Archive for the ‘Universitetet’ Category

Krönika – Sofia Lund: ”Tack till Lösnummer”

30 januari, 2020, 12:09 Maxa studierna, Resa, Universitetet Lämna en kommentar

Väskorna är packade och det är inte utan separationsångest jag lämnar allt det här bakom mig. Min tid på Örebro universitet och Lösnummer är slut, och snart lämnar jag Sverige för en utbytestermin i Birmingham. Men jag är väldigt glad och tacksam över allt jag fått skapa och ta del av. Ett år som PR-ansvarig har varit utmanande, intensivt och inspirerande. Jag har verkligen fått testa att praktisera allt det där vi pratat om på utbildningen och känt att jobbet som kommunikatör verkligen är det rätta för mig. Som om inte det vore nog har jag fått lära känna och jobba med ett fantastiskt fint gäng – Lösnummers redaktion och styrelse.

Så kort och gott skulle jag vilja säga att min studietid inte hade varit alls den samma utan min tid på Lösnummer.

Hoppas ni alla får en grym termin, och tack för mig!

Debatt: ”Kursvärdering – ett icke fungerande system”

29 januari, 2020, 11:45 Debatt, Örebro studentkår, Universitetet Lämna en kommentar

Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribenternas, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.

Sedan millennieskiftet blev det lagstadgat i högskoleförordningen (1993:100) att:

14 § – “Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651).”

På Örebro universitet är denna möjlighet ett faktum, men svarsfrekvensen från studenterna leder Örebro universitet till en håla av negativa trender. Är det studenternas fel? Eller är upplägget med kursvärderingar felaktigt utformat?

Visionen är att kursvärderingarna ska ha en svarsfrekvens motsvarande 100 % från kursdeltagarna. Dock landar en hög majoritet av kurser på en svarsfrekvens under 50 % varje termin. Tittar vi närmare på några av de större kurserna, som anordnas vid Örebro universitet, ser det ut såhär:

Det bör vara av Örebro universitets intresse att utveckla kvaliteten på utbildningar som erbjuds. Det är däremot inte hållbart när studenters enda sätt att ge åsikter på utbildningen, inte ger någon effekt på grund av låg svarsfrekvens.

Vi lever i ett samhälle där modellen “vinst – vinst” är verklighet och idag finns det ingen vinning för studenter i att svara på kursvärderingar. Självklart kan det låta absurt eftersom det handlar om utvecklingen av studentens utbildning – men är det verkligen absurt? Det för ingen fördel för studenter att bidra. Det ger inte ens karmapoäng som vid välgörenhet. Vill Örebro universitet utvecklas, vara framåtsträvande och attraktivt för potentiella studenter bör det ligga i deras intresse att erbjuda en utbildning som hela tiden utvecklas.

Örebro studentkårs förslag är:

Det första förslaget handlar om att studenter efter avslutad kurs får en återkoppling vid nästkommande terminsstart på hur resonemanget kring åsikterna har gått och vilket resultat de har gett. Det är en vinst för studenterna eftersom de får veta att de kan påverka kvalitén på utbildningen. Idag får studenterna endast en återkoppling av åsikter från föregående kursdeltagare, åsikter som de inte har möjlighet att påverka eftersom ändringar redan är gjorda. Det andra förslaget innebär en lättare möjlighet för studenter att påverka utbildningen om kursvärderingen genomförs direkt efter varje delkurs. Studenterna kommer lättare komma ihåg vad de har läst och vart deras åsikter ligger.

Dessa förslag kommer med största sannolikhet att göra det lättare för studenterna att lita på att Örebro universitet har tagit deras åsikter i beaktning vid ändringar. Det finns utan tvivel andra tillvägagångssätt att höja svarsfrekvensen på, som att exempelvis införa det som 1 högskolepoäng för varje skriven kursvärdering, men vi behöver nog inte gå så långt.

 

Örebro studentkår

Nicolaie Kattah, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar

Abdirizak Yusuf Muhamed, ordförande

 

Referenser:

Högskoleförordning (1993:100)

 

Vill du replikera på debattartikeln? Skicka då ett mail till chefredaktor@losnummer.se!

KRÖNIKA: ”Studentinflytande, topp eller flopp?”

14 januari, 2020, 11:53 Krönika, Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Hur många känner till studentinflytandet vid Örebro universitet? Hur många vet vad studentinflytande innebär? Hur många vet att studentinflytande regleras i lagboken? I flera år har studenter påverkat kvaliteten på utbildningar och kanske även vid vissa tillfällen stoppat universiteten från att göra felbedömningar – men finns denna kultur kvar där studenten vill ha inflytande eller är det inte längre intressant?

