Archive for the ‘Universitetet’ Category

En inblick i tekniken bakom distansundervisningen

27 maj, 2021, 12:15 Universitetet Lämna en kommentar

Örebro universitet gick över till distansundervisning i mars förra året. Denna omställning resulterade i stor efterfrågan på digitala resurser och digital kompetens från universitetets lärare och personal. Därmed sattes stor press på dem som jobbade på universitetets IT-avdelning. En av de medarbetarna är Anders Liljenbring som bidragit med ett stort stöd. Lösnummer har satt sig ner med Anders för att få en större insikt om vem han är och vilka utmaningar han tyckte var dem mest utmanande under omställningen.

FAKTARUTA:

Namn: Anders Liljenbring
Arbetsroll: AV-tekniker. AV står för audiovisuell. På svenska blir det då ljud- och bildteknik. Tillhandahåller teknik till personal och studenter, samt hör- och lärosalar.
Ålder: 58 år
Intressen: Målning och teckning. Medlem i en ateljéförening som tecknar modell en gång i veckan. Men nu under pandemin har de inte kunnat ses.

– – – – – – – – – – – – – – – –

Vi möter Anders över Zoom en aprilförmiddag. Han konstaterar att han inte är så bekväm med att intervjuas men verkar ändå väldigt glad och entusiastisk. Efter lite småprat tar vi oss tillbaka lite mer än ett år i tiden, till mars månad 2020 när distansundervisningen tillkännagavs för Örebro universitet. – Det var över en natt kan man väl säga att det förändrades, anger Anders. När distansundervisningen då skulle genomföras så var det Zoom som gällde. Stora delar av IT-avdelningens personal anger Anders hade inte ens varit inne i Zoom. Det blev ett stort tryck både lokalt, och via supporten på telefon och via IT-avdelningens ärendehanteringssystem. Därtill blev det mycket bokningar av utbildningar för lärarlag där Anders beskriver det som att de fick gå ut och träffa ett antal lärare i grupp för att se till att de kommer i gång med Zoom.

En ytterligare aspekt som Anders belyser är att antalet förinspelade föreläsningar ökade efterfrågan på teckenspråkstolkning. – Det är en del jobb med det faktiskt, säger Anders. Det kunde både vara de fallen när en teckenspråkstolk fick vara med under föreläsningen eller att dem fick spela in teckenspråkstolken i efterhand.

Till frågan om Anders tycker att det var lättare att lära upp studenterna än lärarna så svarar han ja. Anders har lagt mycket fokus på att få lärarna att komma i gång rent tekniskt. – Det har ändå gått förvånansvärt bra måste jag säga. Man var ju faktiskt väldigt stressad i våras när det hände för hur det skulle gå men det har gått väldigt bra, i alla fall den känslan vi har. Han tillägger att han tror studenter är yngre och därmed har enklare att komma in i det tekniska.

Kring frågan om det skett någon överbelastning av systemet så anger Anders att det blev en överbelastning väldigt tidigt inpå omställningen. – Det var någon dag det var väldigt kritisk i mars, säger Anders. Men relativt snabbt så fixade NorduNet en ökning av sin serverkapacitet. NorduNet beskrivs av Anders vara den gemensamma digitala plattform som alla universitet och högskolor är anslutna till.

På Anders avdelning, IT-support, har även stora förändringar skett. När vi pratar med Anders jobbar han hemifrån. Han anger att de halverat antalet som befinner sig på campus så att ifall någon är sjuk smittas inte alla ner. – Många på IT har jag inte sett fysiskt på över ett år utan vi träffas via teams eller Zoom på möten och det är ganska stor förändring.

En ytterligare ny utmaning har varit hybridsalarna som inleddes lite i höstas. Hybridsalar innebär att vissa studenter befinner sig på plats under en föreläsning samtidigt som vissa studenter sitter på hemmaplan. Anders nämner att hans kollegor har tagit fram ett stativ med en kamera som är kopplad till en så kallad konferenspuck. Denna kombination möjliggör att ljudet kan ta sig till alla deltagarna. Detta är enligt Anders en billig och enkel lösning som funkar tillräckligt bra. Men olika varianter håller för tillfället att testas och till höstterminen 2021 är tanken just nu att terminen ska starta med detta upplägg på föreläsningar till en början.

