Archive for the ‘Reportage’ Category

Reportage: “Mer än ett extrajobb”

23 maj, 2022, 16:17 Reportage, Lämna en kommentar

Som student på Örebro universitet finns möjlighet att jobba extra via Studentuppdrag. Förutom mer klirr i studentkassan ger även uppdragen värdefulla meriter och erfarenheter inom sitt studieområde. Lösnummer har träffat Kajsa-Stina Pettersson, verksamhetsansvarig för Studentuppdrag och även tagit del av studenterna Todd Gårdefors och Malin Janssons upplevelser som studentkonsulter. 

Solen skiner och det vankas helg när Lösnummer stiger in i Hubben. Det är där Studentuppdrag, som är en del av ORU Holding, håller till. En glad Kajsa-Stina Pettersson möter oss och ger oss först en rundtur i den nybyggda lokalen innan vi får en kopp kaffe i händerna och slår oss ner vid den öppna loungen. Kajsa-Stina berättar hur hon för några år sedan själv pluggade på Örebro universitet. Idag är hon är verksamhetsansvarig för Studentuppdrag.

– Det Studentuppdrag gör är att vi erbjuder studenter på Örebro universitet kvalificerade och meriterande uppdrag under studietiden. Och med uppdrag menar vi helt enkelt extrajobb, förklarar hon.

Ett helt vanligt extrajobb är det dock inte. Kajsa-Stina betonar att upplägget är noga anpassat efter studenterna. På ett studentuppdrag jobbar man därför max 12 timmar i veckan under terminstid.

– Som student är den huvudsakliga sysslan att studera. Därför är vi väldigt tydliga med våra uppdragsgivare om att det är studierna som ska gå i första hand.

Hon tar en klunk kaffe och fortsätter:

– En annan skillnad är att vi erbjuder bara uppdrag som vi tydligt kan knyta till något av universitetets program eller kurser. Vi vill verkligen känna att studenten ska kunna ha nytta av uppdraget på sitt CV eller på annat sätt kunna bygga på det här inför framtiden.

Uppdragen förklarar Kajsa-Stina ser väldigt olika ut. I vissa fall behövs ingen erfarenhet alls. För andra uppdrag behöver man ha kommit en bit in i sina studier och ibland är det specifika saker uppdragsgivaren vill ha hjälp med. Då kan det krävas att man läst en specifik kurs eller är i slutet av sin utbildning.

– Ibland har vi kunder som ska anställa och som därför letar efter en student som snart studerat färdigt, kanske som bara har en termin kvar, säger hon och fortsätter:

– Oavsett är ett jättebra sätt att få en första fot in i arbetsmarknaden och även för sin egen skull få tillfälle att blomma och få självförtroende i det man gör.

För att få insikt i studenternas erfarenhet av hur det är att ha ett studentuppdrag har Lösnummer pratat med Todd Gårdefors och Malin Jansson. De båda läser programmet Medier, kommunikation och PR. Vid sidan av sina studier jobbar de som studentkonsulter. Malin inleder och berättar om hur hon fick nys på Studentuppdrag.

– Första gången jag kom i kontakt med Studentuppdrag var genom min syster som själv var studentkonsult när hon pluggade.

Hon fortsätter:

– Egentligen hade jag inte tänkt jobba extra under min studietid men min syster var på mig och började länka massa uppdrag och tillslut började jag söka själv. Det är jag glad för idag, det känns som att Studentuppdrag är mer än bara ett extrajobb.

Malin förklarar att hon är marknadsföringsansvarig på ett mindre grossistföretag här i Örebro. Veckorna lägger hon upp genom att jobba två timmar varje dag innan skolan för att få det att gå ihop med studierna. Arbetsuppgifterna är många och olika.

– Jag sköter hemsidan, har hand om deras sociala medier, hjälper säljarna att administrera deras affärssystem och ibland är jag ute och fotar och filmar. Det är väldigt varierat, och det är det som är så kul. Framförallt blir det liksom väldigt på riktigt. Att få komma ut till ett företag och verkligen testa på arbetslivet inom det som intresserar mig.

Todd berättar att han jobbat som studentkonsult via Studentuppdrag sedan januari. Rollen är som content creator till Bergslagens Cycling och Bergslagsleden, två sidor inom Örebro län. Syftet med anställningen förklarar han är att öka trafiken på deras hemsidor.

Todd Gårdefors

När vi frågar om han trivs ler Todd stort.

– Ja det gör jag verkligen. Inledningsvis var det en projektanställning på tre månader, från januari till mars, men allt har funkat mellan båda parter så bra så vi har kört på tilläggsavtal och nu är tanken att vi kör maj ut. Så ja, det säger väl en hel del, säger han och skrattar.

Både Malin och Todd är överens om Studentuppdrag är ett steg i rätt riktning i deras framtida karriär.

– Det jag gör nu är kanske inte helt vad jag vill göra sen, men det har verkligen koppling till min utbildning och jag känner mig mer säker nu med att jag får något på CV:t som kan leda till att jag i framtiden får det jobb jag vill ha, säger Malin.

Todd instämmer och berättar hur Studentuppdrag varit ett värdefullt verktyg i att dels få sätta sina teoretiska kunskaper på prov. Dels att få insikt i hur man jobbar i branschen och knyta kontakter.

– Framför allt för oss mediestudenter som ska ut i en ganska tuff bransch så känns den här erfarenheten väldigt givande, säger Todd och avslutar med en uppmaning till att som student våga söka.

REPORTAGE: ÖREBROSPEXARARNA LEVERERAR EFTERLÄNGTAD FÖRESTÄLLNING

19 april, 2022, 12:05 Reportage, Lämna en kommentar

Efter ett uppehåll på över ett år till följd av coronapandemin så har Örebrospexarna återvänt med en ny föreställning. Premiären ägde rum den 26 mars och heter Henrik den store eller andarna på andra sidan. Bakom kulisserna gömmer sig ca 30 engagerade människor som alla varit med och bidragit för att få ihop en intressant upplevelse för publiken. 

Föreställningen var schemalagd att komma ut under 2021 men på grund av coronapandemin så fick den skjutas upp. Nu står dem här, ett år senare. Gruppen består till stor del av de som planerat att uppträda i föreställningen 2021 men andra halvan har de behövt byta ut på grund av avhopp. Innan föreställningen startar får vi chans att prata med några av dem engagerade som både står på scen men även bakom den. 

REGISSÖR & KREATIV LEDARE 

Örebrospexarana är ursprungligen en studentförening som sedan öppnat upp sig för icke-studenter. Men föreställningens regissör, Petter Kristiansson, anger att den fortfarande är väldigt kopplade till studentvärlden. 

Petter är inne på sitt nionde produktionsår och vi pratar lite om hur engagemanget sett ut i föreningen nu efter pandemin. 

-Det har varit svårt att få ihop folk, anger han. De nya omständigheterna har krävt att människor behövt byta inriktning i livet i många fall. 

Han vittnar om att engagemanget varit större innan pandemin. Men samtidigt står vi i Aula Nova en timme innan premiären. Så en föreställning har de lyckats få ihop. 

Adam Randall har rollen som konstnärlig ledare. Han agerar kontaktperson mellan de olika produktionsgrupperna för till exempel dans, musik, teknik etc. 

-Min uppgift är helt enkelt att vara spindeln i nätet, anger Adam.

Adam är inte student utan gör detta som ett engagemang utanför sitt jobb där han arbetar på ett IT företag. Han har lagt ner fyra års engagemang i föreningen hittils. 

Det blir tydligt att det är dessa äldre eldsjälar som håller föreningen stadig i en studentvärld där snabba förändringar är allt för vanligt och oftast innebär en snabb död för en förening. 

SKÅDESPELARNA & TEKNIKBORD 

David Kempe spelar Henrik Vlll. Han har en bakgrund som skådespelare sen tidigare men nu pluggar han retorik på universitetet. Han tillhör själv skådespelargruppen och anger att han inte sprungit på så många andra engagerade medlemmar förrens nu i samband med repandet. 

-Det är ett jättestort maskineri där vi alla skapar något tillsammans. Han fortsätter, 

-Det finns verkligen grupper för alla typer av intresseområden. Har du chansen att gå med i ett spex så gör det! Uppmanar David. 