Studentinflytande kanske endast uppmärksammas av studenter vid någon enstaka kurs där lagboken står som obligatorisk kurslitteratur trots att alla bör veta om det. Studentinflytande regleras i högskolelagen (1992:1434) och beskrivs speciellt i 2 kap. 7 §:

“Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation.”

Jag måste väl ändå tycka att den meningen är lite väl översiktlig. Exempelvis uppkommer lätt frågor om hur det ska gå till, vad som ska gälla och hur de beslutande och beredande organen ska arbeta. Under 2018 hände dock något på Örebro universitet. Universitetet tog beslut på en policy för studentinflytande, en policy som visar just vad som gäller för studentrepresentanter och vilka riktlinjer som finns för studentinflytandet vid Örebro universitet.

Policyn inleder med det vanliga om att Örebro universitet ska vara en attraktiv studieplats med aktiva studenter som vill utveckla universitetet till sin fulla potential. Detta följt av möjligheter och åtaganden hos inblandade aktörer och kommunikationen mellan Örebro universitet och Örebro studentkår, samt de årliga uppföljningarna. Men hur mycket kan denna policy innefatta? Finns det något som fattas? Finns det hinder på vägen som stoppar studentinflytandet? Och gör Örebro universitet något åt det som kommer upp på de årliga uppföljningarna?

Studentinflytande och studentrepresentanter bör vara det viktigaste att ta tillvara på för Örebro universitet och Örebro studentkår, men jag finner att det finns stora samhällsproblem samt organisatoriska problem hos de båda aktörerna. Vi kan börja med språkbarriärer. Under 2018 var det totalt 273 inresande studenter och totalt 405 aktiva doktorander där majoriteten av dessa pratar ett eller flera språk. Men hur ska dessa personer kunna representera studenter och doktorander? Finns den möjligheten? Jag tror verkligen inte det. I dagsläget talas det väldigt mycket om internationalisering på Örebro universitet, vilket troligtvis är upplyftande utanför Sverige. Men inom Sverige då? Det här är och kommer fortsätta vara ett stort problem, och som det ser ut i nuläget tror jag inte heller det kommer lösa sig på sikt. Jag menar, kan ens de personer jag belyser i problematiken läsa denna krönika?

Jag kan se ett annat problem hos Örebro universitetets struktur och det är hur mycket frihet institutionerna har fått över tid. Institutionerna är idag de närmaste organen till utbildning och forskning och samarbetar nära fakultetsnämnderna. Eftersom institutioner får ganska mycket frihet leder det till indirekta problem hos Örebro studentkår. Det finns ingen chans för Örebro studentkår att hålla koll på hur det går för studentrepresentanter i kårsektionerna, som exempelvis om alla studentrepresentanter i beslutande organ får ett arvode för deras uppdrag? Med tillägg till det tror jag inte att alla institutioner har koll på policyn för studentinflytande.

Ett annat stort problem jag ser sett till studentinflytande är ett så kallat generationsskifte. Jag tror att ett generationsskifte kan ha påverkat engagemanget hos studenter i de formella och politiska spelen. Det kan antingen vara att man helt enkelt inte är intresserad av politiska sammanhang eller så kan studenter blivit avskräckta av hur partiledare vart fjärde år pajkastar varandra och är rädda för att dessa och liknande härskartekniker ska föras vidare till universitetet. Med andra ord är politik inte längre ”poppis” och därav ett minskat engagemang. Ett resultat av minskat engagemang syns även på situationen i Grythyttan, där ett campus likt Hogwarts med några hundra studenter sitter i en position där studentinflytande är begränsat, om en inte kan flyga. Dessa studenter har ett studentinflytande begränsat till en plats och vill en student söka till att vara studentrepresentant måste den åka en lång sträcka för att göra det. Inte heller verkar studenterna där ha inflytande över politiken rörande studenterna i Hällefors kommun som Örebrostudenter har över politiken i Örebro kommun. Men vad görs åt detta? Absolut ingenting. Engagemanget för att förbättra deras situation har nått en absolut nollpunkt, samtidigt som inflytandet över Region Örebro län verkar vara icke existerande. Nu är det ju så att högskolelagen inte reglerar inflytande på andra aktörer än högskolor, men den borde nog göra det för att få de båda nämnda kommunerna och Region Örebro län att påverka studenternas livssituation.

