Archive for the ‘Kultur’ Category

Recension: Melodifestivalen 2019 – Deltävling 4

25 februari, 2019, 14:51 Evenemang, Kultur, Recension Lämna en kommentar

Då var det dags för deltävling nummer fyra, och denna kvälls bidrag håller en relativt jämn nivå enligt Lösnummers skribent Amanda. Det är inte direkt någon som sticker ut, varken på ett positivt eller negativt sätt. Om någon av dessa faktiskt kommer att kamma hem vinsten, och då får äran att representera Sverige i Eurovision, återstår att se.

1. Pagan Fury – Stormbringer

Coola kläder! Häftiga danser med tuffa masker! Mörkt och mäktigt, med en klänning gjord för Mörkrets Drottning. Jag tror att målet med stilen var att likna Danmarks bidrag förra året. MEN! Rösten räckte inte till och alla gav Andreas Johnson skit för att ha plagierat Avicii,  men har ni hört att “There’s a bad moon on the rise” (0.43) låter exakt som “Här finns ljuset om du vill!” (0.32)? Frågan är vems låtskrivare som messed up.

Betyg: 6/10

2. Anton Hagman – Känner dig

Samma konstiga bakgrundstil som Margaret (som också åkte ut, så släpp den idén tack), riktigt antiklimax i refrängen och bara allmänt ganska tråkig. Han ser inte ut som Elvis, ska låten dessutom vara linjär kan de väl klä upp honom ordentligt.

Betyg: 4/10

3. Lisa Ajax – Torn

Ännu en duktig popartist som fick sitt hjärta krossat och går över från peppiga ‘sjunga med’-låtar till en heartbroken ballad. Lisa, precis som Wiktoria är fantastiskt duktig och talangfull, det ska hon ha. Men låten är inte Eurovision. Den är värd att lyssna på en gång tack vare att det är Lisa som sjunger men nästa gång är det en ‘gå på toa’-låt.

Betyg: 6/10

4. Arvingarna – I Do

Här snackar vi underhållning! Efter tidigare veteranfiaskon var jag lite skeptisk mot Eloise-gruppen, men de leverade faktiskt i mitt tycke och blev min favorit i veckans deltävling. Trots att det fortfarande låter som en 90-talsdänga så kanske det är det som behövs för att liva upp den här ballad- och neutrala kläder-dominerande tävlingen. Det blev lite “från ungdomskärlek till vuxenkärlek”, och jag gillade att man fick se en utveckling.

Betyg: 7/10

5. Bishara – On My Own

Kan vi bara… alltså all respekt till söta Bishara men att en av låtskrivarna är Benjamin Ingrosso? (Som i och för sig kom sjua förra året i Eurovision) men som fick skit på internet för att låten var tråkig och plain. Vore det inte pinsamt om vi skickade förra årets fiasko igen? Jag gillade dock att det i detta bidrag fanns en tonartshöjning till skillnad från många andra mer linjära låtar i år.

Betyg: 5/10

6. Ann-Louise Hanson – Kärleken finns kvar 

Ann-Louise sjöng om och för den nu avlidne Lill-Babs och det höjde låten för en överkänslig person som jag själv. Redan innan artisten börjar sjunga kan man höra röstens ålder. Scenografin var fin och det var uppfriskande att höra att Ann-Louise firade minnena hon hade med Barbro snarare än att göra låten sorglig.

Betyg: 5/10

7. John Lundvik – Too Late for Love 

Låten blev bättre ju längre in i den som man kom. Det var gospelkören som gjorde låten, annars är John extremt talangfull och nu riskerar han att möta sig själv i Eurovision. Det uppstod frågetecken hos mig kring solarielampan som stod över sångaren, samt hans svarta kläder mot en svart bakgrund. Men låten var bra och John förtjänade en finalplats.

Betyg: 6/10

Härnäst är Andra chansen, och sedan taggar vi FINAL!

