Elin Eriksson: Nuet möter framtiden i en stor fight

22 juli, 2014, 08:11 Krönika Lämna en kommentar

Två av tre år av studier avklarade, bara slutspurten kvar. Att det tredje och sista året närmar sig väcker tankar om framtiden och om vad som komma ska. Jag längtar samtidigt som jag vill vara i studentbubblan ett tag till. Den största utmaningen är att stanna kvar i nuet, njuta, ta vara på tiden och låta bli att fundera för mycket.

I höst när jag återvänder till Örebro har jag bara ett år kvar, ett år av trygghet och vetskap om vad jag ska sysselsätta mig med, därefter är mina tre år av studier avklarade. Det känns både skönt och läskigt. Tankar om jobb och boende far fram och tillbaka i mitt huvud och det är ibland svårt att stanna i nuet, svårt att inte titta på lägenheter och läsa arbetsannonser. Ibland är det som att jag glömmer att det här året faktiskt är ett år, två hela terminer, en c-uppsats och flertalet tentor, att det innehåller saker som måste avklaras innan jag är färdig för vuxenlivet.

Min största utmaning det här läsåret blir därför att leva i nuet. Njuta av den tid som är och inte låta tankarna försvinna för långt framåt. Därför har jag lovat mig själv att jag ska passa på att ta en öl mitt i veckan bara för att jag kan och sova länge en tisdag också bara för att jag har möjligheten. Med andra ord ta vara på mitt sista år som studerande, vara student medan jag är det, innan det är försent. Resten av livet har jag tid för sen, för hur det än är så kommer tiden gå alldeles för fort ändå. Plötsligt står jag där och packar flyttkartonger, vinkar till Örebro med tårar i ögonen, tackar för mig och studentlivet. Just då vill jag känna att jag gjort något bra av tiden, njutit, gjort allt jag velat göra, därför måste jag också göra det, passa på.

Nu är jag där igen, i framtiden. Det är allt för lätt att glida i väg från nuet. Bäst att jag lägger mig i hängmattan och tänker extra mycket på väder bara för att jag kan och har den tiden nu, just idag. ”Kommer det regn till kvällen eller behöver jag vattna rosorna?”. Fast, i kväll är inte nu. Nej, vi tar om det där: Jag lägger mig i hängmattan och tänker på att jag inte behöver vattna blommorna, inte just nu.

/ Elin Eriksson
Skribent

Krönika: Tack för mig, Lösnummer!

1 juni, 2021, 11:03 Krönika, Lämna en kommentar

För fem år sedan satt jag nervös med en nyskriven krönika som jag ville skicka till Lösnummer. Det tog ett…


Krönika: Jag vill fan bara vara normal

23 mars, 2021, 15:03 #sjuktvanligt, Krönika, Lämna en kommentar

Jag mår dåligt. Trots att jag mår bra så mår jag dåligt. Det är så svårt med alla intryck och…


Krönika: Ständigt i rörelse

9 februari, 2021, 14:23 Krönika, Lämna en kommentar

Jag sitter i en bil på väg mot Åmål. Jag hade lika väl kunnat vara på väg mot ett annat…


Krönika: To turn a pandemic

22 december, 2020, 10:11 Krönika, Lämna en kommentar

Like many others like me during this new decade of 2020 – I have learned a lot during the course…


Krönika: Då som nu för alltid

17 december, 2020, 14:59 Krönika, Lämna en kommentar

Jag har försökt att skriva om det flera gånger. Försökt att sätta ord på smärtan och våga känna den, men…


Krönika: Det finns inget vaccin mot ensamhet

8 december, 2020, 12:40 Krönika, Lämna en kommentar

Julen står för dörren och många undrar hur julfirandet ska se ut. Coronapandemin drar fram genom landet med en skrämmande…


Krönika: Det gör mig rädd att växa upp

27 november, 2020, 13:05 Krönika, Lämna en kommentar

I november fyller jag 24 år. Trots att det fortfarande är ganska ungt (hey – jag är ju inte 25…


Krönika: Tankar på ett A4

5 november, 2020, 13:45 Krönika, Lämna en kommentar

16:39 Dokumentet står tomt. Vad ska jag skriva om? Jag borde ha så mycket att skriva om. Hela året har…


Krönika – Rebecca Stråhle-Wolke: “Min själ är inte till för att tämjas”

28 maj, 2020, 16:31 Krönika Lämna en kommentar

Jag kanske är för mycket ibland. Klär mig i för färgstarka kläder och för många olika färger på samma gång,…


Why it is important to write letters to your family and friends – Advice for exchange students

11 mars, 2020, 11:51 International, Krönika, Lämna en kommentar

When you read the title of this article, you might have thought “Is she crazy? We are in 2020, no…