Ny inriktning i Grythyttefrågan – två program kan flyttas

15 april, 2021, 17:26 Universitetet, Lämna en kommentar

Frågan om Restaurang- och hotellhögskolans lokalisering fortsätter. Universitetsstyrelsen ger nu besked om vilket alternativ Örebro universitet ska ta sig an på ett djupare plan – ett alternativ som flyttar vissa utbildningar från Grythyttan till Örebro. Enligt universitetsstyrelsen hoppas de ta beslutet senare i sommar.

Beskedet om en ny inriktning ges av universitetsstyrelsen, där bland annat Örebro studentkår är representerade.

I ett pressmeddelande på universitetets hemsida säger universitetsstyrelsens ordförande Lars Haikola: – Styrelsen har nu efterfrågat ett fördjupat underlag av det som kallas alternativ 2b. Att forskning och utbildning till kulinarisk kock och sommelier blir kvar i Grythyttan och att vi förlägger två program till Örebro.

Programmen som enligt alternativet flyttas till Örebro är Hospitality management-programmet och måltidsekologprogrammet.

Studenterna som påbörjat dessa program kommer att få slutföra dem enligt den ursprungliga planeringen. Men detta är bara en ny inriktning i arbetet, och vilka studenter som faktiskt påverkas är omöjligt att säga förrän det slutgiltiga beslutet är taget. Målet är enligt universitetsstyrelsen att ta det slutgiltiga beslutet i juni 2021.

Frågan om Grythyttans vara eller icke vara har tagit ett antal turer. Förra sommaren meddelade Örebro universitet att man baserat på en utredning dragit slutsatsen att Restaurang- och hotellhögskolans verksamhet helt och hållet bör flyttas till Örebro.

Då hade redan en långdragen medial diskussion förts där en del kritiserade beslutet att ens utreda frågan. När utredningen till slut publicerades under sommaren 2020 fick också den kritik från vissa håll. Studenter, politiker, branschfolk och universitetspersonal är några aktörer som visat intresse för frågan.

I pressmeddelandet på Örebro universitets hemsida som publicerades idag som skickar projektledare Agneta Blom en signal till alla inblandade aktörer i diskussionen:

– Under vintern har diskussionen ofta fått vara lite mer hypotetisk. Det har haft sina fördelar för vi har kunnat arbeta brett och prövande en tid, men nu är det dags att ta steg mot mer konkretion.

Foto: Jan-Peter Lahall (Pressbild)

Debatt: Fler cykelställ vid Novahuset

13 april, 2021, 13:09 Debatt, Universitetet Lämna en kommentar

Följande text är en insändare och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. 

Många studenter vid Örebro universitet väljer att ta cykel till campus. För den student som vill ställa cykeln i närheten av Novahuset finns det inte många cykelställ tillgängliga. Många tvingas ställa cykeln utan möjlighet att låsa fast den i något. Många cyklar välter i vinden som sveper förbi. Det är inte kul att behöva ta ut sin cykel i ett kluster av cyklar efter en dag på campus.

Cyklar står i största oordning och många cyklar ligger på marken. För den som vill ställa cykeln vid ett cykelställ måste gå till Kårhuset eller Långhuset vilket blir en omväg för de allra flesta.

Det behövs fler cykelställ vid Novahuset. Alla ska kunna cykla till campus även om de studerar vid Novahuset.

/Novastudent

Vill du svara på denna text? Skicka då din replik till chefredaktor@losnummer.se!


Du kan använda samma mailadress om du själv vill skicka in en debattartikel eller insändare kring något du har åsikter om. Din text får vara max 4000 tecken inklusive blanksteg.