Något mer jag känner att jag behöver belysa är att det inte endast finns problem i Örebro universitets och de övriga samhällsaktörernas engagemang till ett fungerande studentinflytande. Det finns även hinder i Örebro studentkår – och det är just kompetens i frågan kring studentinflytande. I sådana fall där studentrepresentanter inte får verktygen för att utföra sina uppdrag, går frågan och kritiken vidare till Örebro studentkår. Men det är inte heller studentkårens uppdrag att utbilda studenterna i studentperspektiv, för att det är något en student redan ska besitta. Det bästa skulle nog vara ett samarbete med Örebro universitet om årlig utbildning för studentrepresentanter i universitetets kvalitetsarbete. Jag får ju hoppas att Örebro universitet läser detta och tar till sig det jag precis skrev, annars får jag väl vända mig till tavlan i Örebro studentkårs reception där sittande rektor undertecknat att han lovar att lyssna på studenterna.

Vad finns då att göra? Är det ett generationsskifte och genuina intressen som är problemet, ja då är det svårt att göra mycket, men förutsättningarna för alla studenter att utöva studentinflytande behöver ändå vara närvarande i sin fulla kraft. Annars är det meningslöst att fortsätta på denna väg.

 

Örebro studentkår
Nicolaie Kattah
Vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar

 

Referenser:

NOTIS: Inbrott hos Lösnummer

8 januari, 2020, 11:37 Universitetet, Lämna en kommentar

Tidigt på söndagsmorgonen konstaterades det att ett inbrott begåtts i Kårhuset, i den del där Örebro studentkår har sin verksamhet. Ett fönster har krossats och elektronik har stulits från det kontor som Lösnummers chefredaktör använder.

– Det är givetvis mycket tråkigt och frustrerande att detta har hänt, men vi har ett bra samarbete med både polisen, universitetets säkerhetsavdelning samt Akademiska Hus som äger huset. Förutsättningarna för att fortsätta driva tidningen i den närmaste framtiden har inte påverkats något av detta, säger Oskar Geijersson, chefredaktör för Lösnummer.

Notis: Studenthälsovården i Sverige ska kartläggas

29 november, 2019, 11:16 #sjuktvanligt, Universitetet Lämna en kommentar

Under veckan publicerade Lösnummer en granskning av Campushälsan på Örebro universitet. Under morgonen lät Utbildningsdepartementet meddela att en kartläggning av det arbete som görs med studenthälsovård i Sverige ska genomföras under kommande år. Det är Universitetskanslersämbetet som får uppdraget.

 

Pressmeddelandet i sin helhet lyder:

Fler studenter ska må bra under studierna. I dag är den psykiska ohälsan alltför utbredd bland studenter och flera studentorganisationer har också uppmärksammat detta. Nu får Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga universitets och högskolors arbete med studenthälsovård.

Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten är andelen högskolestudenter i åldern 18–29 år, med nedsatt psykiskt välbefinnande, högre än bland yrkesarbetande i samma åldersgrupp. Flera studentorganisationer, bland annat Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Saco studentråd, har uppmärksammat frågan om studenters psykiska hälsa. Nu ska Universitetskanslersämbetet (UKÄ) kartlägga universitets och högskolors arbete med studenthälsovård utifrån det krav som finns i högskoleförordningen.

– Studenthälsovården har en viktig roll i att preventivt främja studenternas hälsa. Att vidta åtgärder för att minska den psykiska ohälsan är en central fråga för mig och regeringen. Nu får UKÄ detta uppdrag så att regeringen får ytterligare underlag i det fortsatta arbetet med att vidta åtgärder för att främja studenters fysiska och psykiska hälsa, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 31 december 2020.

Bild från pixabay.com

Granskning: Studenternas negativa erfarenheter av Campushälsan

27 november, 2019, 11:17 Granskning, Psykologi, Undercover, Universitetet Lämna en kommentar

Efter att ha pratat med flera studenter ges intrycket att vården på universitetet inte håller måttet. Studenterna är inte nöjda med Campushälsan, och väljer efter ett besök att inte återvända. Frågan är varför?

Campushälsan som finns på Örebro universitetet drivs av Feelgood, ett hälsoföretag som erbjuder företagshälsa för anställda på en arbetsplats. Att universitetet använder sig av ett företag för att även erbjuda sina studenter hjälp med hälsoproblem är relativt unikt, då många andra universitet skiljer på de anställda och studenterna. Detta görs genom att anställa exempelvis psykologer, ergonomer och sjuksköterskor själva för att sedan sätta ihop en studenthälsa medan ett företag används för att tillhandahålla företagshälsa till personalen. På Örebro universitet är detta istället ihopslaget, och Feelgood har hand om både studenterna och de anställda.

