Evelin Nilsson: Varje låt var den bästa du hört och lycka fanns på dryck

10 februari, 2017, 12:00 Krönika Lämna en kommentar

Dagen var midsommar, hade förberett med vin och öl och gått av jobbpasset. Såg fram emot kvällen, den skulle bli så jävla kul! Drack och gjorde mig iordning samtidigt, ville inte anlända till vännerna nykter heller, det vore ju tråkigt! Flaskorna klirrade mot varandra och påminde mig om hur man gör en kväll lyckad. Tackade min framförhållning för att det fanns tillräckligt med alkohol för att hålla kvällen ut. Cyklade snabbt iväg till festen, slirade lite med cykeln på grund av ett gupp jag aldrig hann upptäcka. Väl på festen var jag i mitt esse och vinet gav mig en känsla som inte fick svalna eller ta slut. Tänker: ”Tur att jag tog med mer!”

Kvällen slutar med att jag sitter själv på en trottoar, någonstans i Örebro och är ensam. Vet inte var jag befinner mig eller hur jag hamnade där gatuskylten på andra sidan vägen går inte att läsa. Trots att min syn annars är utan anmärkning och trots att skylten är placerad inom synhåll, så kan jag inte läsa den. Min kropp är tung där jag sitter på trottoarkanten och snart inser jag, att jag inte klarar av att ta mig därifrån.

Hur historien slutade, väljer jag att hålla för mig själv, då meningen med krönikan är att spräcka bubblan kring vem det är som har ett beroende. Detta var inte min första och enda ”fyllebravad”, men väljer att lyfta händelsen då det är en tillräckligt allvarlig händelse för att den ska tas på allvar.

Alkohol är den mest lättillgängliga drogen, då det enda som gäller är att ta sig till systemet på öppettiderna. Som studenter, infinner vi oss i många stressiga situationer, därför är det där ruset så skönt att få. Det ger känslor som avslappning, glädje, gemenskap… det finns förbannat många bra anledningar till att dricka helt enkelt! Vilket poängterar hur miljö kan påverka oss. Ett beroende behöver inte utvecklas fort, då det kan ta sin tid att jobba fram. Vi tar också för givet att vi ska kunna dricka alkohol utan att behöva tänka en extra gång kring det.

Tänk ordet ”beroende” för dig själv, vilka känslor och tankar väcker det hos dig? Gissar lite vilt på att ord som ”ambitiös, vänlig, självständig” inte är de första som dyker upp. Dessa är några av mina egenskaper och jag har i flera år haft ett dåligt förhållande till alkohol, som sedan resulterade i ett beroende. Stigmatiseringen kring vem det är som har ett beroende underlättar inte för människor, när det kommer till att känna att man kan behöva hjälp. Det kan till och med bidra till förnekelse om sitt eget alkoholbeteende. På lång sikt utvecklas en psykisk ohälsa, ett faktum som tynger mig, då det finns hjälp och stöd att få.

Relaterat till stigmatiseringen kring beroende, fanns min egna förnekelse. ”Jag är inte sån! Det var bara lite problematik, no biggie”. När resultatet kom att jag översteg gränsen för vad som anses vara ett beroende, kom skrattet som en chockreaktion. Där satt jag som vem som helst, en ambitiös student som bara försöker fixa sin utbildning likt alla andra. Fördomarna om beroende och den egna självuppfattningen gick inte ihop. Tillslut fick sanningen sjunka in mellan tinningarna, att jag hade ett beroende.

Sedan drog en intensiv resa igång som gick ut på att kunna ta kontroll över situationen kallad alkohol. Förut gav den mig en falsk känsla av ro och lycka, medan jag idag känner mig mer tillfreds än tidigare. Nu för tiden ser mina fester annorlunda ut och på förfesterna byts oftast starköl ut mot folköl/lättöl. Starkölen dricks på klubben, eftersom det är dyrare så blir det inte så många. Om det någon kväll ”suger i vin-tarmen” så köps enbart små vinflaskor eller så delas en vanlig flaska med någon vän. Nu i efterhand finns en stor respekt men även kunskap för alkohol och hur det i längden kan påverka en. Beroende bryr sig inte om status, intelligens eller den egna styrkan, den kan kidnappa en ändå.

Skribent: Evelin Nilsson

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Lamrot Gebremariam: ”Alla såg vad som hände, inklusive lärarna, men ingen sa något”

8 december, 2017, 10:16 Krönika Lämna en kommentar

Efter demonstrationen kunde jag inte sluta tänka på hur min hudfärg har påverkat mig som individ. Det är snart 2018…


Jenniina Martikainen: ”Mitt land, Finland, födelseort, kalla ordet gyllene!”

6 december, 2017, 16:31 Krönika Lämna en kommentar

… är vad man får när man kör första meningen av Finlands nationalsång genom Google Translate – från finska till…


Emilie van Hoewijk: ”Mitt magnetiska rymdskepp”

1 december, 2017, 12:01 Krönika Lämna en kommentar

I min barndom hade fantasin ibland makten att ta över när verkligheten var lite för tuff för en tioåring. Jag…


Lamrot Gebremariam: ”Jag skäms, jag skäms över att vara människa”

24 november, 2017, 16:00 Åsikt, Krönika Lämna en kommentar

Jag förstår inte människans överlägsenhet i jämförelse med andra varelser. Varför tror vi att mänskligheten är smartare och förtjänar att…


Ulrika Winge: Vad jag önskar jag fick skriva

17 november, 2017, 14:04 Krönika Lämna en kommentar

Jag vill lära mig att skriva bättre, både journalistiska, dramaturgiska och akademiska texter. Men då och då stör det mig…


En systemuppdatering finns tillgänglig

10 november, 2017, 15:00 Krönika Lämna en kommentar

Jag har ett systemfel. Några buggar. Efter att jag tredje gången på samma dag dragit i en dörr det står…


Jenniina Martikainen: ”Är det här på helt jävla riktigt?”

28 oktober, 2017, 18:04 Åsikt, Krönika Lämna en kommentar

Vid lunchtid idag kom jag hem från badhuset. Vad jag tänkte skulle bli en skön och avslappnande start på min lördag…


Sara Svärd: Men jag är väl fan inte tråkig

27 oktober, 2017, 14:32 Krönika Lämna en kommentar

– Vad ska du klä ut dig till? – Nej men jag tror inte att jag ska klä ut mig…


Krönika: Det här tilltänkt otilltänkta som jag skulle kunna dö för

20 oktober, 2017, 14:51 Krönika Lämna en kommentar

Det är så jävla otrendigt att ha dålig självkänsla nu för tiden. Det, kombinerat med faktumet att jag inte har…


Rebecca Stråhle-Wolke: En prickig cykel, ett par ljusblå gympaskor och minnen för livet

13 oktober, 2017, 12:06 Krönika Lämna en kommentar

När jag gick i sexan fick jag en cykel, en gratis gammal cykel som närmade sig 100 år. Den hade…



Instagram


Twitter