen kutar rakt in i mig och tar tag i mitt ben för att inte ramla, pennan försvinner in under skrivbordet. Han tittar upp på mig och böjer sig sedan fram, stryker näsan längs mitt byxben och lämnar efter sig ett snigelspår av snor. Lillen är sjuk och jag försöker plugga. Det går sådär.

Var är överstrykningspennan? Lillen kryper in under skrivbordet och lägger sig på mage. Han hittar sin leksakshammare som gör roliga ljud istället, sätter sig upp och slår på allt han kommer åt. Skrivaren – boiing! Datorn – brum brum! Strömknappen på förlängningssladden – tut tut! Dataskärmen blir svart. Ajabaja, inte döda mammas dator.

Bäst att ta en paus och gå iväg och rösta. Lillen springer genast och hämtar sina skor när jag säger att vi ska gå ut. Vilket parti var det nu som ville ha mer personal på dagis? Eller jag menar, pedagoger på förskolan. Vem var det förresten som bestämde att en inte får säga dagis?

Vi kommer fram till vallokalen. En lång kö ringlar förbi bordet där alla valsedlar finns. Jag går fram för att välja vilket parti jag ska rösta på, alla i kön sneglar nyfiket. Varför går det förresten inte att rösta på internet? Det går ju till och med att deklarera via sms. Hur är det möjligt att vi är så efter med något så viktigt? Det borde åtminstone finnas som ett alternativ, att kunna logga in med e-legitimation på skatteverket eller så och skicka in sin röst.

Är det inte väldigt osäkert att rösta med papper och penna? Det här med bottappade förtidsröster, personer som röstat åt andra, personer som inte fått rösta för att de redan är strukna fast de inte röstat än och så vidare. Inte alls demokratiskt. Sverige skulle kanske behöva några utomstående valobservatörer. Jag hoppas bara att världen kommer vara lite bättre när det är dags för lillen att rösta.

Hemma igen. Dags att skriva klart textuppgiften. Lillen vill också vara med, han hostar och försöker samtidigt stamklättra uppför mitt ben. Okej, du får sitta i mammas knä men inte röra något. Genast får han tag i överstrykningspennan som jag letat fram och sliter av korken. Jag ger honom ett papper från skrivaren att rita på. Han kör runt pennan och låter som en bil. Det blir några streck på byxorna också men det gör inget. Lillen är glad fast snoret rinner.

/ Jenny Eriksson och Christian Nilsson
Skribent och fotograf

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Melissa Högberg Yilmaz: ”Det har gått över styr”

19 maj, 2017, 11:57 Krönika Lämna en kommentar

Det har gått över styr. Det har gått så pass mycket över styr att den svenska befolkningen idag beräknas behöva…


Rebecca Stråhle-Wolke: Ung, dum och naiv

12 maj, 2017, 11:58 Krönika Lämna en kommentar

Jag har fyra drömyrken. Författare, astronaut, rallyförare och psykiatrisjuksköterska. Astronaut är kört – jag är värdelös på både matte och…


Mellan studier och nöje – Vår utlandstermin i Amsterdam

9 maj, 2017, 11:48 Krönika Lämna en kommentar

Anne Franks hemstad, en stad full av cyklar och kanaler i varje kvarter. Under den här terminen har vi fått…


Daniel Prieduls: Det löser sig

31 mars, 2017, 12:00 Krönika Lämna en kommentar

För tre och ett halvt år sedan tog jag, som så många andra här i livet gör, ett stort steg…


Rebecca Stråhle-Wolke: Att hitta rätt när man trodde att man inte skulle hitta någon alls

10 mars, 2017, 13:17 Krönika Lämna en kommentar

I januari förra året satte jag mina fötter i Örebro för första gången. Det här skulle bli min nya hemstad…


Victor Nilsson: Civilkuragelag – på grund av folk som mig

3 mars, 2017, 13:32 Krönika Lämna en kommentar

På väg till mataffären mötte jag en man i 25-årsåldern som såg förfärligt sliten ut. Med glansig blick, slitna kläder…


Inas Saidy: Att vara (svensk) eller icke vara (svensk)

24 februari, 2017, 11:58 Krönika Lämna en kommentar

Vinden blåser, och kylan gör nästan ont, fastän jag är påpälsad. Tåget ilar förbi in i ett stopp på spåret….


Evelin Nilsson: Varje låt var den bästa du hört och lycka fanns på dryck

10 februari, 2017, 12:00 Krönika Lämna en kommentar

Dagen var midsommar, hade förberett med vin och öl och gått av jobbpasset. Såg fram emot kvällen, den skulle bli…


Malin Glimstedt: Tack Sobrasektionen!

27 januari, 2017, 12:00 Krönika Lämna en kommentar

Det är nu fem år sedan. Fem år sedan jag nervöst gick till Krakafontänen med hjälp av Google Maps och…


Annie Axelsson: Sentimental med examensskakiga ben

13 januari, 2017, 14:52 Krönika Lämna en kommentar

Som ett avbrott från C-uppsatsskrivandet gick jag på en lunchföreläsning där mitt fackförbund bjöd på smörgås och bubbelvatten. Föreläsningens syfte…



Instagram


Twitter