Lösnummer ska enligt vår redaktionella policy bland annat verka för att ”ge personer och organisationer möjlighet att använda tidningen som ett forum för debatt och åsikter kring universitetsvärldens olika företeelser.”

Inget bestämt än kring Campushälsans regeringspengar

25 mars, 2021, 15:05 #sjuktvanligt, Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Örebro studentkårs temavecka #sjuktvanligt närmar sig sitt slut. Några som deltar under veckan är företaget Feelgood, där Peter Lithovius arbetar som beteendevetare. Feelgood driver universitetets företags- och studenthälsovård som går under namnet Campushälsan. Här berättar Peter för Lösnummer om arbetet.

Campushälsan tar emot studenter, men också personal på universitetet. Peter Lithovius berättar att de erbjuder professionellt samtalsstöd och fysioterapi samt kurser inom stresshantering och att våga tala inför publik. Under studentkårens temavecka håller Feelgood också i en föreläsning på fredag den 26 mars kl. 11:00, där man kan få lära sig om hur man anpassar studiemiljön hemma.

Fördelat på universitetets olika campus ser personalresurserna för Campushälsan ut så här:

Utöver dessa finns samma professioner tillgängliga på Feelgoods mottagning på Radiatorvägen i Örebro. Man har också möjlighet till videosamtal med dessa när man söker sig till Campushälsan.

Möter studenters efterfrågan

Lösnummer har erfarit att en del studenter är kritiska mot Campushälsans begränsade resurser och öppettider, men Peter Lithovius menar att Feelgood har tillräckligt med personal för att möta den efterfrågan som i nuläget finns från Örebrostudenterna. – Idag har vi även en stor digital leverans vilket gör att vi kan anropa kollegor över hela Sverige om vi skulle ha behov av fler tider i ett kort perspektiv, säger han.

Peter Lithovius. Foto: Feelgood

Peter berättar även att 490 personer besökte Campushälsan förra året, fördelat på 1171 besök. 300 av personerna har besökt beteendevetare och psykologer i stödjande samtal medan övriga 190 besökt eller haft kontakt med sköterska eller fysioterapeut.

Örebro studentkår släppte tidigare under året en rapport som bland annat vittnar om att hela 86% av studenterna menar att den digitala omställningen i pandemins spår påverkat deras hälsa negativt eller mycket negativt. Peter Lithovius känner igen sig i rapportens resultat. – Rapporten stämmer väl överens om hur vi uppfattar vad som är en stor förändring för studenterna gällande digitala miljön, isolering, upplevd ensamhet och hur den påverkar deras mentala hälsa.

I studentkårens rapport gick det också att utläsa att flera av de studenter som sökt hjälp för sitt mående inte vänt sig till Campushälsan, utan istället valt vårdcentraler eller ungdomsmottagningar. För att söka sig till Campushälsan gäller det att hälsoproblemen är relaterade till studierna.

Ekonomisk satsning

För att stärka studenthälsan i Sverige berättade regeringen i december att de tillsätter ekonomiskt stöd om totalt 25 miljoner till Campushälsan på Örebro universitet och alla dess motsvarigheter över landet. De största lärosätena får 2,1 miljoner kr (ex. Uppsala och Lund) medan mindre och mer inriktade lärosäten som Kungliga konsthögskolan och Försvarshögskolan får omkring 50 000.

Örebro universitet tilldelas 750 000 kr för att satsa på Campushälsan. Hur ser planerna för dessa pengar ut? Peter Lithovius, beteendevetare på Feelgood berättar: – Det pågår en dialog kring hur pengarna ska användas. Information kommer att komma från universitetet när allt är klart.

Läs mer om Campushälsan och hur du kan få hjälp med studierelaterade hälsoproblem här (öppnas i ny flik)

Läs om #sjuktvanligt och Feelgoods föreläsning på fredag 26/3 kl. 11:00 här (öppnas i ny flik)

Så mår en fuskare

24 mars, 2021, 11:20 #sjuktvanligt, Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Fuska på en tenta. Plagiera från nätet. Det är saker som de flesta studenter ser som helt otänkbara. Men faktum är att fusket ökar i universitetsvärlden sedan pandemins intåg och Örebro är inget undantag. Man undrar ju hur det är att sätta sig i en fuskares skor? Lösnummer ger dig en liten inblick.

