Jenniina Martikainen: ”Mitt land, Finland, födelseort, kalla ordet gyllene!”

6 december, 2017, 16:31 Krönika Lämna en kommentar

… är vad man får när man kör första meningen av Finlands nationalsång genom Google Translate – från finska till svenska, sex gånger. Idag, den sjätte december 2017, har Finland varit ett självständigt land i hela 100 år. Efter att ha tillhört Sverige och sedan erövrats av Ryssland förklarades Finlands självständighet den sjätte december 1917. Att översätta nationalsångens första mening 100 gånger översteg min ambitionsnivå denna gång, men kärleken för mitt hemland rubbas inte för det.

De tusen sjöars land. “De sorgsna sångernas land”, som Eppu Normaali-hiten från 1982 heter. I landet finns det cirka 188 000 vattenpölar modell större och musikalisk melankoli så det räcker hela laget runt. Här finns även mina rötter.

Jag föddes och växte upp i Finland. När jag som en liten tolvåring flyttade över vattnet till grannlandet IKEA fick jag med mig väldigt mycket. En underbar och trygg barndom, ett uttrycksrikt och vackert modersmål, utbildning i världsklass, naturen och dess skiftande årstider, konsten, och en slags vemodig ärlighet.

Om exakt tio dagar har jag bott i Sverige halva mitt liv. Från tolv till tjugofyra. Att jag snart varit folkbokförd på denna sidan Östersjön känns ofattbart. Och på ett sätt lite sorgligt, och läskigt. Kanske är det just därför jag under de senaste åren ibland känt en brinnande längtan till att återvända. Att få tillhöra det jag kom ifrån igen. Att inte behöva stava till mitt namn varje gång någon frågar om mina kontaktuppgifter. Att få simma i den rikedom av Fazers diverse godsaker som Sverige inte sett röken av.

För närvarande får jag nöja mig med det finska blå guldet som Fazer faktiskt erbjuder även här. Resten finns kvar när jag återvänder till ett 100,5-årigt Finland nästa sommar. Ikväll tänder jag två ljus i mitt vardagsrumsfönster och gratulerar mitt hemland till hundra år av frihet.

Paljon onnea 100-vuotias Suomi.

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Jenniina Martikainen

Skribent

Jenniina Martikainen

Fotograf

Krönika: Nicole Palm: ”Det här med att vara ny student…”

20 september, 2018, 12:09 Krönika Lämna en kommentar

Långhuset, “Dom kallar oss studenter”, Corax, skyldigheter, rättigheter, tentamen, ansvar, T129, restaurang Kraka, studentpentry, universitetskort, buss 3 eller 2, Kårhuset,…


Axel Rejler – ”En Oberäknelig Resa”

13 september, 2018, 13:39 Krönika Lämna en kommentar

Paralyserad i ovisshet stod jag här om dagen och väntade på ett försenat tåg; den nya avgångstiden kan ju som…


KRÖNIKA: Beach body 2018

30 maj, 2018, 11:37 Krönika, Lämna en kommentar

På bilden ser de allra flesta en ung, lycklig och problemfri tjej som har funnit total inre ro. Men sanningen…


#sjuktvanligt: Läsare berättar

20 april, 2018, 17:33 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Under veckan har Lösnummer tagit emot texter relaterade till psykisk ohälsa och #sjuktvanligt, vid namn eller anonymt. Vi vill rikta…


#sjuktvanligt: Vi som saknar forum måste bryta tystnaden

19 april, 2018, 16:30 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag skriver inte för sympati. Jag skriver inte för att vara bättre än någon annan. Jag skriver för alla män…


#sjuktvanligt: Vi är längst ner på botten men vi är vackrast ändå

18 april, 2018, 15:00 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

”Här finns det ett akutnummer till vårdcentralen; får jag ringa till dem och förklara situationen? Du måste få träffa en…


#sjuktvanligt: En glad tjej som ibland är ledsen

17 april, 2018, 14:02 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag har varit ledsen, jag har mått dåligt, jag har varit deprimerad. Depression är idag ganska vanligt. De flesta människor man…


#sjuktvanligt: Att bryta ihop regelbundet och välplanerat

16 april, 2018, 10:29 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag och många i min omgivning anser att man ibland måste bryta ihop. Definitionen på att bryta ihop eller att…


Krönika: Jenniina Martikainen: ”Hur mycket det än rivs i själen, så är du aldrig ensam”

13 april, 2018, 13:10 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Precis innan man kan svänga in till min innergård måste man korsa en gata. Det är i princip omöjligt att…


Över-lista pluggförvirringen

6 april, 2018, 14:41 Krönika, Lämna en kommentar

Alltså vikten av att göra listor. Jag och mamma hade en sms-konversation  förra veckan som verkligen förkroppsligar min situation just nu….



Instagram


Twitter