Archive for the ‘Granskning’ Category

Mer än hälften missnöjda med lärarnas feedback

16 december, 2020, 10:58 Granskning, Universitetet, Lämna en kommentar

Något de flesta studenter förmodligen är allt för bekanta med är stressen som upplevs innan en tenta. Hur oron känns i magen, hur tankarna oftare och oftare riktas mot värsta möjliga scenario, hur hjärtat hamnar i halsgropen när klockan på WISEflow tickar ner mot 0. Tentan delas ut, tentan skrivs och tentan lämnas in. Sedan är stressen över. Eller? Det är nu tentan ska rättas, vilket är en process vi studenter har mycket mindre insikt i. Ibland kommer resultatet för sent eller med dålig eller helt utebliven feedback; vad händer då? Lösnummer har försökt reda ut frågan om rättningstider och feedback vid Örebro universitet. 

I en enkät som publicerades på Dom kallar oss studenter, undersöktes studenters upplevelse av tre områden som rör ämnet; rättningstider och försenade tentaresultat, resultat och feedback och kunskap kring regler och vilka frågor som finns. Lösnummer sammanställde dessa frågor och ställde dem till Albina Hoti, student- och doktorandombud vid Örebro studentkår.

Av de 78 studenter som svarade på enkäten hade 65 personer (83,3%) varit med om att resultatet på deras tenta har blivit försenat, vilket innebär att rättningstiden överskridit 15 dagar från examinationstillfället. Av dessa 65, hade 68,7% blivit meddelade om att rättningen skulle bli försenad. Vi var också intresserade av att höra hur ett försenat tentaresultat påverkar universitetets studenter. Många rapporterade att de upplever mycket stress och ångest inför ett tentaresultat, och att denna ångest bara ökar ju senare det kommer. Vissa upplever också att det känns orättvist att lärarna kan bli försenade i sitt arbete medans studenter hålls till strikta deadlines och jobbar hårt för att hålla dem, vilket stundtals har väckt irritation. Det poängterades också att ett försenat tentaresultat ger mindre tid till att plugga till en eventuell omtenta och kan orsaka svårigheter med planering av studierna. I vissa fall har ett försenat tentaresultat också skapat problem med CSN. Beroende på tidpunkt och tidigare betyg, kan ett försenat resultat leda till uteblivet eller försenat studiemedel.

Enkäten undersökte också hur studenter upplever feedbacken de får på sitt arbete. På frågan “Är du generellt nöjd med feedbacken du får på ditt skolarbete?” inkom följande svar: Antal svar; 78, Ja; 42,3%, Nej; 52,6%, Vet ej; 5,1%. Många beskrev att de sällan fått personliga kommentarer på sitt arbete, och att detta förhindrat personlig utveckling. Man lär sig inte särskilt mycket av att endast se ett kryss i en ruta, eller ett betyg i Ladok, och vissa beskrev att de inte har fått en förklaring till varför deras tenta blev underkänd och därmed inte vetat vad som behövs förbättras inför omtentan. Vissa uttrycker även missnöje över att de inte förstått feedbacken, antingen för att den getts på ett språk de inte förstår eller med oläslig handstil eller grammatik. Det har även poängterats att vissa lärare även visat sig motvilliga till att svara på frågor kring rättningen.

Det har också visat sig att det finns en brist på kunskap kring vilka regler det är som gäller rörande rättningstider och feedback. Endast 34,6% av alla som svarade på enkäten uppgav att de visste hur dessa regler ser ut, medans 33,3% uppgav att de delvis visste och 32,1% uppgav att de inte visste alls.

STUDENTKÅREN SVARAR PÅ ERA FRÅGOR

Det uppkom också en del frågor och funderingar kring ämnet. Albina Hoti, student- och doktorandombud vid Örebro studentkår, svarar här på dessa frågor och reder ut frågetecken som har uppkommit.

Vad händer om läraren inte hinner rätta under den angivna tiden? Hur många gånger får universitet skjuta upp rättningen?

Om läraren inte hinner rätta under den angivna tiden ska beslut tas av prefekten om ett förlängd rättningstid. Detta ska även meddelas studenterna omgående. Det finns inte angivet om antalet gånger läraren kan försena ett examinationsresultat, men självfallet kan man utreda om detta händer alltför ofta för en viss lärare och undersöka vad orsakerna är.

Har vi rätt till feedback/ personliga kommentarer?Måste lärare ha tentagenomgång?

Efter varje examination ska en examinationsgenomgång erbjudas till studenterna. Om det inte genomförs, ska lösningsförslag alternativt motsvarande kommentarer lämnas skriftligen eller muntligen till studenten.