Recension: Melodifestivalen 2019 – Deltävling 3

18 februari, 2019, 15:08 Evenemang, Kultur, Recension Lämna en kommentar

Näst sista deltävlingen är här, och Lösnummers skribent Amanda delar ut en sällsynt niopoängare till en låt. Blir artisterna och bidragen bättre för varje vecka som går? Verkar nästan som det, för överlag fick denna deltävling en hyllande recension av vår hårda kritiker.

1. The Lovers of Vadaro – Somebody Wants

En duo där båda ser ut som BWO:s sångare, Martin Rolinski, levererade ett extremt antiklimax i form av en obefintlig refräng. De var engagerade och jättesöta, men låten var väldigt medioker. Jag har en vän som uttrycker sig lite roligt när hon dissar ett nummer. Detta är vad hon sa om Somebody Wants: “Det som skulle göra dem bra är om alla andra är dåliga”. Jag höll med.

Betyg: 4/10

2. Dolly Style – Habibi

Ofrivilligt medger jag att låten var catchy men jag har svårt för deras anime-stil och tycker att framträdandet var töntigt. De 3D-animerade dockorna gjorde numret ännu mer barnsligt, men det beror väl på åldersgrupp antar jag.

Betyg: 5/10

3. Martin Stenmarck – Låt Skiten Brinna

Martin Stenmarck, en av de som har åldrats bäst i sin karriär. Alla minns Las Vegas 2005 (även om han snodde förstaplatsen från Nanne Grönvall) som en riktig skräll. Låt Skiten Brinna tyckte jag var jättebra, FÖRUTOM att jag saknade lite power. Martin hade jättegärna fått ta till med en tonartshöjning i refrängen.

Betyg: 8/10

4. Lina Hedlund – Victorious

Äkta jävla schlagerdrottning som var med när mello var som bäst – alla maxade tonerna! Blev överlycklig av låten som verkligen hade den power som jag saknade hos Martin. Det enda jag tänkte på var att dansen verkade lite osynkad i början, men Lina och hennes låt gjorde mig glad ändå.

Betyg: 8/10

5. Omar Rudberg – Om och om och om igen

Ännu en av mina favoriter som kommer sist? Älskade hans vibe, jag är en sucker för spanska så jag var rätt såld redan innan låten började. Omar är talangfull, han har utstrålningen och danskunskaperna som behövs. Dessutom gillade jag hur han tog förlusten när han sa att han skulle ha releaseparty eftersom hans låt släpps nu.

8/10

6. Rebecka Karlsson – Who I am

Tyvärr beror mina åsikter på vilket humör jag är på när jag lyssnar på en låt och i lördags var jag inte sugen på en ballad, även om det var en powerballad. Hon var duktig, och låten kanske grows on me, men inte den här veckan.

Betyg: 6//10

7. Jon Henrik Fjällgren – Norrsken

Fina, fina Jon Henrik. Fatta att skicka den här mysiga kulturrika låten efter förra årets mainstreamfiasko. Ett mäktigt framträdande, de satte texten på sista refrängen och höjde tonerna i slutet för mer POWER! Which I love.

Betyg: 9/10

Vi hörs nästa vecka då sista deltävlingen ska granskas!

Recension: Melodifestivalen 2019 – Deltävling 2

11 februari, 2019, 13:36 Evenemang, Kultur, Recension Lämna en kommentar

Musiktävlingen fortsätter, och det gör även Lösnummers recensioner av låtarna! Läs skribenten Amandas åsikter kring låtarna, scenkoreografierna och artisterna. Håller du med henne?

1. Andreas Johnson – Army Of Us

Den första veteranen som faktiskt kommer vidare! Jag tycker det var… en låt. Det fanns lampor och ett fint budskap. Johnson har åldrats bra, han är fortfarande talangfull. Men det var en låt.

Betyg: 5/10

2. Malou Prytz – I Do Me

Min favorit i den här deltävlingen! Peppig, om än lik Ace Wilders stil, inklusive hennes kub, väldigt talangfull. Deltävlingens första användning av räta linjer, snyggt gjort. Ett färgglatt framträdande med en up-and-coming popsångerska. Jag kan se den här bli en hit.