Efter att ha pratat med ett antal studenter så ger majoriteten bilden av att Campushälsan inte har uppfyllt deras förväntningar och behov, då de upplever att väntan på en besökstid är lång och bemötandet av personalen inte bra. Detta ska främst gälla när studenten söker för psykiska besvär, snarare än fysiska. Vid besök hos exempelvis en fysioterapeut är intrycket istället mycket positivt, och studenterna känner att de har blivit hjälpta. Psykologbesöken bedöms hålla sämre kvalité eftersom psykologerna inte upplevs vara lyhörda för studenternas behov, utan endast är villiga att tala om det som har sökts för. De upplevs helt enkelt inte benägna att diskutera annat om studenten så önskar när tillfället för besöket väl är. Detta leder till känslan av illa bemötande, vilket resulterar i att studenterna inte vill återvända till Campushälsan trots att problemet i studentens liv kvarstår. Väntetiden till just psykolog ska även ha varit lång, och enligt studenterna själva så ska vissa ha väntat upp till en månad för ett första besök. Enligt den offentliga upphandlingen mellan universitetet och Feelgood ska ett besök erbjudas inom sju arbetsdagar, och om det anses vara ett brådskande ärende gäller två.

Lösnummer har varit i kontakt med universitetet, och frågat hur de ser på studenternas negativa erfarenheter av Campushälsan.

-Självklart ser vi allvarligt på om Feelgood har ett dåligt bemötande och om vården inte håller god kvalitet. Vi har en ständig dialog med Feelgood om alla typer av frågor som rör deras uppdrag. När vi får feedback från studenter eller medarbetare förmedlar vi synpunkterna direkt till Feelgood, svarar Yvonne Karlsson (HR-konsult) och Katarina Åkerling Lindholm (HR-chef) via mail till Lösnummer.

Universitetet påpekar även att det är Feelgood som ansvarar för att uppfylla kraven på vården, men om det inte görs så är det universitetets skyldighet att påtala detta för att en förändring ska ske och sedan göra kontinuerliga uppföljningar.

Öppettiderna för Campushälsan på huvudcampus är måndagar, för bokade psykologtider, och onsdagar, för övriga tider och drop-in. Under onsdagarna kan man varannan vecka träffa beteendevetare och varannan vecka fysioterapeut (sjukgymnast). Detta kan kännas som få tillfällen att kunna gå dit, särskilt om det är många som är i behov av framförallt beteendevetar- och psykologhjälp.

-Det är en viktig fråga och vi ser gärna att vi även här har ett tätare samarbete och en god dialog med Studentkåren. De öppettider som gäller just nu är en del av nuvarande upphandling. Utifrån fortsatt dialog med Studentkåren får vi kanske anledning att se över tillgängligheten vad gäller Campushälsan, förklarar Karlsson och Åkerling Lindholm.

Även Feelgood har fått uttala sig om detta, och skildra sin upplevelse av hur Campushälsan fungerar samt informera om vilka tjänster de erbjuder studenterna.

Maria Eriksson (Key Account Manager på Feelgood) berättar att det har kommit till deras kännedom att en del ärenden där universitetets personal har sökt vård inte har fungerat men att de inte har uppfattat detta när det gäller studenter. De poängterar att detta verkligen är tråkigt, och absolut inte är något som får uppstå. En förklaring till varför vissa studenter inte har känt sig hörda kan vara att orsaken till att de sökt sig till Campushälsan inte varit studierelaterad, vilket den ska vara. Feelgood vill poängtera att studenterna absolut inte avfärdas, utan istället får hjälp att kontakta exempelvis vårdcentral för vidare stöd. Då kan det upplevas som att psykologen eller beteendevetaren inte är lyhörd för studentens problem, i och med att huvudfokus ligger på besvär som uppkommer i samband med studier och inte privata svårigheter.

-Problemet man söker för måste vara studierelaterat, och inte andra privata saker. Detta är extra svårt när det gäller psykologiska problem, då andra bekymmer kan påverka studierna vilket gör gränsen svår att dra, menar Eriksson.

För att säkerhetsställa att Campushälsan erbjuder rätt vård till den som bokar tid använder dem sig av att en konsult lyssnar på ärendet innan tid bokas. Detta gör att de kan kartlägga situationen, och sedan hänvisa personen till lämplig instans, vilket inte alltid är de själva. Om man har besvär som kan uppkomma i samband med studier, så som öm nacke eller skolstress, kan man vända sig till Campushälsan. Helst innan det har gått för långt, då de främst arbetar med att förebygga hälsoproblem. Däremot om man exempelvis har en envis förkylning eller i behov av läkare så bör man istället söka sig till vårdcentral, jourmottagning eller sjukhus. När det kommer till Campushälsans öppettider, så är det främst universitetet som gör valet om vilka dagar och tider som ska gälla. Det finns en dialog mellan Feelgood och universitetet, där det ska framkomma om behovet av vård plötsligt ökar och att det därmed krävs att öppettiderna blir fler.