Örebro studentkår släppte tidigare i våras en omfattande rapport som kallas Fallärenderapporten. Rapporten behandlar terminerna HT18-VT20 och “uppmärksammar och synliggör missförhållanden på Örebro universitet, gällande både utbildningskvalité samt rättssäkerhet”.

Fallärenderapporten beskriver också hur fusket ökat markant från våren 2020. Albina Hoti har inte bara varit med och skrivit fallärenderapporten utan hon har också som Örebro studentkårs student- och doktorandombud kommit i kontakt med studenter som hamnat i universitetets disciplinnämnd i mer än tio års tid.

Hennes roll i nämnden är inte helt olik en brottsmålsadvokats – hon ser till att studentens rättigheter följs och att processen är rättvis. Under åren har hon i sin kontakt med studenterna sett hur flera misstänkta och konstaterade fuskare reagerar.

– Det är två olika processer, dels när studenten anmäls för misstänkt plagiat av en lärare och dels när man väl hamnar i disciplinnämnden, berättar hon. – Det är hela tiden är en nervös och orolig sinnesstämning, men i första hand när studenten får besked om att de anmälts så blir många arga och skjuter ifrån sig. Men väl i disciplinnämnden så blir många nervösa framförallt, men även ledsna. Då har det sjunkit in.

En fuskare spelar på ett sätt med sitt rykte som insats. Albina berättar att de flesta studenterna hon kommer i kontakt med främst är oroliga över konsekvenserna snarare än att de är besvikna på sina handlingar eller sig själva. – Konsekvenserna kan vara att man blir avstängd och inte kan fortsätta med sina studier för en period, förklarar Albina.

Lösnummer har också tidigare pratat med andra personer med som har insyn i disciplinnämnden. Dessa vittnar om att misstänkta och konstaterade fuskare ofta mår dåligt. Det kan handla om en desperation som uppkommit genom en press utifrån. Det kan vara att familjen eller vännerna förväntar sig att man ska klara studierna och för att det ska ske tar man större risker och i vissa fall rena genvägar i studierna.

Men hur förklarar sig studenterna när de misstänks eller ertappas med att fuska? Används psykisk ohälsa rentav som en ursäkt för beteendet? – Många använder det, säger Albina Hoti. – Många känner sig stressade, de har mått dåligt en tid och de kanske har försökt ta sig igenom en kurs eller tenta i flera år.

Sedan pandemins intåg har fusket som sagt ökat. Örebro universitets prorektor Anna-Karin Andershed sa till SVT Örebro i somras att hon hörde “både från oss och från andra lärosäten att det finns en ökning i misstänkta fuskärenden.” Debatten har till också vid flera tillfällen gått varm i studentkretsar om salstentors vara och icke vara i pandemitider, där smittorisken vägs mot fuskrisken. Örebro universitet har då hela tiden pekat på att rättsäkerheten på tentor inte kan garanteras lika bra om de görs hemifrån.

– Jurister på universitetet har jättemycket att göra och jag har också märkt att de som väljer att vända sig till mig ökar i antal, säger Albina Hoti, student- och doktorandombud på Örebro studentkår. – Vi har fått signaler om att fler studenter fuskar just för att det är lättare att fuska nu. Det tror jag är den största anledningen till att fusket ökat sedan pandemin.

Läs Örebro studentkårs fallärenderapport här (öppnas i ny flik)

Distansplugg hela våren

2 februari, 2021, 18:26 Universitetet, Lämna en kommentar

Föga oväntat kom idag beslutet att distansundervisningen på Örebro universitet fortsätter hela vårterminen. Coronasituationen gör att det i nuläget inte går att återvända till ”ett campus som myllrade av liv”.