Betyg: 7/10

3. Oscar Enestad – I Love It

Den här låten tyckte jag också om, även om den också använde Aces kub. Jag tyckte om texten, men uppträdandet var lite tråkigt och låten repetitiv. Jag hade gärna sett lite mer dynamik. Däremot tyckte jag om uppbyggnaden till den sista refrängen som gav låten mer liv.

Betyg:  7/10

4. Jan Malmsjö – Leva Livet

Ännu en veteran, som likt Arja hade ett charmigt och nostalgiskt framträdande (eller ja, nostalgiskt för en äldre generation än min kanske). Låten var omodern och Jan hade inte en sångröst kvar, men han bidrog till god stämning. I en intervju sa 86-åringen efteråt att han var lättad att åka ut, vilket kändes bra.

Betyg: 6/10

5. Vlad Reiser – Nakna i Regnet

Här kan jag se en sommarplåga, men det som drog ned rejält var Vlads sångröst som inte fanns där. Tonarten var för låg, men jag gillade själva låten skarpt. Peppig, han hade utstrålning (som den YouTuber han är) men sämre röst än karisma.

Betyg: 5/10

6. Liamoo och Hanna Ferm – Hold Us

Kemin var där, mysig ballad men precis som Andreas Johnsons låt; en låt. Som jag sa förra veckan är jag inte förtjust i ballader, särskilt inte i ett underhållningsprogram. Inte ens duons göteborgska helped their case hos mig.

Betyg: 6/10

7. Margaret – Tempo

Efter hennes förra (i och för sig kopia av Havana) bra låt, hade Margaret en rätt tråkig låt i år. Antingen det eller så berodde det på hennes stela uppträdande. De förinspelade dansarna var irrelevanta mest för att de kom in i låten senare. Numret var allmänt förvirrande och stökigt och jag blev lite besviken på låten med den bokstavliga titeln “Tempo”.

Betyg: 6/10

Vi hörs igen nästa vecka alla Mellofantaster där ute!

Recension: Melodifestivalen 2019 – deltävling 1

6 februari, 2019, 13:58 Evenemang, Kultur, Recension Lämna en kommentar

Sveriges största musikfest är äntligen igång, och Lösnummer vill vara en del av den! En recension med sammanfattande ris och ros kommer komma varje vecka fram till finalen. Lösnummer hoppas att du också är med på årets melfest!

1. Nano – Chasing Rivers

Jag uppskattade den avskalade början som byggdes upp mer och mer, samt använde trummor och bas för att “mäktifiera” låten som jag älskar. Jag är en sucker för mäktiga låtar och jag älskade Nanos tidigare bidrag Hold On som har samma tema. Det minimalistiska gjorde sig bra tillsammans med barnkören med Nanos son som en kopia av honom själv i mitten.

Betyg: 9/10

2. High 15 – No Drama

Jag fick världens feeling när de fyra entusiastiska unga tjejerna började sjunga, låten var peppande, en tempolåt som jag fick lite Little Mix-vibe av. Tyvärr dog det lite när de i refrängen bytte genre till hiphop. Utöver det var de otroligt talangfulla om än lite nervösa (som om jag har rätt att säga det som skakar så fort vi ska redovisa för klassen…).

Betyg: 7/10

3. Wiktoria – Not With Me

Förväntningarna på den otroligt duktiga Wiktoria var relativt höga för mig. Hon har deltagit två gånger tidigare med Save Me och As I Lay Me Down och har haft tempo. I år valde hon en känsloladdad breakup-ballad som hon lyckades fånga kärnan i och man såg nästan känslorna virra runt i henne. Jag blir vanligtvis uttråkad av ballader men Wiktoria being who she is förlåter jag henne.

Betyg: 8/10

4. Zeana feat. Anis Don Demina – Mina Bränder

Två debutanter med otrolig energi och en peppig låt. Jag tyckte låten var bra, en dansfest. Det som drog ner väldigt mycket var Zeana – som deltog i Idol 2016 och vars audition var skitbra, som inte tycktes kunna sjunga alls i lördags. Låten var en rap och refrängen lät lite som Samir och Viktors signatur “oj oj oj”, men jag gillade den.