Feelgood beskriver att de försöker nå ut till och uppmärksamma universitetets studenter att de erbjuder olika sorters hälsofrämjande, och att all verksamhet är kostnadsfri. Förutom de tidigare nämnda tjänsterna, så kan man även gå kurs hos Campushälsan. Nu under hösten har två utbildningar gått, ”Stressa rätt – Studera smartare” och ”Våga tala – att hantera scenskräck”, som leds av beteendevetaren Peter Lithovius.

Många studenter känner en dödskänsla inför att prata inför folk, och den ena av kurserna lär en strategier och mekanismer inför hur man ska hantera detta. Kursen “Stressa rätt- Studera smartare” lär studenterna hur de ska finna en bra balans mellan krav och deras egna resurser, exempelvis att man inte ska sitta så länge när man pluggar utan ta pauser emellan, berättar Lithovius.

Förra året låg kurserna utspridda på fem tillfällen, men Feelgood märkte att det blev svårt för studenterna att finna tid till att närvara. Därför är innehållet från och med denna termin uppdelat på tre träffar istället för de tidigare fem. För att möjliggöra att de studenter som är intresserade av att delta faktiskt ska kunna göra det, så är planen för vårterminen att hålla kurserna mer rullande. Detta innebär exempelvis att missar man ett tillfälle, så kommer samma tillfälle att återkomma senare under terminen.

Dock har uppslutningen på terminens kurser inte varit den förväntade och Peter delger att han tycker att marknadsföringen av detta inte har varit särskilt bra eller effektiv. Något som har gjort att de flesta studenterna på universitetet inte ens har varit medvetna om att dessa kurser finns tillgängliga.

För att kunna erbjuda vård till så många studenter som möjligt, så går det även att prata med en psykolog eller beteendevetare via videosamtal. Då är man inte begränsad till mottagningens öppettider, i och med att dessa samtal kan äga rum vilken vardag som helst. Detta är mer flexibelt, och det kan också kännas bättre och tryggare för studenter att kunna ta detta hemifrån istället för att besöka Feelgood på campus. Dessutom fungerar det även om man för tillfället har praktik belägen på annan ort, och är i behov av eller vill fortsätta sin kontakt med Campushälsan.

Lithovius kommenterar även det faktum att en del studenter upplever att de inte har blivit bemötta på ett positivt sätt:

-Detta beror väldigt mycket på vilka förväntningar man har när man först kommer till Campushälsan, och enligt min erfarenhet så kommer studenterna tillbaka till oss beteendevetare och psykologer. Jag uppfattar att jag och mina kolleger är lyhörda och lyssnar på studenterna.

Anton Andersson, vice ordförande med studiesocialt ansvar på Örebro studentkår, arbetar med att se till att studenterna har en så bra studiemiljö som möjligt, och där ingår då även studenternas hälsa. Han får ta del av universitetets och Feelgoods uttalanden, och kommenterar följande:

Självfallet är studenternas välmående något som är viktigt för oss på studentkåren och som Yvonne Karlsson nämner värnar vi också om ett bra samarbete med universitetet! Samtidigt upplever jag att öppettiderna som är nu för Campushälsan kan utvecklas ytterligare från att vara måndagar och onsdagar till att vara hela veckan. Eftersom den psykiska ohälsan ökar och allt fler behöver ett stöd så bör Campushälsan ta det i beaktande och försöka ha öppet alla dagar i veckan!

 

Sammanfattning

Det verkar råda delade meningar kring Campushälsan beroende på vem man frågar, men det man kan utläsa från denna granskning är att studenternas missnöje främst riktar sig till den psykiska vården som Feelgood erbjuder på Örebro universitet. Att denna besvikelse från studenterna existerar verkar inte vara något som de ansvariga på Feelgood är fullt medvetna om, och därför är det viktigt att om man upplever ett negativt bemötande att man för fram det. Dock, ska det även poängteras att den psykiska vården generellt i Sverige inte lever upp till patienters förväntningar, och detta innebär att det inte enbart är Feelgood som kritiseras på detta område.