Lösnummer pratar även med James Skott som spelar Henrik Vlll:s rådgivare. Thomas. James är en utbildad studentskådespelare sen tidigare. När han kom till universitet för att plugga psykologi ville han även göra något relaterat till hans tidigare utbildning. 

-Örebrospexarna är en amatörförening med ideellt engagerade människor men samtidigt är det väldigt många professionella personer involverade så det blir väldigt hög kvalité på allt. 

James Skott

Charlotte Johanna-Ove spelar Arthur i uppsättningen. Arthur är kungens storebror och blir väldigt snabb i föreställningen ett spöke. Hon är en student vid kriminologiprogrammet. . Charlotte anger att detta är hennes första produktion. Hon såg att de sökte skådespelare i Facebookgruppen “Dom kallar oss studenter” och sökte sig då till föreningen. 

-Kul att se hur alla samarbetar. Alla är så snälla, förstående och förklarar de nya sakerna som omstarter. 

Charlotte Johanna-Ove

Theodor Olsson spelar Karl-Haakan. Han tillhör en av de medlemmar som engagerat sig längst i föreningen. Detta blir han tredje året som han är med i föreningen och hans andra uppsättningen.

Han har pluggat vid universitet tidigare men har ett uppehåll just nu. Men det har inte hindrat honom från att fortsätta engagera sig. 

-Jag bor inte i Örebro men åker speciellt hit för detta. 

När det kommer till skillnader från innan corona jämfört med nu anger han att han ser att det är lite mindre medlemmar efter corona. 

Theodor Olsson

Max Söderström sitter vid Teknikbordet. Han pluggar sin första termin på psykologprogrammet och sökte sig till spexet med anledning till hur sammankopplat han tycker spex är med studentlivet. 

-Man känner sig lite mer “studentig” i sin studentstad när man går med i Spex. Jag har både pluggat i Lund och Uppsala och där är spex väldigt sammankopplat med studentlivet. 

Han gick med för lite över en månad sen med noll erfarenhet i ljudteknik. Men Örebrospexarna hyrde in en ljudtekniker som fick lära upp Max. 

Max Söderström

Komma in som ny oerfaren student i denna förening verkar inte vara några större problem. Här verkar man få mycket av den kunskap som krävs på plats. 

FÖRESTÄLLNINGEN 

Framträdandet är ca 3.5h långt inklusive en paus halvvägs igenom. Publiken i Aula Nova tar upp några rader men majoriteten lämnas tomma. Skådespelarna och bandet kämpar sig igenom många repliker och låtar. Den lilla publik gör sig hörd och interagerar med skådespelarna genom att be om en och annan omstart och annorlunda variant av en scen. De är oftast dessa gånger när skådespelarna tillåts låta sin improvisation flöda som det börjar dra åt riktigt ordentligt i smilbandet. I toppen av aulan bakom teknikbordet sitter regissören och tittar på föreställningen och jag kan endast tänka mig hur kul det kan vara att se en framskjuten och efterlängtad föreställningen äntligen komma till liv på scen.

Efter alla föreställningarna har tagit plats anger Örebrospexarnas ordförande Allis Lilja att intresset har ökat för föreningen. De kommande två helgerna efter premiären anger hon att det satt strax över 200 personer i publiken. Örebrospexarna har gjort en stark återkomst och vi undrar vad vi kommer få se härnäst från dem.

Premiär av föreställning den 26 mars

EFTER INBROTT I STUDENTLÄGENHETEN: ”JAG TROR INTE ATT JAG NÅGONSIN KOMMER MÅ BRA DÄR IGEN”

5 april, 2022, 10:35 Boende, Intervju, Reportage, Lämna en kommentar

Den 23e februari 2022 fylldes facebookgruppen ”Vi på Tybblegatan” med orosfyllda och upprörda inlägg. Under natten hade någon eller några obehöriga tagit sig in i en av  fastigheterna med studentlägenheter och förstört postboxar och ryckt i dörrhandtag. Senare  uppdagas det att man har lyckats komma in i en lägenhet, dit den elektroniska nyckeln gick,  för att sedan bli bortskrämd av en uppmärksam granne. Som tur var hade Linnéa Hedman,  student på läkarprogrammet och boende i den drabbade lägenheten, åkt hem till Västerås  några dagar innan. 

Lösnummer har träffat Linnéa för att höra om vad som egentligen hände, hennes känslor kring  situationen och hennes kritik mot hyresvärden K2A. Även en representant från K2A har fått  uttala sig om situationen.

01-03-22: Lösnummer träffar Linnéa Hedman 

Linnéa beskriver att två personer hade fått tag på en nyckel som funkade i hennes byggnad.  Dessa personer hade sedan testat nyckeln i flera olika dörrar under natten till den 23:e  februari, klockan 4 på morgonen. Linnéas granne hade hört att det rycktes i hans dörr, tio  minuter tidigare hade han sett ett inlägg på facebook där någon annan hade uppmärksammat  samma sak, och valde att gå ut för att ingripa.

När grannen gick ut hade han sett att två personer precis hade öppnat Linnéas dör och var på  väg in i hennes hall. – Han gick fram och konfronterade dem. De blev lite ställda, och min  granne fick till och med tag på nyckeln, berättar Linnéa. Grannen hade hört av sig till henne  direkt efter situationen var över.

– Vi hörde av oss till jouren på natten och de bad oss ringa Securitas. De sa åt oss att behålla  nyckeln så länge, berättar Linnéa. Hon undrar varför ingen bad henne ringa polisen.

Linnéa Hedman

Efter händelsen var det ingen från K2A som hörde av sig till Linnéa. Först när det kom en  kille för att koda om alla lås i byggnaden fick hon prata med en representant från hyresvärden.  Då fick hon veta lite mer om vad som hade hänt, och efter det ringde hon till K2A. – Jag var  ju väldigt upprörd, såklart. De förstod väl lika lite som jag om vad som hade hänt. Den här  nyckeln skulle vara svartlistad och omprogrammerad. De skyllde lite mer på leverantören av  låssystemet, berättar Linnéa. Hon tycker att deras agerande var konstigt med tanke på  situationen. – Jag tycker det är K2A som har det yttersta ansvaret för att deras system  fungerar och att vi hyresgäster ska vara säkra. 

Linnéa tror inte att hyresvärden har förstått den fulla effekten av situationen, och känner inte  heller att de tar henne på allvar.

– I natt var första natten jag som i min lägenhet sedan det 

hände. Jag vaknade tusen gånger och drömde mardrömmar. Jag tror inte de har förstått det  traumat, säger Linnéa, som efter inbrottet undvikt att sova hemma så mycket som möjligt.

Även om hyresvärden nu bytt till vanliga lås tillfälligt känner hon obehag inför att vistas i sitt  hem.

– Det är bara känslan av att någon har varit inne i ens lägenhet och tanken på att jag  hade kunnat lega och sovit där. Det är ju ens värsta mardröm.

Linnéa anser att kommunikationen från hyresvärden har varit bristfällig och undvikande. Att  K2A inte tar sitt rättmätiga ansvar utåt.

-De har gått ut med i ett mejl att det var någon som  försökte ta sig in i min lägenhet, men att de inte hade lyckats för att en granne stoppade dem. De har inte sagt hur de lyckades ta sig in i byggnaden, att det fanns en nyckel och att den  nyckeln gick till specifikt en lägenhet eller att det var deras låssystem som inte fungerade.  Linnéa har delat mejlen i fråga med Lösnummer och dessa uppgifter har kunnat verifieras.

Linnéas familj och vänner uppmuntrar henne till att flytta, och hon letar redan efter en ny  lägenhet. Hon känner sig fortfarande inte säker på Tybblegatan.

– Jag tror inte jag någonsin  kommer kunna må bra där igen. 

På kvällen efter Lösnummers första samtal med Linnéa har K2A kallar till ett bomöte för att  berätta mer som situationen. Linnéa lovar att ringa Lösnummer senare i veckan för att ge en  uppdatering.

06-03-22: Linnéa ringer upp Lösnummer för att berätta om bomötet 

Linnéa berättar för oss om ett långt möte med hyresvärden. De var bara fyra hyresgäster på  plats, men det uppgavs att fler hade ringt och mejlat. På mötet beskriver Linnéa en öppen  stämning där hon fick svar på alla sina frågor.