Betyg: 6/10

5. Arja Saijonmaa – Mina Fyra Årstider

Den enda anledningen till att jag gillade Arjas låt var för att det var lite nostalgi och för att hon verkar så gullig. Låten lät som något som hade kommit högre upp om hon hade deltagit med den för 15 år sedan dock. Hon bidrog med mysig stämning och många “aww” ekade från min mellosoffa åt den charmiga finlandssvenskan, men det är inte Eurovision 2019.

Betyg: 6/10 (+1 för mysig stämning)

6. Mohombi – Hello

Mohombis låtar har varit en stor del av mitt liv och här förväntade jag mig samma dansfest som alla andra av hans låtar. Jag blev väldigt besviken på den här dock, refrängen var lam och jag ville dansa men de movesen jag hade passade inte till låten. Mina höga förväntningar fick antagligen låten att bli sämre än vad den egentligen är eftersom den gick till final. Men jag är ändå besviken.

Betyg: 7/10

7. Anna Bergendahl – Ashes to Ashes

Här tilltalade det visuella mycket mer än själva låten. Låten var väl fin, men inte något jag sjunger med i. Scenografin och kläderna däremot var magiska. Bakgrunden var en dimmig skog och Anna stod bland mossan på scenen. Kläderna glittrade precis som de skulle i en schlagertävling, men det visuella passade inte med låten.

Betyg: 7/10

Från en mellovän till förhoppningsvis flera andra

Christopher Dolck hänför Lösnummer med magi

28 januari, 2019, 11:08 Föreningsliv, Kultur, Örebro studentkår, Universitetet Lämna en kommentar

Den artonde december gästades Lösnummer av Örebro universitets egna magiker, Christopher Dolck. Under en dryg timme förvirrades vi av det ena tricket efter det andra, och nu en månad senare sitter jag fortfarande och funderar över hur han egentligen gjorde.

Christopher Dolck är tjugofem år och född i den lilla staden Anderstorp, beläget i Småland. Han studerade musik i Linköping, men har i ungefär fyra och ett halvt år bott här i Örebro och utbildat sig till klassisk pianist på Musikhögskolan. Vid sidan av intresset musik, är trolleri något som har funnits med länge i Christophers liv.

Det är väl tolv år jag har hållit på. Pappa visade mig något litet trick när jag var liten, men jag har aldrig haft någon trollerilåda, vilket är det klassiska.

Han utvecklade sina färdigheter vidare genom att köpa böcker och dvd:er som behandlade ämnet, och är från början helt självlärd. Men genom detta intresse har Dolck senare kunnat träffa andra magiker som har hjälpt honom att förbättras, och nu med tolv år i bagaget ville han genom ett ideellt projekt försöka nå ut till fler människor. Under hösten har han nämligen tillsammans med en annan student, Viktor Danielsson, besökt flera av Örebro universitets kårsektioner och visat dem trolleritricks. Detta har då filmats, av Danielsson, och kommer löpande publiceras på Christophers facebooksida. Men varifrån kom egentligen idéen till detta?

Ja, men från lite olika ställen. En grej var att de på Musikhögskolan redan visste om att jag kan trolla, och sedan var jag även med i Riks-Smask förra året. Så nu ville jag nå ut bredare, och nästa steg var universitetet.

Dolck och Danielsson har känt varandra länge från skolan, men det var först under Riks-Smask som Christopher fick nys om Viktors intresse för film.

Viktor ansvarade för scen arbetet, och då fick jag även höra att han gillade att filma. Jag frågade om han ville vara med på detta projekt, vilket han gärna var, och sedan har han kommit med massor av egna idéer på upplägg.

Målet med detta var visa upp något annorlunda för de andra kårsektionerna, så att även de fick något ut av detta projekt. Samtidigt kunde Christopher samla på sig material inför framtida uppträdande då många bokare vill i förväg se vad man har att erbjuda. Projektet blev en perfekt kombination, och han upplever responsen under filmningarna som väldigt positiv.

Alla har olika reaktioner, så det är ju väldigt kul också. En del börjar nästan skrika och är på väg ut ur rummet, medan andra bara sitter helt förundrade och tysta.