Finns det något att göra om man inte tycker att man har fått det betyg man förtjänar?

Om en student anser att denne inte fått betyget den förtjänar kan man begära omprövning av betyget. I begäran ska det framgå vilken ändring som begärs och skälen för detta. Studenten bör då främst hämta ut en kopia av examinationssvaret och låta originalet behållas av universitetet. Examinatorn skall då göra en ny bedömning utifrån de skäl som studenten anger, om det tidigare beslutet är uppenbart oriktigt. Examinator gör normalt inte en helhetsbedömning, utan tar hänsyn endast till de skälen studenten angivit. Bedömningen resulterar i ett nytt betygsbelut som innebär att betyget antingen höjs eller kvarstår.

Kan man begära att ens tenta blir rättad av en annan lärare?

Det kan man, efter två underkända tillfällen! Däremot är det bra att komma ihåg att det är examinatorn för kursen som byts ut vilket innebär att det inte nödvändigtvis är rättande lärare som byts ut.

Hur funkar anonymiteten? Vad är det som avgör om en tenta ska vara anonym eller inte?

Anonymitet fungerar så att varje student får en tentamenskod av administrationen inför examinationstillfället. De examinationer som studenten ska vara anonym inför är sals- och hemtentamen vilket avgörs utifrån universitetets lokala regler för examination.

När/hur ofta får man göra omtenta?

Det finns ingen angiven regel på hur många omtentor man kan göra. Dock kan kurser genomgå en större förändring eller avvecklas. I dessa fall ska studenten ges möjlighet utöver ordinarie examination och omexamination, till minst tre särskilda examinationer under en period om minst 12 månader och högst 18 månader.

Finns det någon att vända sig till om man är missnöjd med en särskild situation? (t.ex. extremt bristande feedback, alldeles för sen rättning etc.)

Ja, det finns ett antal kanaler som studenter kan vända sig till. En av de är att vända sig till mig. Studenter kan även vända sig till utbildningsbevakarna som finns vid varje sektion. Att fylla i kursutvärdering är också ett bra redskap.

Universitetet har jurister som man kan vända sig till men självklart kan även jag bidra med stöd om man önskar få hjälp av juristerna.

Vet universitetet om att det finns missnöje hos vissa studenter kring rättning och feedback? Jobbar något på att utveckla systemet eller är universitetet nöjda som det är?

Jag kan inte säkert säga vad universitetet har för kunskap kring frågan, men i de ärenden som inkommit till mig har bristerna påtalats till universitetet. Även Fallärenderapporten som skrivs vartannat år och som universitetet tar del av påtalar dessa brister. I rapporten ges även förslag på åtgärder till de brister som universitetet ska sträva efter att förbättra.

Läs mer om hur Albina och studentkåren kan hjälpa dig i dessa frågor här:

http://www.orebrostudentkar.se/home/utbildning/student-och-doktorandombud/

Polisen berättar om studenters droganvändning

1 december, 2020, 12:23 Granskning, Lämna en kommentar

Hur ser droganvändningen ut för studenter i Örebro? Vad är den vanligaste drogen bland studenter? Och i vilka syften tas egentligen drogerna? Lösnummer hörde av sig till Polisregion Bergsslagen och fick kontakt med ingripandespanaren Alexander Masson. I detta reportage försöker vi med hjälp av Alexander gå in närmare på några av dem många frågorna som finns kring droger på Campus Örebro.

Droganvändning bland studenter är ett återkommande ämne i media. Men hur ser situationen ut på Campus Örebro? Hur arbetar lokal polis mot droganvändning? I kontakt med Alexander Masson förklarar han hur en typisk dag för en ingripandespanare kan se ut. – Tjänsten ingripandespanare innebär att man företrädesvis arbetar med spaning innan man ingriper. Ett exempel ur min vardags skulle kunna vara att vi får in information om att det brukas narkotika kring pizzerian vid Campus Örebro. Vi spenderar någon dag/några dagar på platsen, iakttar, bildar oss en uppfattning och sedan ingriper mot det brott som eventuellt begås.

Frågan är då vilka som är de vanligaste drogerna hos studenter? Till den frågan svarar Alexander följande: – Rent traditionellt så har cannabis starkt fäste på campus. Främst hasch, men även marijuana. Det är en lättillgänglig drog som i princip är helt accepterad bland de studenter vi träffat under årens lopp. Vad avser cannabis finns det fri tillgång och det är inte svårt att få tag på någon som kan förse dig med just detta preparat.