Bakgrunden till det som hade hänt var att en tidigare hyresgäst hade tappat bort den nyckel  som personen eller personerna hade fått tag på för ungefär ett år sedan. Nyckeln hade blivit  anmäld som försvunnen och hade omprogrammeras för att inte längre fungera i låset. Vad  som dock hade missats att göra var att omprogrammera själva cylindern i Linnéas dörr. Sedan sex månader tillbaka har K2A skärpt sina rutiner men detta kunde ske eftersom nyckeln  försvann innan dess.

Linnéa Hedman

Efter händelsen har hyresvärden tagit flera åtgärder, och detta är Linnéa nöjd med, men där  hon anser att de har agerat felaktigt är främst i kommunikationen.

– De erkänner själva att det  här var deras brist, berättar Linnéa.

– Jag tycker det är jättedåligt i en sådan här situation.  Det viktigaste är ju att de kommunicerar, säger hon.

Linnéa är självklart fortsatt kritisk mot sin hyresvärd för det som har hänt, men uttrycker  samtidigt att de åtgärder de har tagit i efterhand har varit rimliga.

– Det verkar som att de tar  situationen på mer allvar än vad jag eller någon annan har fattat. De har bara inte kommunicerat, säger hon.

När vi lämnar Linnéa är hon fortfarande på jakt efter en ny bostad. Men under v.13 skriver hon på mejl att hon sagt upp lägenheten och kommer flytta ut i juni.

11-03-22 Lösnummer hör av sig till K2A fastigheter 

En av de som representerade K2A på det bomöte Linnéa deltog i var Kawal Shamal, förvaltare och ansvarig för Örebro. Lösnummer får kontaktuppgifter till honom och ringer upp för att klargöra situationen från K2As sida.

I stora drag berättar Kawal samma historia som Linnéa. Någon har tagit sig in i fastigheten och bland annat brutit upp postboxar och kommit in i en lägenhet. K2A tar däremot inte ställning till om det rör sig om en eller flera personer.

Kawal närmare in på hur situationen kunde uppstå.

– Vi på K2A använder digitala lägenhetsnycklar för att det ska vara säkrare för de boende. Det gör att vi snabbt kan spärra borttappade nycklar utan att behöva byta lås som man behöver göra annars. Men tyvärr har det begåtts ett misstag i samband med att en nyckel kom bort så att den inte spärrats ordentligt. , förklarar han i enighet med Linnéas berättelse. Han fortsätter: – Sedan ett halvår tillbaka har vi en skärpt rutin för detta, där varje nyckel som delas ut dubbelkollas av en annan person – och likadant när en nyckel spärras. Den här nyckeln som den här personen kommit över är äldre än så.

Det kom en fundering från Linnéas sida angående vilka rättsliga åtgärder som har tagits och Kawal svarar på detta.

– Vi som fastighetsägare har självklart gjort en polisanmälan för skadegörelse på fastigheten och också för att någon har haft tillgång till en nyckel som denne inte ska ha tillgång till.

Linnéa nämnde i sitt andra samtal med Lösnummer att hyresvärden har tagit andra åtgärder för att öka hyresgästernas säkerhet. Kawal berättar mer om dessa.

– Sedan det här har hänt har vi haft väktare på plats. Vi har fortfarande väktare på plats från klockan 19 till klockan 05. Den andra åtgärden vi har tagit är att se över varenda nyckel och varenda cylinder som går till dessa fastigheter.

Han vill även uppmana alla berörda att hjälpas åt framöver för att säkerställa trygghet.

– Vi har gjort allt vi kan göra som fastighetsägare, men det vi behöver hyresgästernas hjälp med är att ringa till våra vaktbolag när man ser någonting som inte stämmer på området, säger han. Han avslutar med några betryggande ord till hyresgästerna:

– Det här får inte hända igen, och kommer inte hända igen. Vi garanterar 100% trygghet i våra hyresgästers boende.

GRANSKNING DEL 3: Bakom disciplinnämndens dörrar

3 februari, 2022, 13:46 Granskning, Reportage Lämna en kommentar

På andra våningen i Entréhuset på campus Almby finns ett styrelserum som täcks av porträtt av sittande och tidigare rektorer på Örebro universitet. Här har många studenter suttit och varit nervösa när de fått sitt ärende bedömt av disciplinnämnden. Vissa studenter kliver ut och får beskedet att de inte får några åtgärder överhuvudtaget men många kliver ut med besked om avstängning upp till sex månader.  Lisa Linderoth är en av fyra jurister vid Örebro universitet som varvar att föredra fuskärenden i disciplinnämnden. Hon tar oss igenom allt som sker bakom dörrarna till disciplinnämnden

Upplägg

Lisa Linderoth tar oss igenom hur ett typiskt möte är upplagt, vilka som deltar och vilka punkter som tas upp. 

Nämnden består av fem ledamöter. Först av allt finns en ordförande som består av rektor på Örebro universitet, en lagfaren ledamot som just nu är en pensionerad domare, en lärarrepresentant samt två studentrepresentanter. Nämnden är beslutför om minst tre av fem ledamöter är på plats. Dock måste minst två bestå av ordföranden och den lagfarna ledamoten. Lisa nämner att sammansättningen ser ut på det sättet för att bidra till rättssäkerheten. 

-Jag skulle säga att jag inte vet någon gång vi har haft tre ledamöter i nämnden utan vi är i regel fem och om ordinarie representant har förhinder så finns suppleanter som kan delta i dennes ställe.

Ett möte i disciplinnämnden börjar alltid med att den föredragande juristen redogör kort för bakgrunden till ärendet till nämndens ledamöter. Därefter får studenten och läraren komma in till sammanträdet. Den anmälande läraren får sen berätta varför de upprättat en anmälan. Sen får studenten möjligheten att bemöta detta. Därefter kan nämnden fritt ställa frågor till alla parter som är involverade. 

Studenten får även möjlighet att yttra sig skriftligt innan mötet. Den skriftliga- och muntliga yttrandet lägger båda grunden för utgången av ärendet. 

-Det allra flesta studenter väljer att lämna in ett skriftligt yttrande. Där beskriver studenten sin syn på misstankarna. 

Lisa berättar att nu så har sammanträden ägt rum via zoom och då har man informerat studenten om beslutet via telefon eller mejl i efterhand så snart sammanträdet är slut. Men när de hade möten på plats så fick studenten beslutet direkt efter mötet då både rektorn och den föredragande juristen meddelade beslutet muntligen. Studenten informeras även om att beslutet från nämnden räknas som ett myndighetsbeslut som därmed går att överklaga till förvaltningsrätten i Karlstad. Enligt högskoleförordningen så har universitet rätt att dela ut ett maxstraff på sex månader. Men disciplinnämnden har själva beslutat att den minsta avstängningen ligger på fyra veckor.

                                            

 

Styrelserummet i entréhuset där disciplinnämnden har sina möten

Förändringar till följd av pandemin

Lisa berättar hur arbetsbördan har ökat i samband med pandemin. När hon började vid universitetet 2016 så hade de sammanträden i disciplinnämnden ca en gång i månaden. Men under pandemin har ärendena ökat så pass mycket att nämnden nu ses två gånger i månaden istället.

Samtidigt har pandemin lett till att det uppkommit en bra struktur runt hur digitala möten hålls och att det kan finnas en möjlighet att dessa fortsätter framöver. Då en mer digitaliserad process bidrar till att ärenden betas av snabbare. 

I nuläget så kommer mötena i disciplinnämnden fortsätta ske digitalt fram tills mars 2022 när en ny bedömning kommer göras. 

Mörkertal

Precis som inom den svenska straffrätten så krävs det ett högt bevisvärde för att fälla en student. Det ska vara ställt bortom rimligt tvivel att studenten faktiskt har fuskat.

-I vissa ärenden står det verkligen och väger och då kan det bli mycket diskussion i nämnden där slutsatsen ofta blir att bevisen inte är tillräckliga. Vilket leder till att ärendet avslutas utan vidare åtgärd. 

Rättssäkerheten runt processen är hög. Därmed är det, så långt det är möjligt, säkerställt att oskyldiga studenter inte fälls samtidigt som Lisa understryker att studenten ändå alltid har rätt att överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. 

-Vissa studenter väljer att överklaga men det är inte många. Relativt få av alla ärenden överklagas, det handlar om ett fåtal per år.

I de fallen ärenden går upp till förvaltningsrätten anger Lisa att de oftast bedömer att disciplinnämnden i Örebro gjort en väl avvägd bedömning och ändrar därmed inte beslutet. Det är bra med vägledande praxis från en överprövande instans. 