Något mer som ska påpekas är att informationen om Campushälsan på ORU:s hemsida inte är tillräckligt tydlig för att det ordentligt ska framgå vid vilka frågor de kan vara behjälpliga. Det är troligtvis många studenter som har bekymmer de tror hör hemma hos Feelgood, när de i själva verket bör söka sig till den allmänna vården. Detta resulterar i att tiden som det tar från att en student först tar kontakt med vården tills att studenten faktiskt får hjälp blir mycket längre. Att det går att prata med en psykolog eller beetendevetare via videosamtal framgår inte heller av informationen på sidan, vilket gör att studenterna riskerar att missa att denna möjlighet finns.

Överlag så behöver marknadsföringen av Campushälsan och deras information förbättras och förtydligas, dels för att studenterna ska vända sig dit av rätt anledning och dels då samtliga studenter inte ens är medvetna om att denna vård erbjuds av universitetet, något som är ytterst viktigt för att förebygga hälsoproblem.

Reportage: Utbytesstudier i oroliga Hongkong

22 november, 2019, 11:48 Maxa studierna, Resa, Universitetet Lämna en kommentar

Under sensommaren och hösten har det rapporterats mycket i media från situationen i Hongkong. Skildringarna har varit många kring demonstrationer och en förändrad säkerhetssituation. Örebrostudenten Erik Löfstedt valde att under terminen åka till just Hongkong på utbytesstudier.

 

Lösnummer hörde först av sig till Erik för att höra om hur kontakten med Örebro universitet gick till innan han åkte. Då hade oroligheterna redan börjat. Men när Erik väl var på plats bad vi även honom berätta hur han upplevde det att vara student under de rådande omständigheterna. Lösnummer har haft kontakt med Erik under flera tillfällen, först under slutet av september där vår intervju börjar.

 

SEPTEMBER


Blev du avrådd från att åka på grund av situationen i Hongkong?

–Det Internationella kontoret avrådde aldrig mig från att resa. Däremot kallades jag till ett möte onsdagen innan jag skulle åka med enhetschefen från JPS (Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, red. an.) och studievägledaren för socionomprogrammet för att diskutera läget efter att oroligheterna trappades upp under slutet av augusti. Där konstaterades att vi gjorde olika bedömningar av läget i Hongkong. Med följd av att jag höll fast vid mitt tidigare beslut att åka.

Blev du avrådd från enhetschefen och studievägledaren från att åka på ditt utbyte?

– Ja, det blev jag då omständigheterna ansågs vara sådana att jag inte borde åka på utbyte.

Du nämnde att ni hade gjort olika bedömningar av läget i Hongkong. Vad var era olika bedömningar?

–Min bedömning var att protesterna inte var så farliga, de riktade in sig på regeringen. Det förekom och har inte förekommit något missnöje mot västerlänningar i Hongkong och till det kom att campus låg långt borta från händelsernas centrum. Deras bedömningar var att problem med flygplatsen och stora demonstrationer gjorde det chansartat att flyga ner och att jag därför borde välja det säkra alternativet och stanna i Örebro.

 

 

Lösnummer kontaktade enhetschef Britt-Louise Toresson-Blohm på Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet för en kommentar.

–Jag hade kontakt med studenten innan han skulle åka eftersom det inte var klart med vilka kurser han skulle läsa under sitt utbyte. Studenten hade även flera frågor om sin vistelse. Vi pratade på telefon och bokade in ett möte. Det var inte ett möte för direkt avrådan utan ett allmänt samtal. När oroligheterna eskalerade tog jag kontakt med studievägledaren och samrådde med mina chefer angående vad vi har för ansvar vid en sådan här situation, när Utrikesdepartementet ändå inte avråder. När vi hade mötet var flygplatsen nedstängd och det var frågor om hur han skulle kunna ta sig in i landet. Vi diskuterade även olika möjligheter om studenten skulle behöva avbryta sitt utbyte. Vi avrådde honom från att åka med omsorg av studenten på grund av hur säkerhetsläget såg ut i Hongkong vid den tidpunkten, säger Britt-Louise.

 

 

Valde du (Erik) mellan flera länder eller var Hongkong ett självklart val från början?

–Hongkong var absolut inte ett självklart val. Mitt förstahandsval var ursprungligen Storbritannien. Men jag ändrade till Hongkong då jag även visste att ingen på JPS kommit in på min utbytespoäng de senaste tre åren. Så jag skulle inte kunna förlåta mig själv om jag valde Storbritannien först och någon annan kom in i Hongkong under mina utbytespoäng. Brexit spökade också lite då, som nu.

Började du att tänka om när du fick höra om situationen?

–Jag fick ganska snabbt inse att situationen i Hongkong fick utvärderas vecka för vecka och dag för dag då händelseutvecklingen ibland är snabb och ibland mer lugn.

Hade du möjlighet att byta land på grund av de speciella omständigheterna?