Men enligt Alexander sker användningen av tyngre droger på campus också. – Det förekommer en hel del centralstimulerande preparat. Främst kokain och amfetamin, pulver alltså. Vidare brukas det en del ecstasy, tabletter. Det är en drog som klassas som hallucinogen. Drogen intas företrädesvis av festande studenter. Just denna drog ser vi mer av på campus än någon annan plats i Örebro. Det finns även andra droger, så som narkotikaklassade läkemedel i form av syntetiska opioder (tramadol/oxycontin) och bensodiazepiner (sömn/rogivande tabletter) men dessa är inte lika frekvent förekommande.

En intressant fråga är att se i vilka sammanhang droger brukas bland studenter. Därför var det av stort intresse för Lösnummer att få reda på om polisen kunde se kopplingar mellan droger och festmiljöer respektive mellan droger och studier. Alexander förklarar: – Det kan handla om studenten som vill prestera högre inför tentan, under tentan, men även ha en längre uthållighet över tid. I dessa sammanhang brukas företrädesvis de centralstimulerande preparaten. Motsatsen skulle då vara studenten som behöver varva ner efter långa perioder av intensivt arbete. Den typiske studenten missbrukar bensodiazepiner för detta ändamål (ej att förväxla med lagligt utskrivna sömn/rogivande–preparat på recept).

När det kommer till cannabis så anger Alexander att den stora majoriteten av de studenter som missbrukar den drogen gör det i festsammanhang. Specifikt för att kunna slappna av. Alexander nämner även att samtliga preparat som han tagit upp är beroendeframkallande.

Från tillfälle till tillfälle uppenbarar sig polisen på campus. Kanske har även du sett polis på campus med hund? När vi avslutningsvis frågar Alexander angående vad dessa insatser med polishund går ut på anger han att han inte kan gå in närmare på det. Dock uppger han följande: – Att hundar befinner sig på campus skulle kunna innebära att det är en populär plats att rasta polisens hundar på. En annan anledning skulle kunna vara att det inkommit konkret information att det förvarats eller gömts narkotika på en viss plats, lokal eller kring en viss person.

NOTIS: Terminens sista fullmäktigemöte

28 april, 2020, 11:58 Föreningsliv, Granskning, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Ett verksamhetsår går fort och senare i eftermiddag är det dags för det fjärde och sista fullmäktigemötet (FUM). Det följs på onsdagen av det stora kårvalet 2020, där nya förtroendevalda ska väljas. För att minimera risken för smittspridning av coronaviruset kommer både fullmäktigemötet och kårvalet att hållas digitalt.

Lösnummer kommer att rapportera live från båda kvällarna. Det sker som vanligt via Instagram Stories. Följ med på vårt Instagramkonto @losnummer och ta del av besluten som fattas av det högst beslutsfattande organet inom Örebro studentkår.

Vet du inte vad FUM går ut på eller behöver du rentav påminnas? Lösnummer skrev en kort redogörelse inför verksamhetsårets första möte i oktober. Du kan läsa den här.

Coronaläget: Undviker Örebrostudenterna att besöka campus?

12 mars, 2020, 13:22 Granskning, Universitetet, Lämna en kommentar

Det finns inget samtalsämne i världen som det pratas om mer än coronaviruset just nu. Men hur ställer sig Örebrostudenterna till att fortsätta besöka sitt campus? Grönt eller rött ljus? Lösnummer skickade ut en enkät och fick snabbt in flera svar.

(OBS! Notera att läget kring coronaviruset förändras snabbt. Dessa svar samlades in under perioden eftermiddag 11 mars-morgon 12 mars. Under den perioden har Örebro universitet kommit med en rad åtgärder och på vissa håll har schemalagda moment ställts in tills vidare. Det – samt coronavirusets allmänna utveckling i världen – kan ha påverkat svaren något.)

 

 

242 studenter svarade på enkäten. Bland dessa menade 55% att de blivit mer rädda för att besöka sitt campus sedan coronaviruset konstaterats i Örebro.

Däremot uppgav enbart 32% att de aktivt undvikt att besöka sitt campus sedan coronaviruset konstaterats i Örebro. 68% av de svarande besöker däremot campus som vanligt.

 

Några fritextsvar från enkäten:

”Jag tänker att jag lika gärna kan bli smittad på ICA som på uni. Ser ingen anledning till att inte gå dit.”

 

”Det känns väldigt onödigt att besöka platser med mycket människor i onödan. Man vet inte vem i sin närhet som kan vara i en riskgrupp. Hälsovårdsmyndigheten rekommenderar att undvika ej nödvändiga sociala sammanhang.”

 

”Tidigare bokade jag grupprum och pluggade på campus. Nu går jag endast på kurser med obligatorisk närvaro.”