Det tidigare beslutet som är basen för de nuvarande distansstudierna gällde till 28 mars. Nu, nästan två månader innan den gränsen, har alltså beslutet kommit om distansstudier för Örebrostudenterna terminen ut.

Lösnummer har tagit del av det skriftliga beslutet som fattats av rektor Johan Schnürer. Det framgår att beslutet förankrats ”med prefekter och dekaner, samt med universitetets centrala krisledningsgrupp”. I krisledningsgruppen ingår Katarina Kristoffersson, ordförande i Örebro studentkår.

Fortsatt kommer det i de fall det finns särskilda skäl kunna genomföras undervisning och tentor på campus. Exempel på det är laborationer, praktiska moment och konstnärliga examinationer.

Läs mer på universitetets hemsida: https://www.oru.se/nyheter/fortsatt-digital-undervisning–hela-varterminen-vid-orebro-universitet/

Foto: Nick Morrison Unsplash

”Bästa julklappen man kunde få!”

17 december, 2020, 10:37 Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Pedagogiska priset 2020 är utdelat. När lärarna Joakim Petersson och Annika Göran Rodell anslöt till ett Zoom-möte på onsdagsmorgonen trodde de att högskolepedagogisk utveckling stod på schemat. Istället överraskades de med vad Annika skulle komma att kalla “det finaste man kan få”.

Igår kunde du läsa en artikel som satte studenters missnöje i fokus. Det är lätt att bara se det negativa, framförallt i tider som dessa, men idag vill vi uppmärksamma något väldigt positivt. Årets vinnare av det Pedagogiska priset har beskrivits som fantastiska problemlösare och med en brinnande passion för sina ämnen och igår blev de belönade för sitt hårda arbete när de tilldelades Örebro studentkårs pris för utmärkande pedagogik. På mötet närvarade bland annat representanter från studentkåren, universitetets ledning, lärarnas egna chefer och kollegor samt utbildningsbevakare från deras kårsektioner som representerade och talade för studenterna. 

Det var två känslosamma lärare som Lösnummer pratade med efter den digitala prisutdelningen. – Jag är berörd, det är jag. En ”wow”-faktor helt enkelt, berättade Annika Göran Rodell som undervisar i måltidskunskap och värdskap på Restaurang och hotellhögskolan. – Det känns fantastiskt bra såklart, instämde Joakim Petersson som undervisar i kriminologi på Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.

Inför mötet var de båda pristagarna alltså helt ovetande. – Var det mitt namn jag hörde? sa Joakim sekunder efter prisutdelningen. – Jag fattade ingenting, förklarar Annika för oss efteråt. – Jag blev kallad till det här mötet av Anna-Karin (Andershed, prorektor på Örebro universitet) förra veckan och jag tänkte “Vad är det på gång nu så här innan jul?”

Coronaåret har inneburit en utmaning för alla i universitetsvärlden, inte minst när det gäller att ställa om till digitala föreläsningar. Både Joakim och Annika berättar om hur det har arbetat med svårigheterna. – Det handlar om flexibilitet, säger Joakim. – Vi var ju alla tvungna att ställa om nästan över en helg från att gå från campusundervisning till digital undervisning. Jag känner att jag har varit flexibel i den grad att det har blivit bra ändå. Det har ju krävt en del tid såklart, men det har definitivt varit värt det alla dagar i veckan.

Annika berättar även hur hon hanterat att vara pedagog över Zoom. – Det handlar mycket om att våga vara i det här mediet tillsammans och det är inte alltid så lätt att till exempel sätta på kameran och våga släppa in folk i hemmet. Att jobba med undervisning handlar mycket om relationsskapande och att då sitta med bara en tom skärm blir det svåra. Så det gäller att öva in en tillit med varandra.

Men helt uppenbart är det att många av Annika och Joakims studenter är nöjda över deras sätt att lära ut. – Jag försöker jobba väldigt mycket med att vi inte stänger av kamerorna utan är där tillsammans, berättar Annika. – Sen försöker jag skapa mindre möten… Två och två, tre och tre, fyra och fyra för att skapa samtal mellan varandra.

