Archive for the ‘Ledare’ Category

Ledare: Gör studentrösten hörd i frågor kring Campushälsan

29 november, 2019, 12:50 Ledare Lämna en kommentar

Lösnummer har under en period granskat det som på Örebro universitet heter Campushälsan. Främst har vi undersökt den psykiska vården de erbjuder studenter. Man kan väl kalla den färdiga artikeln för en överblick över en situation där förväntningar, förutsättningar, dialoger och resultat stundtals verkar vara oklara. Tidigare idag annonserades det dessutom att en landstäckande kartläggning ska göras på uppdrag av Utbildningsdepartementet kring hur studenthälsovård likt Campushälsan på Örebro universitet fungerar, något vi också rapporterat om.

Detta område är svårt att greppa för mig. Jag förstår mig knappt på psykisk ohälsa. Själv har jag haft turen att inte vara direkt drabbad och jag mår kanske provocerande bra enligt vissa. Och missförstå mig inte, jag har inte missat allt det fantastiskt viktiga uppmärksamhetsarbete som gjorts kring psykisk ohälsa de senaste åren. Jag har såklart all respekt och sympati för de många människor som kämpar mot kända och okända mentala demoner. Lösnummer och Örebro studentkår är organisationer som påverkats hårt av psykisk ohälsa bland dess engagerade. Studentlivet och engagemanget omkring för inte sällan med sig en tuff press att nå höga ambitioner.

De som åtagit sig att hjälpa studenter på Örebro universitet med fysiska och psykiska åkommor är företaget Feelgood. De driver Campushälsan enligt deras upphandling med Örebro universitet. I sin kontakt med Lösnummer har Feelgood uttryckt oro för att studenterna inte hittar till dem för att få hjälp med sin psykiska ohälsa. Samtidigt har vi varit i kontakt med flera studenter som efter att ha besökt dem vägrat att återvända för fortsatt vård.

Det är därmed uppenbart att universitetets campushälsa på flera sätt kan fungera bättre – organisatoriskt, informationsmässigt och även vårdmässigt. Patienterna, i detta fallet studenter söker givetvis hjälp med en grundinställning att man blir hjälpt eller till och med botad. Detta är faktorer som bör gälla hela Sveriges psykvård. Men ett första steg här på Örebro universitet behöver vara att bygga upp den studentdialog som efterfrågas. Dialogen behöver drivas både med utgångspunkt i nutiden och framtiden. Den nuvarande upphandlingen gäller, men nya krav kan börja att formas från studenthåll inför nästa upphandling. Dialogen måste formas och struktureras från grunden samt vara målmedveten och tydligt förankrad i studenters utgångslägen. Vad är annars vitsen för Örebro universitet att erbjuda denna studentvård om inte studenternas krav på den framförs på ett eller annat sätt?

Man kan inte heller låta bli att fråga sig om universitetet går den rätta organisatoriska vägen – att Örebro universitet ska tillhandahålla en särskild vård för studenter istället för att låta den koncentreras mot exempelvis den ”vanliga” regionala sjukvården? Tanken uppkommer som en följd av en annan nyhet från veckan, nämligen den om en nedläggning av den Nationella hjälplinjen – dit människor i kris kan ringa och tala med psykologer, nu bara fram till årsskiftet. Tjänsten ska därefter istället integreras i regionernas ordinarie arbete. Kan denna kritiserade förändring snarare vara ett riktmärke som fler offentliga verksamheter behöver ta efter? Är regionerna i så fall kapabla och redo för en sådan inriktning?

Vem vet? Förhoppningsvis blir kartläggningen ett bra första steg på vägen som verkligen borde välkomnas. Det känns på ett sätt meningslöst att jag ställer frågor utan egna svar och på så sätt ger mig in i ett ämne jag varken har särskilt stor erfarenhet eller kunskap om. Men i anknytning till Lösnummers granskning av Örebro universitets studentvård är denna ledartext främst skriven som ett sätt att se på vår egen granskning och plattformen som den utgår ifrån – studentrösten. Låt den vara högprioriterad även i framtiden.