 

”Känns som att viruset inte tas på allvar.”

 

”Blev väl mer orolig när det kom en artikel där det stod att någon med corona gått på öppet hus. Så tänker inte besöka campus i onödan.”

 

”Är i riskgrupp och undviker att gå till universitetet på föreläsningar osv. Går endast dit om det är obligatoriskt. Hade önskat onlineundervisning istället. Undviker folksamlingar överlag nu.”

 

”Jag är inte rädd för viruset, jag är rädd för hysterin.”

 

”Hade definitivt undvikit att överhuvudtaget ta mig ner till campus om jag inte kände att föreläsningarna var så viktiga för våra tentor.”

 

”När det var på nyheterna om att en med corona varit på en mässa eller öppet hus på campus började jag känna att det var dags att vara mer försiktig.”

 

”Har ändå gått till skolan på obligatoriska moment men märker att det är mycket mindre folk! Själv tycker jag att det känns lite riskfyllt att gå till skolan med tanke på att en smittad besökte.”

 

”Vid större spridning av viruset kommer jag tillsvidare inte vara på plats på universitetet. Flera i min klass är förkylda och hostar mycket, och att de väljer att gå till skolan i detta läge anser jag är mycket respektlöst, vilket också är en anledning till att universitetet inte känns tryggt från framtida smitta – folk går dit även om de är sjuka för att slippa kompletteringsuppgiften.”

 

”Får hoppas det blivit säkrare till tentaperioden.”

 

 

Stort tack till alla som svarade!

Reportage: En möjlighet för studenter

5 mars, 2020, 11:50 Efter studierna, Granskning, Maxa studierna, Universitetet Lämna en kommentar

För den som vill jobba extra under studietiden finns Studentuppdrag som är en del av Örebro universitet. Lösnummer har fått träffa Kajsa-Stina Pettersson som är verksamhetsansvarig för Studentuppdrag.

Studentuppdrag har funnits sedan 2016 och möjliggör för studenter att få arbetslivserfarenhet inom det ämne som studenten studerar. På samma sätt kan uppdragsgivarna få chansen att med studenterna knyta kontakt inför framtiden. Uppdragsgivarna kan kontakta Studentuppdrag då de är i behov av extra arbetskraft. Studentuppdrag träffar alltid de uppdragsgivare som hör av sig och söker arbetskraft. Det är viktigt att det är anpassat för studenten eftersom studenten är i fokus. Studenter som får jobb via Studentuppdrag jobbar max 12 timmar per vecka och det jobb man får är inriktat på det program på läser. Enligt Kajsa-Stina Pettersson så erbjuder Studentuppdrag enbart uppdrag som kan kopplas till de utbildningar som finns på Örebro universitet.

Oavsett vilket jobb man får via Studentuppdrag så får alla samma lön och man är timarvoderad som studentkonsult. Arbetsgivarna är även skyldiga att skriva arbetsintyg om studenten skulle be om det. När Lösnummer frågar om hur många som får sommarjobb, eller fortsatt anställning, efter den bestämda tiden, svarar Kajsa-Stina att det är svårt att veta. Hon säger dock att hon vet två studentkonsulter som under 2019 fick vidare anställning. Oavsett om man får fortsatt anställning eller inte så menar Kajsa-Stina att det ger bra referens till studentens CV och bra förutsättningar för framtiden.

Under 2019 fanns 44 uppdrag ute och 40 studenter fick jobb. Vid frågan om varför de enbart är cirka 350 registrerade studenter hos Studentuppdrag, svarar Kajsa-Stina att det inte är så många som vet om att Studentuppdrag finns. Eftersom Studentuppdrag är relativt nytt så har verksamheten inte hunnit etablera sig hos alla universitetets studenter. En uppdragsgivare som de däremot hunnit etablera sig hos är universitetet. Där kan både forskare och administrativa enheter ta hjälp av en student via Studentuppdrag.

Till sist, vad gör ni om en student är missnöjd med sin uppdragsgivare?

– Vi har ännu inte stött på att en student är missnöjd med sin uppdragsgivare. Detta då vi ser till att göra en gedigen matchning mellan student och uppdrag. Om det dock skulle uppstå problem skulle vi först och främst fråga studenten om hur denne vill att vi ska hantera det. Vi ser alltid till att studenten är i fokus men ser också till att kontakta uppdragsgivaren.