Det existerar säkerligen ett stort mörkertal bedömer Lisa.

-Det finns säkerligen ärenden som inte ens prövas då våra antiplagiatverktyg inte fångar upp dem. Till exempel om man köper tjänster där någon annat utför uppgiften åt dig. 

I de fallen anger Lisa att det är svårt att kunna bevisa att det inte är studenten själv som besitter kunskapen. Med dagens teknikutveckling, till exempel hörsnäckor, så anger hon att det i princip går att fuska om man vill. Det har ju högskoleprovet varit utsatta för.   Ingripanden såsom t.ex. kroppsvisitering är inte något som universitetet har stöd i att utföra. 

Lisa Linderoth

Studentens förutsättningar

Lisa nämner att det händer att studenter blir ledsna under mötena. 

-När vi satt på plats upplevde nog många studenter att bara komma in i det här rummet var värre än att komma till en domstol. Det är bara att tänka sig in i situationen att man möts av ett rum där rektor och ens lärare sitter.  

Stöd finns för studenten att få genom till exempel student- och doktorandombudet eller via studenthälsan. Där har studenten ett val ifall de vill ha med studentombudet som stöd under mötet. Det är också möjligt att ta med en annan stödperson till sammanträdet.

Till frågan ifall omkringliggande faktorer runt studenten som till exempel mental hälsa eller ekonomiska svårigheter tas hänsyn till i bedömningen av ärendet svarar Lisa att det är en svår fråga att svara på då det bedöms från fall till fall.

-Många gånger kan dessa faktorer vara en förklaring men inte en ursäkt till varför studenten inte förhållit sig till reglerna.

Det kommer även fram att studentens förutsättningar inför examinationen ofta kan leda till fuskande som inte var planerat.

-Många gånger hör vi hur till exempel studenten har mått dåligt, det har hänt en del inom familjen eller runt omkring dem, de har haft ett extrajobb som hängt över dem sen skulle de skriva uppgiften,var väldigt stressade och skickade in utan att  dubbelkollade de sista sidorna där de hade tagit från sina anteckningar som var direkt taget från boken men att de inte hann skriva om det med egna ord. Sådana förklaringar förekommer i disciplinnämnden. 

Samtidigt betonar Lisa hur studenten alltid har ett eget ansvar ifall de skickar in en examination eller inte. Därmed att det ibland studenter som ångrar att de lämnat in uppgifter som de inte hunnit titta igenom ordentligt innan inlämning.

En sak är i alla fall klart och det är att processen en student går igenom hos disciplinnämnden varken är kort eller enkel. Om processen är för strikt eller för lätt mot studenten är dock en helt annan fråga som är upp till dig att avgöra.

—————————————————————————————————————————————————Detta är del 2 i en tre delars reportage serie om fuskande under pandemin på Örebro universitet. Här kan du läsa del 1 och här kan du läsa del 2.

GRANSKNING DEL 2: VAD SÄGER PREFEKTERNA ANGÅENDE ÖKAD FUSK?

2 februari, 2022, 14:37 Reportage, Lämna en kommentar

I del ett av denna granskning, ”Ökad fusk under pandemin-vad säger statistiken?” tittade vi närmare på statistiken för fuskärenden hos disciplinnämnden under 2019, 2020 och VT2021. Där avläste vi att tre institutioner stack ut, Naturvetenskap och Teknik, Hälsovetenskaper och Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. De är alla på topp-tre listan av högst andel fusk på institutionerna och vi såg även att två av dessa institutioner haft en ökning av fuskärenden under de granskande åren. Vi har kontaktat de respektive prefekterna på de berörda institutionerna som alla gick med på att besvara våra frågor.

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

Peter Johansson är prefekt på institutionen för Naturvetenskap och Teknik samt är han även professor i Fysik. Vi hör av oss till Peter som går med på att besvara våra frågor över mejl. Vi börjar med att dela med oss av den framtagna statistiken.

Vi ber Peter kommentera om att institutionen förNaturvetenskap och Teknik haft den högst ökningen av ärenden hos disciplinnämnden. Han vill först inte kommentera då han påpekar att det endast skulle vara spekulationer.

-Om jag ändå ska spekulera något tror jag att pandemin påverkat NTs examinationer på ett lite annorlunda sätt än vad som är fallet på många andra institutioner. Vi har en relativt stor andel examinationer som fokuserar på färdigheter som blir svåra att flytta från tidigare examinationsformer (salstentamen) till hemtentamen; det är svårt att kontrollera att det inte förekommer otillåtet samarbete mellan studenter.

Peter går djupare in på det och förklarar vart skillnaderna mer ligger någonstans.

-Om jag generaliserar något så består många typiska examinationsuppgifter hos oss av uppgifter som testar färdigheter av olika slag. Inom matematik handlar det i många fall om räknefärdigheter, inom teknikämnen om problemlösning av flera olika slag. Jämfört med andra institutioner har vi nog inte lika mycket examinationer som testar rena faktakunskaper och heller inte fullt lika mycket uppgifter av uppsatskaraktär där de givna ramarna för uppgiften är väldigt vida.

Peter fortsätter,

-När vi nu återgår till ett mer normalt läge tror vi att antalet disciplinärenden bör minska igen. Samtidigt har lärare och andra hos oss nu en större medvetenhet om förekomsten av fusk och också en något bättre beredskap att hantera det.

”Hemtentamen har öppnat möjligheter för fusk som på Institutionen inte tidigare funnits i lika stor utsträckning”

-Peter Johansson, prefekt på Institutionen för Naturvetenskap och teknik

 

Jag ställer en vidarefråga på Peters kommentar,

När det är svårt att kolla om det sker otillåtet fusk mellan studenter när det är hemtentamen borde inte era ärenden logiskt sätt gått ner i antal då?

-Det jag misstänker händer med de förutsättningarna (och som jag känner till från ett antal konkreta exempel) är att en hemtentamen kan leda till otillåtet samarbete mellan studenter som kanske tror att sånt överhuvudtaget inte kan upptäckas. Den rättande läraren får ändå en indikation om att något kan vara konstigt genom att svaren från olika studenter är misstänkt lika. Den här typen av kontroll kan inte riktigt göras med hjälp av verktyg som Urkund; om saker är rätt gjorda ska de ju leda till samma svar. Det är snarare de osannolika, men samstämmiga, felaktiga svaren från flera olika studenter som ger anledning till misstankar om fusk. Ibland kan misstankarna ledas i bevis så att disciplinnämnden fäller de inblandade studenterna, men ibland är bevisen (indicierna) för svaga och då ska förstås studenterna frias

Han avslutar,

-För att sammanfatta har hemtentamen öppnat möjligheter för fusk som på NT inte tidigare funnits i lika stor utsträckning. Antalet fall av misstänkt fusk ökar alltså rätt naturligt som en följd av det. 

 

HÄLSOVETENSKAPER

Lösnummer hör av sig till prefekten för institutionen för Hälsovetenskaper, Elisabeth Ericsson. Men vi skickas vidare och får istället chansen att prata med pro-prefekten Malin Prenkert . Hon välkomnar in mig till hennes kontor i prismahuset.

Efter att ha tagit en titt på statistiken säger Malin att hon tror inte studenter nödvändigtvis ”fuskar” mer på vissa intuitioner utan att det mer kan att ha med hur noga lärarna är.

-Det gäller att man håller frågan kring fusk levande bland lärarna, och det tycker jag vi gör på Hälsovetenskaper.

Hon går vidare med att att prata om att inom de yrken som institutionen för Hälsovetenskaper utbildar till så får det väldigt stor konsekvens om studenterna har fuskat.

-Vi utbildar biomedicinska analytiker, idrottslärare och sjuksköterskor. Man vill inte möta en sjuksköterska som fuskat sig igenom sin utbildning. Det kan ge jättestora konsekvenser för patientsäkerheten.

Därmed menar Malin att det redan innan pandemin pågått en konstant diskussion om fuskande. Samtidigt anger hon att de ökat andelen tentor som går via WISEflow.

”Jag tror att vi är bland de intuitioner som trots pandemin haft flest salstentor för att vi ser patientsäkerheten som en konsekvens om man fuskar.” 

Malin Prenkert, pro-prefekt på institutionen för Hälsovetenskaper.