Ledare: Studentkåren behöver inse vikten av sina organisatoriska brister

31 oktober, 2019, 12:12 Ledare, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Jag redogjorde i min förra ledare att denna typ av texter skulle publiceras varje månad i Lösnummer. I oktober har jag medvetet väntat till det absoluta slutet av månaden för att först hinna besöka den politiska sammankomst som i Örebro studentkår går under namnet fullmäktigemöte. Studentkårens högst beslutande organ. Studentkårens riksdag. En vital drivkraft i studentkårens maskineri.

I min förra ledare var jag även kort inne på att det organisatoriska maskineriet visar sig stundtals inte vara särskilt väloljat för varken Örebro studentkår eller Örebro universitet. Det kommer snarare in grus ibland och maskineriet kärvar. Min uppfattning är ärligt talat att istället för att skyffla in kol och hålla ett jämt och pådrivande tempo tvingas Örebro studentkårs maskinrum bestå av engagerade eldsjälar som kämpar med att rensa gruset för att maskinen inte ska låsa sig totalt.

Fast går det att tala om en kris? Givetvis visar olika delar av Örebro studentkårs verksamhet även upp tydliga positiva tendenser. På fullmäktigemötet i tisdags kunde kårstyrelsen rapportera att arbetet med 17/19 konkretiserade mål för verksamhetsåret var påbörjat, varav sex stycken mål redan var uppfyllda. Det är ju bara att räkna enkel matte för att förstå vad det innebär om den takten fortsätter fram till sista juni 2020. En välbesökt medlemsdag anordnades i Kårhuset för ett tag sedan. Avtal innehållande medlemsexklusiva rabatter har signerats med olika företag runt om i Örebro – senast hos nöjesjättarna Pitchers och Prison Island. Det ständigt populära Haunted House sålde dessutom slut i år igen!

Så långt allt gott. Personal på Örebro studentkår och dess aktiebolag Örebro Kårhus gör verkligen ett bra jobb i höst. Och jag skulle här kunna rabbla på om hur allt jag nyss nämnt enbart är en fin fasad utåt för medlemmarna medan verkligheten på något sätt är mörk och hemsk. Men istället för att prata om underliggande kriser, undergång, död och elände vill jag helst prata potential. Klart är dock att potentialen är svår att definiera bortom ”enad studentröst”, ”gemensam samlingspunkt” och liknande. Men potentialen kommer aldrig att uppnås om studentpolitiken ska förhindras av att diskutera vem som gjorde vad, vem som tycker som vem, vem som har rätt och vem som har fel. Det tror jag att flera fullmäktigeledamöter var sugna på att slippa under terminens första möte och istället arbeta med att föra sina medlemmars talan.

Nu fanns det ju förvisso enbart organisationsinriktade motioner på agendan, det kan ju tyda på en hel del bara det. Ser medlemmarna möjligtvis bara introduktionen och Timebeer på sin höjd medan själva studentkåren i deras ögon bara består av internt trassel? Jag vill inte tro det. Jag vill tro att de ser högklassig utbildningsbevakning och studiesociala garantier. Det finns en fantastisk rubrik i Lösnummer nr 3/1986 (ja, en del antikvarier finns kvar i våra ägor). En debattartikel från vad man får förmoda är en vanlig student som man säkert hade kunnat ändra lite detaljer i och sedan rakt av publicera även år 2019.

gammal insändare

ÖPPNA GÄRNA BILDEN I EN NY FLIK OCH LÄS HELA INSÄNDAREN FRÅN 1986

Just det får mig att vilja fokusera på potential, även om det är svårt. Jag menar – pågick debatten redan 1986 men studentkåren ändå lever kvar 33 år senare finns det väl ingen anledning att tala om kris? Jag tror, smått filosofiskt, att många personer i den genomsnittliga studentåldern har ett inbyggt driv att kämpa för en organisations potential. Och tro nu inte att Lösnummers maskineri ser särskilt annorlunda ut. Som en fristående del av Örebro studentkår har vi också våra organisatoriska utmaningar som jag som chefredaktör är högst ansvarig för under detta verksamhetsår. Samtidigt måste jag även reservera mig för att jag fortfarande är ny och därför kanske rentav missförstår Örebro studentkårs situation. Men jag kan inte låta bli att samtidigt tänka att jag bara sett toppen av isberget.