Lösnummer har även haft kontakt med några av kårsektionerna som deltog i projektet för att få reda på vad deras tankar var efter Dolcks uppträdande;

 -Vi i Sesam upplevde Christoffer Dolck som en seriös och duktig magiker. Som person upplevde vi honom som skicklig, trevlig, skön och rolig. Han bjöd på en bra show, men dessvärre upplevde vi att vi kunde lista ut de flesta av tricken och de inte var särskilt spektakulära, anser Sesam.

-Vi tyckte det var ett väldigt kul initiativ som också utfördes riktigt snyggt, skriver Sobra.

Den första filmen kommer att släppas för allmänheten fredagen den första februari på Christophers Facebook-sida The Dolck Show, och sedan släpps en video varje vecka. Jag lovar er kära läsare att detta är något ni verkligen inte vill missa!

 

Foto: Christopher Dolck

“Storm på Lugna gatan” – den duger för i år

17 december, 2018, 13:25 Kultur Lämna en kommentar

Det kanske är jag som bara fortfarande har barnasinnet kvar, men att följa julkalendern från första till tjugofjärde december är ett måste varje år, inga undantag. Om den inte faller en i smaken, sitter man på baken och tittar hängivet ändå. Nu har ungefär halva av årets julkalender sänds och därför ska jag, som självutnämnd julexpert, bedöma och se om den lever upp till mina krav. Här kommer min recension av tjugohundra artons julkalender, “Storm på Lugna gatan”!

Handling:

Många anser julkalendern vara ett viktigt inslag i juletid, för varje år präglas sociala medier av föräldrar som diskuterar huruvida kalendern är lämplig för deras barn och om den förmedlar “rätt” julkänsla. Att julkalendern i år utspelar sig i den mindre byn Järnkroken, full av äldre trähus och massvis av snö, gör det svårt att inte känna den mysiga känslan som skaparna vill åt. Under avsnitten får vi följa “Lugna gården” som för första gången är med i den så kallade “Julkampen”, vilken i nio år har vunnits av byns mäktigaste kvinna och hennes familj. Sporadiskt fylls avsnitten av tävlingar som bland annat loppis, tomtelopp och lussekattsätning. Stor del av tiden ägnas dock åt grannbråk, vilket ger ett enformigt intryck i längden.

Visst, den är utformad för den yngre målgruppen men även nittonåriga jag vill gärna bli underhållen och sluta gäspa tre minuter in i avsnitten. Början var stark men nu dalar det tyvärr, och som helhet känns årets julkalender lite lam.

Karaktärer:

Familjen Storm, som handlingen främst kretsar kring, är aningen… udda. Men, i en lagom dos levererar de faktiskt en hel del skratt här hemma i soffan. Ibland försöker manusförfattarna för mycket vilket resulterar i att det bara blir stelt, eller som min lillebror skulle säga; cringe. Julkalenderns stjärna måste ändå vara familjen Storms minsting, Vilja, som med yvigt hår och en något för stor leopardmönstrad onepiece charmar oss alla. Hon må vara blott fem år, men säger sina repliker på ett trovärdigt och härligt vis vilket ger humoristiska inslag. Storebrorsan i familjen är istället mellanmjölk, och är inte en välutvecklad karaktär alls. När han dyker upp i rutan, sträcker jag mig automatiskt efter mobilen och scrollar som på kommando igenom Instagram.

Det finns många starka personligheter i årets julkalender, men i min smak så är majoriteten lite för starkt lysande och jag blir bländad titt som tätt. Ena stunden känns karaktärerna överdrivna, för att i andra blekna och orsaka en gäsp-epidemi. Ja, det är rena rama berg-och-dalbanan och jag börjar bli illamående.

Julkänsla:

I denna kategori plockar “Storm på Lugna gatan” poäng, för julkänsla finns det allt! Snön har varit med sedan avsnitt ett, och julpynt pryder gårdarna. Till och med ett luciatåg fick vi den trettonde, och ingen var gladare än jag. Att handlingen drivs av tävlingar som präglas av jul gör det hela ännu bättre, speciellt om man jämför med förra årets kalender där ordet jul knappt nämndes… Det heter “jul”kalender av en anledning, punkt slut.