Malin Prenkert

Malin berättar att inför mitt besök så pratade hon med de fem enhetschefer dem har för att höra hur dem jobbar med frågan. Där anger alla att de lyfter frågan med sina lärarkollegor, kursledningar, nära samarbete med juristerna och har en resurs på avdelningen som hjälper lärarna ifall det skulle vara misstanke om fusk.

-Jag tror att vi är bland de intuitioner som trots pandemin haft flest salstentor för att vi ser patientsäkerheten som en konsekvens om man fuskar. 

Malin avslutar med att påpeka att det är sorgligt att ärenden på intuitionen ökat men att de tar det på största allvar.

HUMANIORA, UTBILDNINGS- OCH SAMHÄLLSVETENSKAP

Greger Andersson är professor i Litteraturvetenskap och har sen tre år tillbaka fått positionen som prefekt på intuitionen. Vi sitter inne i hans kontor som är kantat med böcker och pratar om fuskandet på institutionen.

-Det enda jag kan göra är att spekulera kring varför det skett en ökning. Men en spekulation är att att det har med att vi gått från att ha salstentamen till hemtentamen.

Han anger att Urkund används flitigt på institutionen. Han spekulerar även här att om man skulle titta över en lång tid och se en ökning så kan denna ökning mycket väl kunna vara till följd av att lärare mer konsekvent använder urkund nu. Men på kortsikt anger han dock att ökningen inte kan förklaras av att urkund.

-Vi har ett behov att konstant informera studenterna om vart gränsen går, ”När blir det fusk?”

Han fortsätter,

-Många studenter hamnar i en sits där de fuskar för att de varit omedvetna om vart den där gränsen går. För våran del innebär det att vi måste vara tydligare med informationen.

”Vi måste ta en diskussion ifall vi ska öka andelen salstentor eller inte.”

Greger Andersson, prefekt på institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Greger Andersson

Han nämner även att många institutioner varit ivriga att få gå tillbaka till salstentamen då de sätt en tydligare koppling mellan fuskande och examinationer på distans.

-Vi måste ta en diskussion ifall vi ska öka andelen salstentor eller inte.

Redan innan pandemin nämner Greger att disciplinnämnden gjort en analys att andelen ärenden ökade. Och till följd av detta diskuterades frågan även innan distansundervisningen sattes in.

Greger nämner att det finns en moralisk aspekt till att fuska.

Precis som pro-prefekten för Hälsovetenskaper nämnde att det kan bli en fråga om liv och död ute i arbetslivet för deras studenter ifall de fuskar anger Greger att den moraliska aspekten kan hänga med deras studenter ut i arbetslivet.

-Så stor aspekt av modern arbetsliv hänger på tillit. Det gäller att man kan lita på att man gör rätt.

Framåt anger Greger att de kommer sakta men säkert kommer behöva göra en omställning tillbaka när restriktionerna släpper. En omställning som han menar kommer vara krävande också.

-Det som vi då kommer se över är vad vi lärt oss om examinationer och fusk under pandemin.

—————————————————————————————————————————————————Detta är del 2 i en tre delars reportage serie om fuskande under pandemin på Örebro universitet. Här kan du läsa del 1.

GRANSKNING DEL 1: ÖKAD FUSK UNDER PANDEMIN-VAD SÄGER STATISTIKEN?

1 februari, 2022, 13:20 Reportage, Lämna en kommentar

Under mars 2020 övergick all undervisning på Örebro universitet till  distansundervisning till följd av den höga smittspridningen av covid-19. Detta ledde  även till att tentor och examinationer till majoriteten gjordes om för att kunna utföras  hemifrån av studenter. Till följd av detta har det pågått en het diskussion om att hemtentor förenklar fusk och att det därmed skett mer fusk. Men vad säger egentligen statistiken? Lösnummer har begärt ut statistik från registratorn på Örebro universitet för att kunna titta närmare på fakta. 

BAKGRUNDSSTATISTIK 

Nedanför följer tre tabeller med statistiken från 2019, 2020 och VT 2021. Därefter kommer en ytterligare tabell som ska synliggöra ifall förändringar av åtgärder för disciplinärenden skett  under de ovan nämnda åren.

2019

INSTITUTION Totalt antal studenter vid institutionen Totala antal ärende i disciplinnämnden Kvinnor Män Andel av ärende per institution
Handelshögskolan 2437 23 11 12 0,0094
Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap 3939 51 29 22 0,013
Hälsovetenskaper 2523 21 14 7 0,0083
Juridik, psykologi och socialt arbete 3361 23 16 7 0,0068
Medicinska vetenskaper 761 15 11 4 0,019
Musikhögskolan 502 1 1 0 0,0019
Naturvetenskap och teknik 1938 12 6 6 0,0062
Resturang- och hotellhögskolan 1069 0 0 0 0
Okänd 1
Totalt 16530 147 88 58

2020

INSTITUTION Totalt antal studenter vid institutionen Totala antal ärende i disciplinnämnden Kvinnor Män Andel av ärende per institution
Handelshögskolan 2537 16 10 6 0,0063
Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap 3918 33 25 8 0,0084
Hälsovetenskaper 2687 17 2 15 0,0063
Juridik, psykologi och socialt arbete 3415 8 6 2 0,0023
Medicinska vetenskaper 761 4 2 2 0,0053
Musikhögskolan 605 0 0 0 0
Naturvetenskap och teknik 2293 27 14 13 0,012
Resturang- och hotellhögskolan 1294 2 1 1 0,0016
Okänd 2
Totalt 17510 60 47

VT 2021

INSTITUTION Totalt antal studenter vid institutionen Totala antal ärende i disciplinnämnden Kvinnor Män Andel av ärende per institution
Handelshögskolan 1861 14 13 4 0,0075
Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap 2554 21 15 6 0,0082
Hälsovetenskaper 1883 20 13 1 0.011
Juridik, psykologi och socialt arbete 2449 14 11 3 0,0057
Medicinska vetenskaper 648 0 0 0 0
Musikhögskolan 328 0 0 0 0
Naturvetenskap och teknik 1510 21 4 17 0,014
Resturang- och hotellhögskolan 837 0 0 0 0
Okänd
Totalt 12070 90 56 31

Disciplinär åtgärd uppdelat på år

Disciplinär åtgärd 2019 2020 VT2021
2 veckor 1 0 0
3 veckor 3 0 0
4 veckor 48 46 46
5 veckor 31 13 13
6 veckor 7 4 6
7 veckor 2 0 1
8 veckor 1 4 0
9 veckor 0 0 1
10 veckor 1 0 8
11 veckor 0 0 0
12 veckor 3 3 0
16 veckor 0 1 0
20 veckor 1 1 1
24 veckor 0 0 10
26 veckor 0 1 1
IÅ (Ingen åtgärd) 48 34 3
Okända 1 2 0
Totala ärenden 147 109 90
Totalt avstängda veckor 484 403 667
Genomsnitt veckor 3,3 3,7 7,4

*OBS all ovan statistik är baserad på statistik som begärts ut från registratorn på Örebro universitet och är sammanställd av Lösnummer. Finns risk till bearbetningsfel i statistiken. 

VAD SER VI I STATISTIKEN? 

I statistiken går det att avläsa att tre institutioner sticker ut mest. Först på listan ser vi att  institutionen för Naturvetenskap och Teknik har haft den högsta ökning av disciplinärenden  sen pandemins start. De har sett en stadig ökning i andelen fusk på institutionen under de åren  som granskats. Vi ser att de hade 0,62 % fusk på institutionen under 2019. Men denna siffra  ökade under 2020 till 1,2 % och slutligen under VT 2021 låg det på 1,4 %. Dessa siffror är  framtagna med hänsyn till andelen registrerade studenter på institutionen under de granskade  åren. 

Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap har istället sett en liten  nedgång i statistiken. De har gått från 1,3 % fusk på institutionen 2019 till 0,84 % under 2020  och 0,82 % VT 2021. Dock ser vi att de generellt har en hög andel fusk på institutionen då de  ligger på topp tre-listan av de med högst andel fuskande under de granskade åren. 

Slutligen så sticker institutionen för Hälsovetenskaper också ut i statistiken. De börjar 2019 på  0,83 % fusk på institutionen men ökade lite under 2020 till 0,84. Men under VT2021 ser vi en  större ökning då siffran hamnar på 1,1 %. 