Hon fortsätter: – Sen får man själv föregå med gott exempel och testa saker. Har jag något som jag vill att studenterna ska försöka sig på så gör jag det själv och filmar det även om det blir taffligt! 

Annika framförde att hon skulle fira priset med champagne och Joakim verkade inte heller helt främmande för tanken: – Det här blir ju en av de finaste julklapparna man har fått på väldigt väldigt länge. Det blir att fira, avslutade han.

Mer än hälften missnöjda med lärarnas feedback

16 december, 2020, 10:58 Granskning, Universitetet, Lämna en kommentar

Något de flesta studenter förmodligen är allt för bekanta med är stressen som upplevs innan en tenta. Hur oron känns i magen, hur tankarna oftare och oftare riktas mot värsta möjliga scenario, hur hjärtat hamnar i halsgropen när klockan på WISEflow tickar ner mot 0. Tentan delas ut, tentan skrivs och tentan lämnas in. Sedan är stressen över. Eller? Det är nu tentan ska rättas, vilket är en process vi studenter har mycket mindre insikt i. Ibland kommer resultatet för sent eller med dålig eller helt utebliven feedback; vad händer då? Lösnummer har försökt reda ut frågan om rättningstider och feedback vid Örebro universitet. 

I en enkät som publicerades på Dom kallar oss studenter, undersöktes studenters upplevelse av tre områden som rör ämnet; rättningstider och försenade tentaresultat, resultat och feedback och kunskap kring regler och vilka frågor som finns. Lösnummer sammanställde dessa frågor och ställde dem till Albina Hoti, student- och doktorandombud vid Örebro studentkår.

Av de 78 studenter som svarade på enkäten hade 65 personer (83,3%) varit med om att resultatet på deras tenta har blivit försenat, vilket innebär att rättningstiden överskridit 15 dagar från examinationstillfället. Av dessa 65, hade 68,7% blivit meddelade om att rättningen skulle bli försenad. Vi var också intresserade av att höra hur ett försenat tentaresultat påverkar universitetets studenter. Många rapporterade att de upplever mycket stress och ångest inför ett tentaresultat, och att denna ångest bara ökar ju senare det kommer. Vissa upplever också att det känns orättvist att lärarna kan bli försenade i sitt arbete medans studenter hålls till strikta deadlines och jobbar hårt för att hålla dem, vilket stundtals har väckt irritation. Det poängterades också att ett försenat tentaresultat ger mindre tid till att plugga till en eventuell omtenta och kan orsaka svårigheter med planering av studierna. I vissa fall har ett försenat tentaresultat också skapat problem med CSN. Beroende på tidpunkt och tidigare betyg, kan ett försenat resultat leda till uteblivet eller försenat studiemedel.

Enkäten undersökte också hur studenter upplever feedbacken de får på sitt arbete. På frågan “Är du generellt nöjd med feedbacken du får på ditt skolarbete?” inkom följande svar: Antal svar; 78, Ja; 42,3%, Nej; 52,6%, Vet ej; 5,1%. Många beskrev att de sällan fått personliga kommentarer på sitt arbete, och att detta förhindrat personlig utveckling. Man lär sig inte särskilt mycket av att endast se ett kryss i en ruta, eller ett betyg i Ladok, och vissa beskrev att de inte har fått en förklaring till varför deras tenta blev underkänd och därmed inte vetat vad som behövs förbättras inför omtentan. Vissa uttrycker även missnöje över att de inte förstått feedbacken, antingen för att den getts på ett språk de inte förstår eller med oläslig handstil eller grammatik. Det har även poängterats att vissa lärare även visat sig motvilliga till att svara på frågor kring rättningen.

Det har också visat sig att det finns en brist på kunskap kring vilka regler det är som gäller rörande rättningstider och feedback. Endast 34,6% av alla som svarade på enkäten uppgav att de visste hur dessa regler ser ut, medans 33,3% uppgav att de delvis visste och 32,1% uppgav att de inte visste alls.

