Cecilia Svensson: Sätt för fan inte ett hjärta på en Facebook-vägg och tro att du gör skillnad

28 oktober, 2016, 12:00 Krönika Lämna en kommentar

Här om dagen fick jag ett meddelande på Facebook. Så här stod det:

 ”Hej vackra kvinna! Utan att besvara detta meddelande, så sätt ett hjärta på din tidslinje utan kommentar. Bara ett hjärta. Sätt därefter ett hjärta på den som gav dig detta meddelande. Sänd detta meddelande vidare till alla dina kvinnliga vänner. Bara kvinnliga vänner. Om någon frågar varför du ha så många hjärtan på din vägg ska du inte svara. Det är endast för kvinnor för att det är forskning för bröstcancer i veckan. En liten handling för solidaritet kvinnor emellan!”

Vänta, va? Är det här på riktigt? Det måste ju vara ett skämt. Eller? Jag klickade mig vidare runt på mina kvinnliga vänners Facebook-sidor och möttes av ett tiotal av dessa hjärtan och kunde därmed konstatera att, nej. Det här är inte ett skämt.

Misstolka mig rätt, jag är helt för uppmärksammandet av bröstcancerforskning, kvinnors rättigheter, solidaritet etcetera i allmänhet. Det är för mig frågor som alla ligger nära hjärtat. Kanske är det också därför som detta meddelande gjorde mig så fruktansvärt upprörd.

Jag var tio år när jag kom hem efter skolan en dag och hittade mamma gråtandes i köket. Hon hade varit på mammografi. ”De har hittat en knöl i mitt ena bröst”, sa hon med händerna för ansiktet. Och jag förstod direkt vad det handlade om. Jag hade ju hört talas om bröstcancer på TV och träffat mammas flintskalliga väninna som var sjuk. Och detta var den enda bild jag kunde koppla dessa ord till, de har hittat en knöl i mitt ena bröst. Cancer, tänkte jag. Cancer, cancer, cancer.

Några veckor och en operation senare kunde man konstatera att knölen i mammas bröst var godartad, tack och lov. Men det förminskar inte den outhärdliga rädsla som min mamma, och även jag, bar på veckorna innan det beskedet kom. Inte heller förminskar det känslan för andra människor som gått igenom liknande händelser.

Och jag kan lova er, att ett hjärta på mammas logg den dagen inte hade betytt ett skit. Det hjärtat hade varit, och alla dessa hjärtan som nu florerar på Facebook är, helt obetydliga. Visst, det kan tänkas ses som en ”fin gest” enligt många, men om vi verkligen tänker efter, vad gör dessa hjärtan? Svaret är förstås: ingenting. Eller ja, de får dig att framstå som en ”fin/snäll/omtänksam/whatever”-människa, men det är ju rätt ytligt kan jag tycka.

Vad som däremot faktiskt gör skillnad är att skänka pengar, att köpa ett rosa band, att bli månadsgivare till cancerforskning. Och vill man göra en ”En liten handling för solidaritet kvinnor emellan”, så gå med i en kvinnorörelse, bli medlem i F!, arbeta som volontär på en kvinnojour. Vad som helst. Men sätt för fan inte ett hjärta på någons Facebook-vägg i tron om att du gör skillnad.

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Cecilia Svensson

Skribent

Jenniina Martikainen

Skribent

Krönika: Nicole Palm: ”Det här med att vara ny student…”

20 september, 2018, 12:09 Krönika Lämna en kommentar

Långhuset, “Dom kallar oss studenter”, Corax, skyldigheter, rättigheter, tentamen, ansvar, T129, restaurang Kraka, studentpentry, universitetskort, buss 3 eller 2, Kårhuset,…


Axel Rejler – ”En Oberäknelig Resa”

13 september, 2018, 13:39 Krönika Lämna en kommentar

Paralyserad i ovisshet stod jag här om dagen och väntade på ett försenat tåg; den nya avgångstiden kan ju som…


KRÖNIKA: Beach body 2018

30 maj, 2018, 11:37 Krönika, Lämna en kommentar

På bilden ser de allra flesta en ung, lycklig och problemfri tjej som har funnit total inre ro. Men sanningen…


#sjuktvanligt: Läsare berättar

20 april, 2018, 17:33 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Under veckan har Lösnummer tagit emot texter relaterade till psykisk ohälsa och #sjuktvanligt, vid namn eller anonymt. Vi vill rikta…


#sjuktvanligt: Vi som saknar forum måste bryta tystnaden

19 april, 2018, 16:30 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag skriver inte för sympati. Jag skriver inte för att vara bättre än någon annan. Jag skriver för alla män…


#sjuktvanligt: Vi är längst ner på botten men vi är vackrast ändå

18 april, 2018, 15:00 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

”Här finns det ett akutnummer till vårdcentralen; får jag ringa till dem och förklara situationen? Du måste få träffa en…


#sjuktvanligt: En glad tjej som ibland är ledsen

17 april, 2018, 14:02 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag har varit ledsen, jag har mått dåligt, jag har varit deprimerad. Depression är idag ganska vanligt. De flesta människor man…


#sjuktvanligt: Att bryta ihop regelbundet och välplanerat

16 april, 2018, 10:29 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag och många i min omgivning anser att man ibland måste bryta ihop. Definitionen på att bryta ihop eller att…


Krönika: Jenniina Martikainen: ”Hur mycket det än rivs i själen, så är du aldrig ensam”

13 april, 2018, 13:10 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Precis innan man kan svänga in till min innergård måste man korsa en gata. Det är i princip omöjligt att…


Över-lista pluggförvirringen

6 april, 2018, 14:41 Krönika, Lämna en kommentar

Alltså vikten av att göra listor. Jag och mamma hade en sms-konversation  förra veckan som verkligen förkroppsligar min situation just nu….



Instagram


Twitter