Den fjärde tabellen visar åtgärder för ärenden i disciplinnämnden under de granskade åren.  Här ser vi att färre ärenden VT 2021 fått beslutet IÅ, ingen åtgärd, från skillnad till åren innan.  VT 2021 fick tre ärenden IÅ i jämförelse med 2020 där det var 34 och 2019 där 48 fick det  beslutet. En viktig aspekt att notera här är att en student kan stå för fler än ett ärende vilket  gör att det blir svårt att dra några slutsatser kring totalt avstängda veckor och genomsnitt  avstängda veckor under åren. Därmed har dessa beräkningar inkluderats i statistiken men vi har inte dragit några slutsater baserat på dem.

—————————————————————————————————————————————————Detta är del 1 i en tre delars reportage serie om fuskande under pandemin på Örebro universitet.

REPORTAGE DEL 2: NYEXAMINERANDE LÄRAREN SKA UNDERVISA I SEXUALKUNSKAP- UTAN UTBILDNING

12 januari, 2022, 16:37 Reportage, Lämna en kommentar

Förra året stod det klart att alla nya lärarstudenter vid landets universitet och högskolor ska få utbildning i sex, samtycke och relationer från och med höstterminen 2021. Det här innebär att många lärare undervisar, och har undervisat, i ämnet utan utbildning. En av dem är Julia Gustafsson, 26, som nu till våren ska undervisa i ämnet för första gången. Hur går tankarna? Det har vi på Lösnummer tagit reda på!

Julia kliver in i hallen i en gul täckjacka med luva på. Hon har promenerat i regn från gymnasieskolan hon arbetar på centralt i stan hem till mig på väster. När hon kliver in i hallen tar hon av sig sin vinröda fjällräven kånken från ryggen och ställer den på golvet som följs av ett dunst.

– Oj, här var det mycket läroböcker, säger jag med lätt skratt. 

Julia skrattar till och instämmer.  

Medan jag hämtar ett glas vatten sätter sig Julia i sängen, som för tillfället är den enda lediga platsen att sitta på i lägenheten på grund av en sen soffleverans. I våras tog hon sin examen som gymnasielärare och har sedan dess arbetat på en gymnasieskola centralt i stan. Här har hon fått undervisa i olika ämnen beroende på vilka vikariat och tjänster som är lediga. Ibland har hon fått undervisa i sina huvudsakliga ämnen, svenska och idrott, men till våren ska hon fylla ett vikariat i naturkunskap. 

– Det känns kul såklart, men lite skrämmande! Sexualundervisningen är en del av naturkunskapen som jag inte fått tillräcklig utbildning i, säger hon och tar en klunk av vattnet som jag ställt fram på sängbordet. 

Som naturkunskapslärare berättar hon att de inom lärarprogrammet fått grundläggande kunskaper i sexualkunskap som är kopplat till det biologiska och kroppsliga, medan övrig undervisning om sociala aspekter, som normer och relationer, har uteblivit. 

Hon är däremot inte ensam om att tycka att det känns aningen skrämmande att undervisa i ämnet. I en undersökning som gjordes av Skolinspektionen 2018 framkom nämligen att flera lärare tycker det är svårt att undervisa om sex och samlevnad, de vill ha mer utbildning i frågor som rör just normer och HBTQI+. Tack vare undersökningen är det först nu, 66 år efter att sexualundervisningen blev ett obligatoriskt ämne i skolan, som nya lärarstudenter ska få heltäckande utbildning i ämnet.

– Det är jättebra! Idag blir fler personer upplysta och pålästa om den problematik som finns runt ämnet, såsom vikten av ömsesidighet och samtycke. Det här betyder att lärare behöver hänga med i utvecklingen och få med sig rätt kunskaper, säger Julia och blickar ut mot fönstret där ljudet av ett par bilar passerar. 

Men likt många andra lärare önskar hon att utbildningen om sex, samtycke och relationer hade införlivats mycket tidigare i lärarprogrammet. Hon minns den sexualundervisning hon själv fick som elev. Då delade hennes lärare upp killar och tjejer för sig och fokuserade undervisningen enbart på könstillhörigheter. Det kunde handla om penetration, menstruation och graviditet och det fanns inte någon vidare förståelse om genus, samtycke, trauma och identifikation som oftast hänger samman med sexuella upplevelser. Samtidigt kan hon förstå att det blivit så. 

– Eftersom lärare inte fått någon utbildning i ämnet har kursplanen varit det enda att förhålla sig till, men den är i sin tur inte till särskilt stor hjälp för hur undervisningen ska planeras. 

Julia scrollar igenom RFSU hemsida, och tipsar lärarstudenter att ta del av deras program om sexualundervisning. 

Hon lyfter och vänder på några kuddar i sängen för att hitta sin Iphone som hon till slut hittar under sitt högra ben. Hon letar fram kursplanen på Googles söksida och säger att den inte alls är särskilt detaljerad utan mer övergripande. Här står vilka mål som ska uppnås men inte hur. På så vis kan en lärare välja att enbart begripa ett ämne och utesluta andra. Därför har undervisningen i stället hängt på hur väl läraren är intresserad av att engagera sig och införskaffa egen kunskap i ämnet. 

– Sen har ju lärare så himla mycket att göra ändå så egentligen finns det ingen tid över till att göra egen research, säger Julia och funderar på hur hon själv ska utforma sin undervisning till våren.

Kursplanen tycks inte vara henne till särskild stor hjälp, men redan nu växer idéer fram inom henne om hur hon ska lägga upp sin undervisning. 

– Jag vill alltid undervisa inkluderande och normmedvetet, och redan idag jobbar jag mycket med öppna diskussioner i klassrummet utan att påpeka att något är rätt eller fel eftersom alla har rätt till sina olikheter, säger hon och lyfter att det här är något hon kommer fortsätta att göra i undervisningen framöver. 

Samtidigt verkar hennes största utmaning vara att försöka inkludera alla perspektiv i undervisningen utan att missa något. 

– Här hade jag verkligen önskat att få utbildning från lärarprogrammet i ämnet för att veta vad man ska fokusera på eller lyfta för just nu vill jag få med allt, säger hon och fortsätter.

– Det är ett så brett ämne som går in i så mycket så jag blir lite vilsen vart jag ska börja någonstans.

Ett tips som hon vill dela med sig av till de lärarstudenter som inte får någon utbildning i ämnet är att ta del av RFSU:s (Riksförbundet för sexuell upplysning) program. Bland annat anordnar de varje år, under vecka sex, workshops och seminarium för både legitimerade lärare och lärarstudenter i syfte att öka deras kunskaper i ämnet. 

– Det känns tryggt att ha det stödet och det är helt gratis, säger Julia och går ut mot hallen för att ta på sig sin gula täckjacka och vinröda fjällräven kånken för att promenera hem i regnet. 

REPORTAGE DEL 1: Efter 124 år får lärarstudenter undervisning i sexualkunskap

10 januari, 2022, 16:06 Reportage, Lämna en kommentar

I över hundra år har lärare undervisat i sexualkunskap utan utbildning i ämnet. Det var inte förrän 2020 som regeringen beslutade att alla lärarstudenter från och med 2021 ska få undervisning i ämnet vid landets högskolor och universitet. För att uppmärksamma den historiska kampen om allas rätt till en bra sexualundervisning blickar Lösnummer bakåt i tiden med start år 1897. 

Ända sedan 1897 har sex-och samlevnadsundervisningen varit föremål för diskussion i Sverige. Då handlade det om att undervisningen skulle bli obligatorisk i skolan, vilket den blev 1955. Sedan dess har kampen handlat om att alla elever ska ha tillgång till en bra ämnesövergripande sexualundervisning, bland annat genom att lärare ska få utbildning i ämnet. Nu står det klart att lärare ska utbildas i sex, relationer och samtycke med start höstterminen 2021. Lösnummer blickar bakåt och uppmärksammar de historiska händelser som möjliggjort framgången.

1897

Karolina Widerström sådde det första fröet när hon tog initiativ till att förmedla sexualundervisning för lärarinnor och unga kvinnor. Hon var Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare. Bland annat skrev hon en uppsats kallad ”det qvinnliga könsorganet”, vilket var väldigt modigt att skriva om på den här tiden då bilder på, och läran om, det kvinnliga könsorganet ansågs främmande. Av de föreläsningar hon höll i Stockholm för inbjudna lärarinnor och unga kvinnor öppnade hon upp ögonen för stadens flickskolor att inleda ett samarbete med henne.