Det har tagit tid att hamna i den problematiska sitsen. Kanske har problemen rentav alltid funnits? Det kommer också ta tid att ta sig ur den. Men om Örebro studentkår ska vara relevanta i framtiden (Läs: om Örebrostudenter ska vilja arbeta inom studentkåren) måste vi jobba med att identifiera och lösa de mest akuta problemen. Med stöd från studentkårens blotta överlevnad sedan 1986 väntar jag dock gärna med krisstämpeln.

Ledare – Tillsammans utför vi uppdraget

19 september, 2019, 12:29 Ledare Lämna en kommentar

Jag är ny chefredaktör för Lösnummer sedan 1 juli i år. Jag tog min examen från kandidatprogrammet Medier, kommunikation och PR i somras, men jag var inte klar med Örebro universitet. Med mitt intresse för nyheter, kommunikation, organisationer, texter, bilder, filmklipp, poddar och hela den studentvärld jag fortfarande tillhör sätter jag mig nu i kontorsstolen varje morgon och gör mitt allra bästa för att fortsätta det snart 54-åriga arvet som Lösnummer bär på.

Att vara i en organisation som Lösnummer känns vansinnigt spännande på flera sätt, men medför också en del utmaningar. Journalistik verkar ha fått ett sämre rykte och lägre status genom åren. Precis som i alla ideella sammanhang jag känner till är krafterna stundtals svåra att engagera. Information kan ibland vara svår att få eller svår att ta reda på. Och den megabreda målgruppen “studenter” förändras ständigt.

Eller gör den det? Är inte studenter alltid unga vuxna med nyfikenhet, driv och ambitioner? Är inte studenter de som organiserar sig och får saker gjorda? Är inte studenter en stor del av den ack så klyschiga framtiden?

Lösnummers redaktion är studenter, och de är vår största tillgång och största stolthet. Redaktionen är de som skriver, intervjuar, fotar, filmar och utformar innehållet i det vi publicerar. Vi är alla unga och nya i den journalistiska världen, men samtidigt kompetenta och intresserade av det vi gör. Vi är inte jättemånga, men vi ska trots det bevisa att vi är relevanta och till och med viktiga. Och fler studenter är alltid välkomna att söka sig till oss.

Redaktionens och hela tidningens uppdrag är lättast att förklara genom att citera Örebro studentkårs stadgar: “Lösnummer är ett oberoende organ som har i huvuduppgift att granska Örebro studentkår och Örebro universitet, samt att bevaka frågor som ligger i Örebrostudenternas intresse”.

Jag vet att vi har spännande och läsvärt innehåll på gång. Varken studentkåren eller universitetet är väloljade maskiner som alltid rullar mjukt och bekvämt över en nyasfalterad väg. Jag lär mig saker om min nya omvärld varje vecka, och denna kunskap försöker jag förmedla till redaktionen för att vi tillsammans ska kunna utföra uppdraget. Och frågor som ligger i Örebrostudenternas intresse – de är jag övertygad om är många och varierande. Har du som läser detta själv något förslag på vad Lösnummer kan bevaka journalistiskt så är vi såklart öppna för att höra dem!

Medan vi trycker publicera på denna text förbereds Örebrodagen, där Lösnummer medverkar på en station. Hoppas jag träffar några av er som läser denna text där!

Som bilden avslöjar hoppas jag kunna skriva denna sortens texter månadsvis. Hur de ser ut kanske kommer variera, vad de handlar om likaså. I september handlar den om oss själva och vår höga potential som jag tror benhårt på att vi kommer uppnå.