–Som jag uppfattat det nej. I praktiken då, även om utbytespoängen skulle återställas är för långt mellan ansökningstillfällena.

Hur uppfattar du det att vara utbytesstudent i Hongkong just nu? Har situationen påverkat det sociala studentlivet?

–Inte så mycket. Jag bor utanför de centrala områdena, i en förstad utanför själva staden vilket gör den direkta påverkan liten. Dock påverkas ibland mer festsugna studenter då metrons stationer allt oftare stängs ner för att förhindra demonstranternas förflyttningar, men också i mindre grad på grund av vandalisering av stationer.

Är du nöjd med ditt beslut att åka till Hongkong?

–Ja, efter omständigheterna.

Slutligen, hade du rekommenderat andra studenter att åka till Hong Kong under en situation som denna?

–Ja, inga utbytesstudenter har skadats. Även om en del har haft mer eller mindre otroliga historier om hur nära det har varit. Är det oroligt ibland? Ja. Men 99,9% av tiden är det lugnt. Även om det är oroligt så är avstånden rent tidsmässigt betydligt längre än de vid första anblick kan tyckas. Detta på grund av berg och vatten eftersom Hong Kong har en skärgård på mer än 200 öar.

 

OKTOBER

 

Under början av oktober upplevde Erik att situationen hade förändrats.

– Tunnelbanan stängde ner i nästan två dygn, samt de flesta bussar, i en stad som är en av de mest beroende av kollektivtrafik i världen. Kravallpolis var på campus för att gripa några som satte upp affischer eller hade vandaliserat stationer, beroende på vilken sida som du väljer att lyssna på. En kortare kontantbrist. Kontantkort kan oftast inte användas på campus. Matbutiker och de flesta restauranger stängde ner då personalen inte kunde ta sig till jobbet på campus.

– Det jag tar med mig från förra helgen var att bubblan av trygghet sprack. Eller mer korrekt att vår trygghet på campus även är beroende av andras.

 

 

Lösnummer hörde även av sig till Internationella kontoret, Örebro universitets avdelning för utbytesstudier, för att ta reda på vad det är som egentligen gäller om en utbytesstudent skulle behöva avbryta sina studier. Skribenten hade ett möte med Ulrika Kvist och Jenny Peterson Engström från Internationella kontoret. 

Vid vilka tillfällen avråder ni studenter från att åka på utbyte?

–Internationella kontoret har aldrig avrått en student från att åka. Vi följer noga vad Utrikesdepartementet råder och om det skulle ske något får vi bedöma från fall till fall med hjälp av våra jurister. De länder som universitetet har avtal med är generellt lågriskländer, säger Ulrika.

Om en student väljer att inte åka på utbyte påverkar det studentens möjligheter att åka på utbyte i framtiden?

– Generellt vid fall där en student väljer att avbryta sina utbytesstudier räknas det som att studenten redan har blivit tilldelad en plats. Eftersom vi aldrig har avrått någon har vi aldrig behövt ta ställning till en sådan situation. Vi har pågående diskussioner om detta och är medvetna om att världen är i förändring. Om vi skulle avråda någon från att åka i framtiden får vi då ta ställning till varje fall för sig, säger Jenny.

 

NOVEMBER

 

I mitten av november ändrades situationen drastiskt och Erik fick avbryta sitt utbyte. Alla utbytesstudenter evakuerades när universitetet i Hongkong valde att stänga ner undervisningen för resten av terminen. 

– Då universitetet inte bedömde det som säkert längre valde jag att flyga hem till Sverige. Jag har avbrutit själva utbytet och försöker istället ta igen så mycket som går på distans.

Ångrar du att du åkte till Hongkong efter det som har skett eller hade du det bra trots det?

– Vi hade det bra på utbytet och vi anpassade oss mycket efter situationen. Om man undantar sista veckan (11-18 november) där det till slut blev omöjligt att anpassa oss till ett belägrat universitet på våra rum. Det var också omöjligt för universitetet att undervisa oss. I all bedrövelse känner jag dock en viss tacksamhet att mitt universitetet inte fick utstå samma behandling som Hong Kong Polytechnic University och bli omringat. Då kunde situationen ha blivit mycket värre än den var.

– Om du vill åka till en plats där öst möter väst och till en plats som blivit ett slagfält för demokrati och mänskliga rättigheter, åk till Hongkong. Om du vill åka till en lugn plats där villkoren för dig som student är ungefär detsamma som i Sverige och du vill slippa stora kulturkrockar, åk inte till Hongkong.

Foto: Erik Löfstedt

Webb-TV: Time to Go!