Karolina Widerström 1856–1947, en svensk pionjär inom kvinnors rättigheter och sexualupplysning. Foto: Kvinnliga Akademikers Förening

1901 

Karolina Widerström får därmed förtroendet att hålla de första lektionerna i sexualhygien för flickor mellan sju och tolv år på flickskolor i Stockholm. Tillsammans med förskollärare på skolorna ville de arbeta för att införa sexualundervisning i hela landet, men tiden var ännu inte riktigt mogen.

1910

Ett försök att införa obligatorisk sexualundervisning i skolan framfördes via en motion till riksdagen. Motionen avslogs men inte med enhällighet, vilket lämnade en liten gnutta av hopp kvar. Samtidigt klubbades lagen om Lex-hinke igenom, vilken förbjuder spridning av information om preventivmedel och var gällande 1911–1938.

1918 

Hoppet väcktes återigen till liv när det nu publicerades en kursplan för sexualundervisning. Idén kom från en läkare som tillsammans med en kommitté hade i uppgift att minska antalet av sexuellt överförbara infektioner som drastiskt hade ökat i landet. Läkaren skrev då en hel kursplan för sexualundervisning som senare kom att publiceras och bli ett viktigt stöd för sexualundervisningen.

1924 

Det är fortfarande förbjudet att informera om preventivmedel, vilket inte hindrar pionjären och RFSU:s (Riksförbundet för sexuell upplysning) grundare Elise Ottesen Jensen. Hon håller nämligen sitt första föredrag i Grängesberg detta år och informerar fattiga män och kvinnor om sexualpolitik samt argumenterar mot de lagar som förbjuder abort och upplysning om preventivmedel.

När man kom ut i obygden sa kamraterna som arrangerat mötena: ”Var försiktig för polisen är här med pennan i högsta hugg”. Polisen var efter mig, för att prata om preventivmedel var förbjudet. Jag gjorde det naturligtvis ändå. Det var det nödvändigaste av allt jag sa, säger hon i SVT dokumentär.

Trots att det var förbjudet att prata om preventivmedel delade hon ut kondomer och pessar efter föredragen som hon hade med sig. I många år framöver fortsatte hon att hålla liknande föredrag på skolor.

1942 

Tabun kring sexualundervisning slocknade när regeringen rekommenderade alla skolor att införa sexualundervisning som ett frivilligt skolämne.

1945

Till följd kom världens första handledning för lärare inom ämnet, vilken blev en trygghet för många eftersom de själva inte hade någon utbildning i sexualkunskap.

1954 

Första lektionen i sexualkunskap hölls i skolradion, det var lektor Torsten Wickbom som undervisade för elever i Katrineholm. Undervisningen visade på bristfällig kunskap då Torsten lärde ut om den så kallade mödomshinnan, som vi idag vet är en myt.

Torsten: Hos unga flickor så är slidmynningen dels stängd av den så kallade mödomshinnan, den brukar gå sönder vid första samlaget och finns bara kvar sen som ett litet ärr.

Elev: Kan den inte gå sönder annars också genom till exempel en sträckning?

Torsten: Jodå det är mycket vanligt vid vissa idrotter, ridning och cykelåkning och förresten det händer inte så sällan att den går sönder vid oaktsam tvättning. När den går sönder blir det en liten blödning och ibland gör det lite ont också.

Att tala om mödomshinnan är ett sätt att kontrollera kvinnors sexualitet, idag talas istället om slidkransen som inte kan spräckas av vare sig penetrering, föremål eller träning.

1955

Efter närmare ett halvt sekel av strider blev nu Sverige det första landet i världen att införa obligatorisk sexualundervisning i skolan. Men alla var långt ifrån glada. Det skrevs brev till landets skolor med uppmaningar att hålla avstånd från Elise Ottesen Jensens inflytande. Uppmaningarna fick inte gehör. I stället fortsatte Ottesen att undervisa tusentals lärare i sexualkunskap, eftersom det var viktigt att lärare skulle få utbildning inom ämnet. Det fanns alltså mer att eftersträva och därför nöjde man sig inte riktigt än.

1961

Elise Ottesen Jensens föreläsningar blev nu så populära att de började sändas i TV. I en tv-sänd undervisning för andra klass elever i Näsby parks skola 1962 säger hon så här:

Alla mammor har en springa för att det ska komma fram frön till äggen och för att barnen ska ha en väg att komma ut. Och alla pappor har frön inom sig som kommer ut genom röret i lemmen som gossar har. Med den kan pappan forsla dem in i springan hos mamman och in i ägget, och då börjar du växa där!

1964 

Utöver anatomi skulle sexualundervisningen nu innehålla samlevnadsfrågor också, som sociala frågor, normer, relationer och därmed bli mer ämnesövergripande vilket framkom i utredningen “ussu” (utredning rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings-och upplysningsarbete). Den första utredningen i världen inom ämnet men även den hittills längsta i Sverige eftersom det tog tio år att genomföra den.

1977

Till följd kom en ny lärarhandledning, men det var upp till lärarna själva att bedöma hur materialet skulle användas.

1989 

Som komplement till skolans nuvarande sex- och samlevnadsundervisning genomförde RFSU den första utbildningen för ungdoms informatörer. De samtalar utifrån en positiv sexualsyn kring kropp, sex och relationer och går idag att bokas av skolor, HVB-hem, kriminalvård och fritidsgårdar runt om i Sverige.

RFSU undervisar elever i sex- och samlevnadskunskap. Foto: Daniel Ivarsson, RFSU.

1999  

En granskning av Skolverket genomfördes om den relativt nya sex-och samlevnadsundervisningen. Det visade sig att enbart ett fåtal skolor hade nedskrivna mål för sin sex-och samlevnadsundervisning. Både planerade och spontana aktiviteter i undervisningen förekom med störst fokus på anatomi, vilket försvårade målet om att sex- och samlevnad ska vara ett ämnesövergripande kunskapsområde.

2017

En hashtag växer till flera och metoo undgår inte någon, särskilt inte regeringen som vidtog flera åtgärder det här året. Skolverket fick pengar för att utveckla sex-och samlevnadsundervisningen och arbetet mot kränkande behandling i syfte att stärka arbetet mot sexuella trakasserier. En ny sexualbrottslagstiftning föreslogs med fokus på frivillighet och trädde i kraft 1 juni 2018. Även Skolinspektionen fick i uppdrag att granska sex-och samlevnadsundervisningen i skolan, alltså 18 år efter att den senaste utredningen genomfördes. Resultatet publicerades 2018 och visade att många lärare tyckte det var svårt att undervisa om sex och samlevnad, de ville ha mer utbildning i frågor som rör normer och HBTQI+.

2019

För att vända trenden väljer RFSU att stötta lärarna genom att lansera “vecka sex”, som innebär att både lärare, lärarstudenter och övrig skolpersonal får ta del av workshops och seminarium som anordnas av RFSU.

3 september 2020

Regeringen ger gehör för de utredningar som gjorts och publicerade nyheten om att alla lärarstudenter ska få utbildning i sex, samlevnad och relationer.

1 januari 2021

Det nya examensmålet i lärarutbildningen införs och tillämpas höstterminen 2021.

Hösten 2021

Undervisningen i sex, samtycke och relationer börjar nu tillämpas på de flesta universitet och högskolor runt om i landet. Vid Örebro universitet ska undervisningen till en början integreras i inledningskursen på lärarprogrammet som kallas “utbildningsvetenskaplig kärna 1”.

——————————————————————————————————————–

Är du förstaårsstudent och har läst inlednings kursen utbildningsvetenskaplig kärna 1? Just nu söker vi efter intervjupersoner till nästa artikel om ämnet. Tveka inte att höra av dig till chefredaktor@losnummer.se om du är intresserad!

STUDENTBOENDE I ÖREBRO, DEL 2: “TRYCKET KOMMER”

20 december, 2021, 15:44 Reportage, Lämna en kommentar

När Örebro studentkår öppnade sitt akutboende i november månad var trycket lågt, men hur mycket säger detta egentligen om bostadssituationen för studenter i Örebro? Lösnummer har pratat med Hilda Jonsson, projektledare för akutboendet, och Ida Björklund, vice ordförande med studiesocialt ansvar för Örebro studentkår. De förklarar varför de tror att trycket på akutboendet var så lågt och hur detta speglar samhällssituationen vi lever i.

