Petra Ståhl: En tio veckors återställare

24 augusti, 2015, 22:48 Krönika Lämna en kommentar

”Petra, jag går och kollar toaletterna!” Diskplockaren ler mot mig och jag stannar upp stirrandes på kakfatet som jag ställer i ordning. För bara ett år sedan var jag ny här på jobbet och jobbade som diskplockare istället för i kassan. Det känns som flera år sedan. Jag har knappt hunnit med i svängarna.

Jag packade min väska riktigt tung inför sommaren. Den andra terminen hade lämnat mig trött och uttömd och jag ville åka hem för att vila upp mig. Jag skulle varva sommaren med jobb och ledighet. Det skulle få mig att ta det lugnt och inte ha det så där bråttom som jag alltid har.

De första veckorna av sommaren var tunga. Det kändes som om jag hade en baksmälla i flera veckor. Jag tänkte på hur underbar terminen hade varit med gänget och alla fester, men också hur jobbig den hade varit. Hemlängtan, krav och alldeles för bråttom framåt. Nu hade jag flera veckor på mig att vila upp mig, få bukt på den här baksmällan. Sluta snabbspola bandet som är mitt liv och istället pausa.

De tre dagarna på Bråvalla festival kan nog vara det bästa som har hänt mig denna sommar. Jag spenderade festivalen med min bästa vän och vi pratade och lyssnade på musik hela dagarna. Det var nog när Muse äntligen gick upp på scenen som jag började hitta tillbaka till mig själv och det var under konserten med Kent som jag insåg att jag inte kan fortsätta som jag gör. Jag kan inte snabbspola mitt liv, jag måste stanna upp och leva nu. För det är precis som Jocke Berg sjunger:

Men tid är pengar jag svär
Var tog all tiden vägen
En gång var vi miljonärer
när vi hade all tid i världen.

Så nu när jag återvänder till Örebro ska jag se till att njuta av varje stund. Denna termin kommer vara en av de bästa och jag ska inte missa en enda sekund. Introduktion, spännande kurser och massor av tid med människor jag tycker om ska min höst bestå av. Jag har tryckt på play nu och snabbspolar inte mitt liv längre. Nu ska jag stanna upp och njuta.

Krönika: Tack för mig, Lösnummer!

1 juni, 2021, 11:03 Krönika, Lämna en kommentar

För fem år sedan satt jag nervös med en nyskriven krönika som jag ville skicka till Lösnummer. Det tog ett…


Krönika: Jag vill fan bara vara normal

23 mars, 2021, 15:03 #sjuktvanligt, Krönika, Lämna en kommentar

Jag mår dåligt. Trots att jag mår bra så mår jag dåligt. Det är så svårt med alla intryck och…


Krönika: Ständigt i rörelse

9 februari, 2021, 14:23 Krönika, Lämna en kommentar

Jag sitter i en bil på väg mot Åmål. Jag hade lika väl kunnat vara på väg mot ett annat…


Krönika: To turn a pandemic

22 december, 2020, 10:11 Krönika, Lämna en kommentar

Like many others like me during this new decade of 2020 – I have learned a lot during the course…


Krönika: Då som nu för alltid

17 december, 2020, 14:59 Krönika, Lämna en kommentar

Jag har försökt att skriva om det flera gånger. Försökt att sätta ord på smärtan och våga känna den, men…


Krönika: Det finns inget vaccin mot ensamhet

8 december, 2020, 12:40 Krönika, Lämna en kommentar

Julen står för dörren och många undrar hur julfirandet ska se ut. Coronapandemin drar fram genom landet med en skrämmande…


Krönika: Det gör mig rädd att växa upp

27 november, 2020, 13:05 Krönika, Lämna en kommentar

I november fyller jag 24 år. Trots att det fortfarande är ganska ungt (hey – jag är ju inte 25…


Krönika: Tankar på ett A4

5 november, 2020, 13:45 Krönika, Lämna en kommentar

16:39 Dokumentet står tomt. Vad ska jag skriva om? Jag borde ha så mycket att skriva om. Hela året har…


Krönika – Rebecca Stråhle-Wolke: “Min själ är inte till för att tämjas”

28 maj, 2020, 16:31 Krönika Lämna en kommentar

Jag kanske är för mycket ibland. Klär mig i för färgstarka kläder och för många olika färger på samma gång,…


Why it is important to write letters to your family and friends – Advice for exchange students

11 mars, 2020, 11:51 International, Krönika, Lämna en kommentar

When you read the title of this article, you might have thought “Is she crazy? We are in 2020, no…