”Den är en visuellt och minutiöst berättad sci-fi thriller som inte lämnar något åt slumpen”

22 september, 2014, 14:23 Kultur Lämna en kommentar

The Maze Runner sätter sin ton i första scenen när Thomas, den fenomenala Dylan O’Brien, vaknar i hissen som för honom till The Glades. Det blir snart uppenbart att han vet lika mycket om sin situation som publiken, det vill säga ingenting. Som ett blankt blad slängs Thomas in i en värld han inte vet något om och känslorna han upplever är lika visuella som emotionella. Historien är präglad av intressanta och komplexa karaktärer som gång på gång tvingas ta tuffa, men samtidigt rationaliserande, beslut. Det är också här i karaktärerna som styrkorna i The Maze Runner ligger.

Karaktärerna känns äkta och trovärdiga där en som tittare inte ens tänker på bristen av kvinnlig representation då man sugs in i de unga männens liv. När en kvinnlig karaktär slutligen kommer in i filmen vänder hon upp och ner på allt de känner till.

Filmen flörtar med klassiker som Flugornas Herre och Labyrinth men skapar samtidigt sin egen historia, trots att den stundtals känns förutsägbar. Förutsägbarheten är dock inget som ges närmare eftertanke då The Maze Runner har så många andra styrkor. Skådespelarna känns som gjutna för sina karaktärer där varje scen de medverkar i tar tillvara på och förhöjer stämningen likaväl som karaktärsutvecklingar.

Väntar du dig klyschiga karaktärer med förutsägbarhet är The Maze Runner inte för dig. Den är en visuellt och minutiöst berättad sci-fi thriller som inte lämnar något åt slumpen och detta kan vara det bästa i genren delat med The Hunger Games filmerna.

Titel: The Maze Runner
Regi: Wes Ball
Cast: Dylan O’Brien, Kaya Scodelario, Thomas Brodie-Sangster, Will Poulter m.fl.
Premiär: 19 september 2014
Visas på: Filmstaden

/ Elin Isvind
Skribent