Betyg:

Jag är en van och härdad julkalendertittare, och därför har jag krav. Jag vet vad jag vill ha när jag bänkar mig framför tv:n den första december klockan 18.45. För att ge er en jämförelse, så kan jag meddela att tjugohundra sjuttons julkalender, “Jakten på tidskristallen”, inte höll måttet enligt mig. Årets då? Jo, jag ger den generöst nog betyget 3 av 5 trots att kvalitéen varierar kraftigt från avsnitt till avsnitt. “Storm på Lugna gården” kommer inte gå till historien och bli en klassiker, så som “Dieselråttor och sjömansmöss” och “Trolltider”, men den duger för i år. Den gör sitt jobb, det vill säga sprider julkänsla och får en att längta till julafton ännu mer.

SVT Julkalendern – Storm på Lugna gatan
Bildtext: I rollerna: Lena Philipsson, Henrik Johansson, Cecilia Forss, Johan Rheborg, Edvin Ryding, Wilma Lidén, Maja Söderström, Adrian Macéus.
Foto: Johan Paulin/SVT

Lösnummer besöker Kalastider

27 november, 2018, 17:34 Evenemang, Händer i Örebro, Kultur Lämna en kommentar

I år är det 19:e gången som Örebro Studentsångare framför julkonserten Kalastider. Sedan ett par år tillbaka sätts föreställningen upp i Aula Nova på Örebro universitet och enligt studentsångarnas konstnärlige ledare Fredrik Berglund är det en fantastisk lokal där alla i publiken både ser och hör bra oavsett var man sitter.

Aula Nova passar bra för kören som har en stor scen att arbeta på. Örebro Studentsångare är nämligen en scenisk kör som blandar sång och musik med dans och teater för att ge utrymme för estetiska uttryck. Lösnummer har besökt en repetition för att se och höra hur det kan gå till.

Årets uppsättning av Kalastider innehåller både traditionell och modern musik i både klassiska och specialskrivna arrangemang. Kalastider har två akter med låtar som alla förmedlar julens budskap på olika sätt. Till sin hjälp använder Örebro Studentsångare bland annat 100 träboxar som flyttas runt på scenen för att bygga olika rum och miljöer. Det är många sånger och mycket koreografi som ska övas in och alla lyssnar noggrant på instruktioner om vilka boxar som ska flyttas när och vem som ska stå var. Tanken är att kören ska bygga om scenen samtidigt som de gör förflyttningar både under och mellan olika låtar. Studentsångarna ackompanjeras under hela Kalastider av kalasorkestern som är ett hopplock av några av de bästa musikerna i regionen. Även ett par av studentsångarna är med och spelar i några av arrangemangen.

Örebro Studentsångare avslutar Lösnummers besök med ett par korta smakprov på olika låtar och passar på att skicka med en garanti om att årets föreställning kommer att ge julkänsla i en temperatur i samtiden. För den som är nyfiken på vad det innebär så framförs Kalastider den 29 november – 1 december i Aula Nova och biljetter finns att köpa på tickster.com.

 

Partierna om studentfrågor inför stundande valet

5 september, 2018, 20:14 Boende, Efter studierna, Evenemang, Händer i Örebro, Kultur, Örebro studentkår, Studentekonomi, Universitetet Lämna en kommentar

Under lunchtid på onsdagen den 5:e september arrangerade Örebro studentkår och Lösnummer en valutfrågning dit alla partier i Örebros kommunfullmäktige hade bjudits. I den fullsatta salen på Kårhuset fick de olika partierna svara på frågor relaterade till studentlivet, såsom boendesituationen, arbetsmarknaden och psykisk ohälsa bland studenter.

De partier som tackat ja till medverkan och var på plats representerades av Cecilia Lönn Elgstrand (V), Kenneth Nilsson (S), Sara Richert (MP), Fredrick Federley (C), Wilhelm Sundman (L), Anders Åhrlin (M) och Marie Holm (KD).