STUDENTKÅREN SVARAR PÅ ERA FRÅGOR

Det uppkom också en del frågor och funderingar kring ämnet. Albina Hoti, student- och doktorandombud vid Örebro studentkår, svarar här på dessa frågor och reder ut frågetecken som har uppkommit.

Vad händer om läraren inte hinner rätta under den angivna tiden? Hur många gånger får universitet skjuta upp rättningen?

Om läraren inte hinner rätta under den angivna tiden ska beslut tas av prefekten om ett förlängd rättningstid. Detta ska även meddelas studenterna omgående. Det finns inte angivet om antalet gånger läraren kan försena ett examinationsresultat, men självfallet kan man utreda om detta händer alltför ofta för en viss lärare och undersöka vad orsakerna är.

Har vi rätt till feedback/ personliga kommentarer?Måste lärare ha tentagenomgång?

Efter varje examination ska en examinationsgenomgång erbjudas till studenterna. Om det inte genomförs, ska lösningsförslag alternativt motsvarande kommentarer lämnas skriftligen eller muntligen till studenten.

Finns det något att göra om man inte tycker att man har fått det betyg man förtjänar?

Om en student anser att denne inte fått betyget den förtjänar kan man begära omprövning av betyget. I begäran ska det framgå vilken ändring som begärs och skälen för detta. Studenten bör då främst hämta ut en kopia av examinationssvaret och låta originalet behållas av universitetet. Examinatorn skall då göra en ny bedömning utifrån de skäl som studenten anger, om det tidigare beslutet är uppenbart oriktigt. Examinator gör normalt inte en helhetsbedömning, utan tar hänsyn endast till de skälen studenten angivit. Bedömningen resulterar i ett nytt betygsbelut som innebär att betyget antingen höjs eller kvarstår.

Kan man begära att ens tenta blir rättad av en annan lärare?

Det kan man, efter två underkända tillfällen! Däremot är det bra att komma ihåg att det är examinatorn för kursen som byts ut vilket innebär att det inte nödvändigtvis är rättande lärare som byts ut.

Hur funkar anonymiteten? Vad är det som avgör om en tenta ska vara anonym eller inte?

Anonymitet fungerar så att varje student får en tentamenskod av administrationen inför examinationstillfället. De examinationer som studenten ska vara anonym inför är sals- och hemtentamen vilket avgörs utifrån universitetets lokala regler för examination.

När/hur ofta får man göra omtenta?

Det finns ingen angiven regel på hur många omtentor man kan göra. Dock kan kurser genomgå en större förändring eller avvecklas. I dessa fall ska studenten ges möjlighet utöver ordinarie examination och omexamination, till minst tre särskilda examinationer under en period om minst 12 månader och högst 18 månader.

Finns det någon att vända sig till om man är missnöjd med en särskild situation? (t.ex. extremt bristande feedback, alldeles för sen rättning etc.)

Ja, det finns ett antal kanaler som studenter kan vända sig till. En av de är att vända sig till mig. Studenter kan även vända sig till utbildningsbevakarna som finns vid varje sektion. Att fylla i kursutvärdering är också ett bra redskap.

Universitetet har jurister som man kan vända sig till men självklart kan även jag bidra med stöd om man önskar få hjälp av juristerna.

Vet universitetet om att det finns missnöje hos vissa studenter kring rättning och feedback? Jobbar något på att utveckla systemet eller är universitetet nöjda som det är?

Jag kan inte säkert säga vad universitetet har för kunskap kring frågan, men i de ärenden som inkommit till mig har bristerna påtalats till universitetet. Även Fallärenderapporten som skrivs vartannat år och som universitetet tar del av påtalar dessa brister. I rapporten ges även förslag på åtgärder till de brister som universitetet ska sträva efter att förbättra.