I del 1 av detta reportage konstaterades det att inte en enda student sökt sig till akutboendet under november månad. Hilda Jonsson, projektledare för akutboendet, spekulerar om varför:

– Jag tror att många som väljer att flytta hit vill ha ett långsiktigt boende, och jag tror inte heller att det har varit någon brist på långsiktiga bostäder. Jag tror att har man velat ha ett boende så har man kunnat hitta det. Det verkar inte ha varit någon brist på boende som det brukar vara i början på terminen när det är ett himla tryck. 

Ida Björklund, vice ordförande med studiesocialt ansvar för Örebro studentkår, fyller i:

– Trycket på akutboendet är helt beroende av den samhällssituation vi lever i. Det handlar om att många väljer att studera hemifrån, och att det inte är lika många som känner en panik inför att hitta ett akut boende, berättar hon.

– Jag upplever inte att det är en så pass stor kris att studenter känner att de måste söka ett akut boende, som bara sträcker sig i en månad, eftersom det fortfarande fungerar så pass bra att studera på egen ort.

Att studenter inte har känt behovet att söka sig till det kortsiktiga boendet som Örebro studentkår erbjuder betyder inte att bostadssituationen för Örebrostudenterna är hållbar, i alla fall inte enligt Ida.

– Boendesituationen uppfattar jag just nu som relativt tillgänglig och det finns fortfarande boenden att tillgå, inleder hon.

Hon belyser:

– Som jag ser det just nu är problemet inte att boenden inte finns, för det gör det ju i och med att många fortfarande studerar på hemmafront, utan att det finns få studentlägenheter som faktiskt passar studenterna.

Ida påpekar att många av de studentlägenheter som finns tillgängliga inte egentligen är särskilt anpassade efter studenter.

Det handlar om att hyrorna är för höga och att det helt enkelt inte finns saker i en lägenhet som en vanlig student behöver i sitt vardagliga liv, som t.ex. en ugn. Dessa saker kan vara avgörande för att studentbudgeten ska gå ihop, argumenterar hon.

Men det finns ju ändå bostäder för de studenter som vill flytta till Örebro, och är inte det det viktigaste?

– Problemet ligger i att det kommer komma ett tryck. Och när det trycket kommer finns det varken tillräckligt med studentbostäder, eller studentbostäder som är hållbara i längden för människor som får sin inkomst från studiemedel, svarar Ida. Förr eller senare kommer i princip alla studenter behöva flytta till Örebro, och då förutspår studentkåren en helt annan situation.

Ida avslutar: 

– Studenter har svårt att veta själva när de behöver flytta till Örebro för att studierna kommer vara på plats igen. Nu händer det lite allt eftersom, men rätt som det är så kommer marknaden vara mättad. Det har vi sett förut att den blir. Och eftersom att det inte byggs nytt, utan snarare rivs, så är det bara en tidsfråga innan studentbostäderna är slut. Och även innan de är slut så är det som sagt svårt att hitta en studentbostad som passar en studentbudget.

REPORTAGE: HISTORIER FRÅN ETT LEVANDE CAMPUS

30 november, 2021, 10:52 Reportage, Lämna en kommentar

Om du ställer dig på studentgatan, stänger ögonen, och mentalt blickar tillbaka till samma plats för 20 år sedan kommer du mötas av bland annat öppna dörrar och studenter i overaller. Mitt i allt vimmel hittar du Daniel Borg, en av frontfigurerna för Skånes nation, och du välkomnas med öppna armar. Lösnummers chefredaktör Attessa Nilsson var på plats när ett gäng ORU-alumner möttes på campus för att fira 20-årsjubileum för deras engagemang i Skånes nation. Läs vad Daniel har att berätta och låt dig inspireras av t-shirtfester, nationer och ett stort engagemang, från många.

Nu kanske din första tanke är: “Vänta finns det nationer i Örebro?”, och svaret är nej. Men det fanns. När Daniel Borg studerade på Örebro universitet fanns det flera. Han berättar:

– Skånes nation i Örebro hade en lokal som låg på Studentgatan 26, på baksidan. Den försvann typ 2017/2018, men grundades redan 1990 som en del av nationslivet som finns i andra studentstäder i Sverige. På campus fanns det också andra nationer. Det fanns Stockholms nation, Östgöta nation, Smålands nation och Ölands nation, och de hade också lokaler i området. Bland annat fanns Stockholms nation där Campuspizzerian idag ligger.

Daniel Borg som visar bilder från Skånenation

Han är noga med att påpeka att nationerna på campus inte bara handlade om att ha kul, som många kanske skulle tro, utan att det var mer komplext än så. Skånes nation var en seriös studentorganisation som jobbade för att främja den skånska kulturen och för att skapa en gemenskap mellan studenter.

– Vi hade en styrelse, var med på studentmässor och hade ett kontor här i långhuset. Det var alltså inte bara fest och tjohej, utan vi höll ju regelbundna styrelsemöten och vi hade en budget och alla de där sakerna förknippade med en seriös organisation. Han fortsätter:

– Engagemanget vid den tidpunkten var enormt. Jag tror inte idag att man kan förstå hur många studenter som var engagerade i studentlivet.

Daniel berättar om en sprudlande ovvekultur och om fester och engagemang av alla dess slag. Han berättar om t-shirtfester där alla barer på campus, på den tiden fanns det många, fylldes av studenter.

– Man fick en t-shirt och gick runt på alla student- och nationspubbar där man fick en öl på varje ställe och en röd prick som visade vart man hade varit. Sedan var det en karta på t-shirten där det stod vilken rutt man skulle gå.

Daniel ser varmt tillbaka på sin tid med Skånes nation.

– Allt man kan tänka sig gjorde vi tillsammans. Vi samlades på en pub där vi också bjöd in andra och hade nollningar. Det var så många sociala kontakter. Jag tänker tillbaka på den tiden som en av de bästa tiderna i mitt liv. När han och hans gamla vänner nu står samlade på samma plats de en gång studerat, engagerat sig och levt på reflekterar han:

– Skåne nation var ju vårt hjärtebarn, och den gemenskapen man kände i den gruppen är ju den som man ser resultatet av idag. Vi kom så nära varandra, och alla andra studenter också. 

Alumner från Skånenation

Vännerna hade tagit en promenad på studentgatan när de först hade anlänt, och det var med viss sorg som Daniel konstaterar att han inte möttes av samma plats han hade lämnat. Och att hans kära Skåne nation hade gått upp i intet.

Det gör lite ont i hjärtat att se att den inte finns längre. Den var ändå startad 1990. Så många människor som har gått igenom den nationen och som har gjort allt det har kunnat för att föra det här vidare. Fan. Men allting har ett slut, för så är det ju. Han vill dock uppmana dagens studenter att ta det i egna händer, och skapa något värdefullt av tiden som student.

– Vi pratade om det när vi gick där ute att vi inte kan förstå hur studenterna idag inte vill göra mer utav sina studentliv. Det händer en gång i livet. Du kommer troligtvis aldrig komma tillbaka till det här eller uppleva något liknande igen. Ta vara på den tiden.

Daniel är inte helt säker på varför campus Almby inte är likande levande idag som för 20 år sedan, men han har vissa tankar.

– Jag vet inte om det kanske är en generationsfråga. Det kanske låter hårt, men kanske sätter man sig själv först mer idag. Folk är mer intresserade av sin egna utbildning än av att engagera sig i att andra ska ha det bra, säger han.

Nu när ett beslut har tagits i FUM, som säger att overaller får inkluderas i verksamheten i Örebro studentkår, har förutsättningar skapats för att bygga upp ett studentliv mer likt det Daniel och hans vänner beskriver. Daniel utesluter inte att det levande campus han älskat skulle kunna komma tillbaka, men han är inte säker på hur det skulle gå till.

– Det är klart att det finns exempel på eldsjälar som vill ha det här. Jag tror säkert att man kan starta upp en overallkultur igen, men jag har inget enkelt svar på vad det skulle va som skulle kunna få alla engagerade.

– För mig var det en självklarhet med nationer när jag kom hit, berättar Daniel. Han beskriver t-shirtfester, nationer och ett stort engagemang, från många. Kanske kan detta återupplivas, eller så finns det fortfarande kvar i en annan form. Vad tror du?