Synen på bostadsmarknaden

Först ut var frågan om bostadsbristen för studenter. Partierna var överens om att de höga hyrorna på studentlägenheter i Örebro är ett problem, men hade olika åsikter om hur detta ska lösas. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna menade att staten ska ha kontroll över byggandet i högre utsträckning för att hålla nere priserna, medan allianspartierna propagerade för enklare byggregler för privata hyresvärdar och uppmanar till konkurrens.

Psykisk ohälsa bland studenter

Angående problemet med ökad psykisk ohälsa bland studenter vill de flesta partierna lägga mer resurser på studenthälsan. Centerpartiets vision är att studenthälsan direkt ska kunna skicka remisser, utan att ta mellansteget med utredning på vårdcentralen – detta för snabbare vård. Liberalerna trycker på vikten av det egna valet, och menar att en person själv ska kunna välja att bli inlagd hos psykiatrin. De propagerar även för att öka möjligheterna till att få snabb hjälp med psykiska problem via internet. Socialdemokraterna uppmanar till diskussion kring ämnet och tror på medmänsklighet som nyckel till friskare medborgare.

Kristdemokraternas slagord är att kapa vårdköerna; det ska gå snabbare att få all typ av vård. Här får de medhåll från Moderaterna, som även vill lägga mer resurser på rådande narkotikarelaterade problem. Vänsterpartiet menar att psykisk ohälsa hos just studenter ofta är relaterad till svårigheter i den ekonomiska situationen, och trycker på allas rätt till lika möjligheter. Miljöpartiet talade om rätten till sjukskrivning – att det ska gå bra att som student sjukskriva sig på samma sätt som en anställd.

Örebro som plats att utvecklas på

I övrigt hade partierna gemensamt en optimistisk syn på Örebros framtid, där det talades om allt från kulturliv till superbussar. Partierna vill att Örebro ska vara en stad där studenterna vill stanna och arbeta både under och efter studierna.

Det är väldigt bra om studenter har möjlighet att extrajobba under studierna, men just studierna som heltidssysselsättning måste vara en prioritet, menar Kristdemokraterna. Socialdemokraterna lyfter fram vikten av kommunikation mellan kommunen och Örebro studentkår, där avtal och överenskommelser redan diskuteras parterna emellan. Att Örebro känns som en studentstad i stort är enligt Moderaterna en viktig del i att få studenterna som grupp att känna sig manade att både studera och sedan arbeta vidare i kommunen, därav bör resurser läggas på stadens kulturliv. Vänsterpartiet efterlyser mer engagemang från studenterna, och uppmuntrar till pågående dialog. Mer kulturella gratisevenemang ska finnas för inte bara studenter att gå på, utan för alla som vill runt om i stan. Även Liberalerna vill att studenterna i större utsträckning ska vara en del av resten av staden, och lyfter fram Congrego (universitetets lokal på Drottninggatan) som ett gott exempel.

Slutligen fick partierna en minut på sig för att förklara varför studenter ska rösta på just dem. Sammanfattningsvis lät det såhär:

Vänsterpartiet: Klyftorna mellan olika grupper måste minska istället för att öka. Fokus ska ligga på att arbeta med miljöproblem, mot rasism och mot patriarkatet. Nyckelordet är öppenhet. Vänsterpartiet tänker även ta tag i bostadsfrågan, och propagerar för sex timmars arbetsdag.

Socialdemokraterna: Örebro bygger vi bäst tillsammans. Det viktiga är att dela med sig och hjälpa varandra, både staten och privata sektorer emellan, likaså mellan olika delar av staden såsom studenter och kommunen.

Miljöpartiet: Klimatutmaningen är det största hotet vi har. Det är nu vi måste ta tag i det och Miljöpartiet är de som jobbar hårdast för det. Partiet lägger även stor vikt vid jämställdhetsfrågor, solidaritet och öppenhet.

Centerpartiet: Landet, kommunen och universitetet måste hänga samman i större utsträckning. Sveriges framtid ligger i att se framåt och vara ekonomiskt och ekologiskt smart. Förberedelser inför framtiden måste prioriteras istället för att se bakåt.