Läs mer om hur Albina och studentkåren kan hjälpa dig i dessa frågor här:

http://www.orebrostudentkar.se/home/utbildning/student-och-doktorandombud/

Distansutbildning till slutet av mars

18 november, 2020, 10:21 Universitetet, Lämna en kommentar

Coronapandemins uppåtgående kurvor tvingar Örebro universitet att redan nu bestämma att distansutbildningen kommer fortsätta ända till våren. – När läget nu är allvarligt igen måste vi ta vårt ansvar för att hindra smittspridning, säger rektor Johan Schnürer i ett pressmeddelande. 

Om du inte hunnit skaffa bra rutin för dina distansstudier än så är det dags att börja skaffa dem. Det är budskapet som förs fram till varför beslutet tas redan nu. – Vi vill kunna ge vår personal och våra studenter en bättre möjlighet att planera. Därför tar vi det här beslutet redan nu, säger Johan Schnürer i pressmeddelandet på universitetets hemsida.

Distansutbildning kommer fortsätta vara förstahandsalternativet fram till åtminstone 28 mars 2021.

Ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, deltog under onsdagsförmiddagen på en presskonferens.

– Många studenter är unga vuxna och det är också de som Folkhälsomyndigheten menar är drivande i smittspridningen, sa hon bland annat då. – Vi följer utvecklingen noga, och för en dialog med lärosätena.

Det sker dock ingen stor smittspridning i undervisningsmomenten, berättade ministern.

”Vi gör som i våras”

4 november, 2020, 10:01 Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Efter nya lokala allmänna råd för Örebro län har nu Örebro universitet beslutat att i största möjliga mån övergå till undervisning och examination på distans. – Studenterna ska undvika att vistas på campus om man inte är schemalagd att göra det, säger rektor Johan Schnürer.

[UPPDATERAD KL. 11:32 MED STUDENTKÅRENS BESLUT GÄLLANDE KÅRSEKTIONERNAS VERKSAMHET]

Redan idag sker en stor del av många studenters undervisning digitalt, men i och med dagens besked kommer ännu fler få plugga hemifrån.

Bakgrunden till beslutet är givetvis de nya lokala råden för Örebro län som Folkhälsomyndigheten igår beslutade om. Råden (som går att läsa längst ned i artikeln) gäller till och med den 24 november i första hand, men kan komma att förlängas. Detsamma gäller Örebro universitets egna beslut.

Läget för Örebrostudenterna är nu att likna med situationen i mars-april.  – Vi gör som i våras och går över till distansundervisning så långt det är möjligt, säger rektor Johan Schnürer till universitetets hemsida.

För Örebro studentkår innebär beskedet nya riktlinjer för kårsektionernas pågående verksamhet. Studentkårens presidie (ordförande och vice ordförande x2) fattade under förmiddagen ett beslut. Det förhindrar nu kårsektionerna att använda sina kårsektionsrum, stå på campus i marknadsförande syfte, arrangera fysiska möten eller några studiefrämjande aktiviteter så som pluggstugor. Kårsektionerna ska heller inte genomföra upplärningar och överlämningar fysiskt. Varje kårsektions ordförande samt kårstyrelseledamot har fått ta del av beslutet.

Ordförande Kattis Kristoffersson sitter också med i universitetets centrala krisledning. Studentkårens reception kommer också att hållas stängd.

Redan under gårdagen meddelade Örebro Kårhus på sina sociala medier att de i samråd med sina ägare Örebro studentkår stänger all pågående verksamhet tillsvidare.

———————————————————————————————

LOKALA ALLMÄNNA RÅD FÖR COVID-19 I ÖREBRO LÄN

Nödvändig närkontakt, som vid exempelvis vårdbesök och medicinska undersökningar, omfattas inte av rådet. Det är dock viktigt att tänka på att den som har symtom som kan vara covid-19 ska undvika all nära kontakt med andra.

Beslutet omfattar också skärpta allmänna råd för verksamheter – som exempelvis butiker, köpcentrum och idrottsanläggningar – och arbetsplatser i länet:

Källa: folkhalsomyndigheten.se