13 november, 2019, 11:15 Evenemang, International, Universitetet Lämna en kommentar

About two weeks ago did the International office of Örebro University host an event at Kårhuset. This event was called ”Time to Go!” and was an opportunity for students to talk to other students who has been exchange students previous semesters. Down below can you watch a clip from when Lösnummer covered the event and talked to some students.

Orientation Program Autumn 2019: ”Those four weeks were freaking amazing”

11 november, 2019, 11:18 International, Örebro studentkår, Universitetet Lämna en kommentar

Maybe you heard about the Orientation Program (OP) before. Before I start, let me just say, that those four weeks were freaking amazing! I honestly don’t remember a time, where I had that much fun before and also got to know so many great new people – and that’s not because my life is boring.

I don’t even know where to start. Let me just take you back to the time, before I got to Örebro, which is by the way an awesome city for doing Erasmus. Back home, I’ve already received some emails from my future group leader, who introduced the Orientation Program a litte, so I kind of knew what to expect. At least, that’s what I thought back then… If I look back now, I HAD NO CLUE WHAT WAS COMING.

It all starts with getting to know your so-called Fadder-Group, usually consisting of a handful of Fadders, which are mostly Swedish students, and 20 to 30 international students.

The first few days already start with a lot of parties. We had many different theme-parties, which were fun to dress up to, like a Swedish-theme party, a pirate party or (my favorite) the Toga-party, where everyone basically uses a white bedsheet to wrap him/herself up like a burrito.

In between those parties, there are always super fun activities during the daytime. You get to know the campus by contesting against the other groups in different tasks. You learn Swedish during a crash course. You experience the town of Örebro by doing different challenges throughout the whole center. And what I, personally liked most, was that you constantly stick to your Fadder group, so that you all get very close. What’s also great, is that you get a chance to interview some Swedes and ask them anything you want to know about Örebro or University stuff.

Once a week you have a  Fadder-Group get-together, where you can basically talk about what happened during the week and try to reconstruct the weekend, if necessary. On those meetings, the Fadders usually organize something chill, like having a BBQ outside or just playing board games.

I know, it sounds like they’ve planned activities for almost every day and, honestly, yes, it is a lot of program! But the cool thing is, that you can just pick between those offered activities and just do whatever you’re in the mood for. You’re not expected to attend all of the activities, since everyone needs a few days to rest sooner or later. Or in other words: OP sickness is catching everyone! They say, if you didn’t get a cold during the OP at least once, you didn’t do it right.

When the OP is over, you have like one week without any program, before the final „Welcome Dinner“ takes place. That is a fancy dinner with all of the ESN people, where they show all the photos taken during the OP and also do some program on stage. Afterwards, you can already guess it: Party in Örebro’s lovely town!

Well, the OP is now over since a few weeks and I can’t wait for the one next semester! If all this is still to come for you, prepare yourself to get a bunch of new friends and collect some indescribable memories.

 

Photographer: Tom Sternberg.

Örebro University holds its’ First-Ever “Taste the World” Event

1 november, 2019, 11:19 Evenemang, International, Universitetet Lämna en kommentar

On the 25th of October, Örebro University held “Taste the World”, an event aimed at helping Swedish students learn more about the cultures and tastes from different countries, located just beside Studentcentrum at Långhuset. The International Office was proud to be responsible for the event, spearheaded by their head exchange coordinator Sofie Sjöberg.

The event attracted not only countries from outside the Nordic region, but also countries from the other side of the world. Steffen Cantillo, an exchange student from Colombia, decided to recreate his family recipe of chicken rice for the event. “I wanted to show our culture very much, considering the fact that I have not found many Latinos over here,” he said bursting with pride. When asked if he would be open to joining future international food events, Steffen said enthusiastically, “I will be interested to join again. I will prepare something else.”

His booth was one of the few dishes that were savoury in nature, with internationals from Italy and Finland bringing desserts like tiramisu and native chocolates to the table. Denmark went above and beyond, bringing one of each.

TasteTheWorld1

With only a total of 5 international students signing up for the event, Ms Sjöberg felt that this experience had the potential to become much bigger. However, she appreciated that many Swedish students still turned up inquisitively, asking questions about the different foods and cultures. “They actually approached us and asked ‘What is this?’, ‘Can you tell me more about it?’. So that’s nice to know that Swedes are not as shy as we thought,” she said.

TasteTheWorld2

Regardless of the turn out, Ms Sjöberg remained optimistic that future events will bear more fruit. She plans to find more ways to get both local and exchange students excited about sharing their cultures.  “I hope that this thing grows, because this is also a way for international students to meet the Swedish students. If there are international students who want to join next time, I will be really happy.”