Liberalerna: Universitetet utbildar de lärare som ska jobba i skolan, därav är skolan en viktig fråga, och Högskolan är viktig. Studenterna är framtiden, och det är där Liberalerna vill lägga resurser. Detta även för att öppna upp för gemenskap och utveckling med både gästforskare och gäststudenter.

Moderaterna: Det är viktigt att ha ett arbete efter studierna, och viktigt att kunna skapa sig en god framtid i Örebro. Partiet trycker även på att det är viktigt att man känner sig trygg på gatorna när man går hem, och att det är viktigt med lag och ordning.

Kristdemokraterna: Individen ska kunna bestämma mer över sina egna val. Det är även en prioritet med samarbeten som sträcker sig över olika sektorer för att det ska fungera så bra som möjligt.

Tillsammans kan vi göra mycket
Studenterna vid Örebro universitet utgör cirka tio procent av de som har rösträtt i Örebro! Så kom ihåg att ta vara på din rösträtt på söndag, eller förtidsrösta i till exempel Långhuset, öppet klockan 10-15 varje dag fram till fredag.

RiksSmask 2018 – Bildreportage

18 juni, 2018, 15:15 Evenemang, Händer i Örebro, Kultur Lämna en kommentar

Den 26:e maj ägde årets RiskSMASK rum, detta år här i Örebro! Självklart var Lösnummer på plats under kvällen för att såväl dokumentera som uppleva denna magiska show där årets vinnare av Sveriges Musikakademikers SångKåntest skulle koras. Från Sveriges samtliga musikhögskolor hade två bidrag röstats fram till den stora finalen för att göra upp om den åtråvärda pokalen, och därmed evig ära.

Kvällen präglades av glitter, dans, skratt, tonartshöjningar, klädbyten och en helt fantastisk upplevelse i landet Smaskiania under ackompanjemang av en liveorkester. Mello-klyschorna avbytte varandra och när det var dags att rösta fram kvällens roligaste och bästa schlagerparodi stod det klart att Lego-Lass och Duplomaterna var den överlägsna vinnaren. Med Lotta Björkqvist bakom micken och med vinden i håret blev det en vinst på hemmaplan – något som publiken tog emot med stående ovationer.

SMASK bjöd verkligen på allt, och trots att en inte vill vara den som är den så vill jag bara säga att ni som inte var där, ni missade något enastående och briljant. Men misströsta ej, nedan följer ett bildspel från kvällen!

Örebrospexet: Snart dags för sljuttjut

14 mars, 2018, 15:49 Evenemang, Händer i Örebro, Kultur En kommentar

Efter förra helgens publikrekord är det denna helg sista chansen att se Örebrospexets föreställning Utgrävarna – eller paleontologen i graven bredvid. Lösnummer var på plats i Aula Nova på premiären, så här såg det ut!

Musik, dans och improvisationsteater möter oss i Aula Nova på premiärföreställningen av Örebrosepexets föreställning Utgrävarna. Örebrospexet sätter upp en föreställning årligen som alla har en sak gemensamt; de både underhåller och engagerar publiken. Spex är en form av levande teater där publiken har möjlighet att påverka vad som händer på scenen. Publiken kan exempelvis ropa “omstart”, vilket resulterar i att skådespelarna genomför scenen igen men på ett nytt sätt enligt vidare direktiv från publiken. Det är bara fantasin som sätter gränserna!

Publiken får i årets föreställning följa med paleontologerna Edward Cope och Othniel Marsh till Louisiana där de tävlar om att hitta flest dinosaurieskelett. Med på deras äventyr följer en reporter, en kristen man och några praktikanter. På vägen mot framgång möter de två paleontologerna många intressanta karaktärer, tuffa hinder och oväntade romanser. Handlingen gestaltas med både dialog och populära låtar med omskrivna texter samt välarbetad koreografi. Vidare förstärks föreställningen av en väl genomarbetad scenografi och kreativa kostymer.

Kolla även in Lösnummers film från genomdraget av årets föreställning här!
För att se datum för årets föreställningar eller köpa biljetter kan du besöka Örebrospexets hemsida och Facebook. Du kan även köpa biljett i dörren inför respektive föreställning. Kårmedlemmar har rabatterat pris!