För den som är intresserad av Studentuppdrag finns mer information och kontaktuppgifter på oru.se/studentuppdrag

FUM-rapport: Snabbt fullmäktigemöte präglades av rutinärenden

4 mars, 2020, 11:01 FUM-rapport, Granskning, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Vårterminens första och verksamhetsårets totalt tredje fullmäktigemöte ägde igår kväll rum i Teknikhuset. Örebro studentkårs högst beslutade organ gick dock inte på högvarv denna gång, och mötet avhandlades förhållandevis snabbt. Så snabbt att Lösnummers utsände precis hann få upp systemkameran när ledamöterna reste sig och packade ihop för dagen. 

Mötet inleddes med den vanliga mötesformalian innan de 33 röstberättigade ledamöterna fick lyssna till kårstyrelsens sammanfattning av dess rapporter från de föregående perioden. Det mest uppseendeväckande i dessa rapporter handlade om hur kårsektionen Sesam kan komma att behöva dela upp sin nuvarande verksamhet i två separata organisationer.

Det var förslaget som i sig var resultatet av en längre process där universitetsledningen efterfrågat en lösning kring Sesams organisationsnummer – något som de är ensamma bland kårsektionerna att ha. Detta organisationsnummer gör Sesam till en egen juridisk person vilket i universitetets ögon betydde att Örebro studentkår outsourcar en del av sin verksamhet till en tredje, extern part. Detta strider då med avtalet som tecknats mellan universitetet och studentkåren där inga tredje parter ingår.

 

Lösningen som kårstyrelsen och Sesams styrelse presenterade för fullmäktige innebar att det aktuella organisationsnumret nu uppgår i en förening vid namn “Sesam studentföreningen”. Föreningen fortsätter bedriva studiesocial verksamhet och det är också denna förening som Sesams kapital förflyttas till. Kårsektionen Sesam fortsätter sitt arbete som vanligt med introduktion och utbildningsbevakning för de som studerar ekonomi, informatik och statistik på Örebro universitet.

Kårstyrelsen presenterade via ordförande Abdirizak Yusuf Muhamed detta för fullmäktige som ren information. Sesams ordförande Pontus Nilsson samt vice ordförande Julia Carnehagen gav även sina kommentarer till fullmäktige. Fullmäktige själva hade ingen beslutsrätt i detta arbete utan det är en process mellan Sesam, kårstyrelsen och universitetsledningen.

Hur processen nu fortgår och om förslaget kring en uppdelning av Sesam i två organisationer blir verklighet får Lösnummer återkomma till.

 

Strax efter detta kunde mötets beslutspunkter börja avhandlas. Dessa tog form av ett antal propositioner från just kårstyrelsen. Inga övriga ärenden (så som motioner från medlemmar via sektionerna eller från Lösnummer) stod på dagordningen. Samtliga propositioner behandlade interna organisationsfrågor för fullmäktige att besluta om.

Punkter som fullmäktige beslutade om var:

– Hur fullmäktige ska arbeta kommande verksamhetsår.
– Vilka studieområden som innebär medlemsskap i vilken kårsektion.
– Vilka som får representera Örebro studentkår, vilka förväntningar som ställs på dessa och till vilken kostnad representationen sker (i externa sammanhang så som mässor och möten på annan ort).
– Hur studentrepresentanterna från Örebro studentkår ska arbeta i sina centrala organ.
– Vilka medlemsavgifter som ska gälla för Örebro studentkår kommande verksamhetsår.

Utöver dessa valde fullmäktige att avslå två av kårstyrelsens propositioner helt. Detta rimmade dock väl med kårstyrelsens yrkanden, då de själva ansåg att de två dokumenten (kommunikationspolicy och kommunikationsstrategi) behövde ytterligare omsorg och förberedelse.

 

De eldiga diskussionerna lös under hela kvällen med sin frånvaro. Enstaka kommentarer eller enklare frågor kunde stundtals komma från vissa ledamöter men inga som gav upphov till debatter. Fullmäktige verkade därmed i det stora hela vara väl inlästa och införstådda med propositionernas innehåll.

Mötet kunde därmed avslutas tidigt – en bra stund innan kl. 19 då ledamöterna begav sig till Örebro Kårhus för middag.

Verksamhetsårets sista fullmäktigemöte anordnas den 28 april. Dagen därpå äger kårvalet för nästa verksamhetsår rum. Håll utkik här på losnummer.se för en kommande djupdykning i valet!

Granskning: Studenternas negativa erfarenheter av Campushälsan

27 november, 2019, 11:17 Granskning, Psykologi, Undercover, Universitetet Lämna en kommentar

Efter att ha pratat med flera studenter ges intrycket att vården på universitetet inte håller måttet. Studenterna är inte nöjda med Campushälsan, och väljer efter ett besök att inte återvända. Frågan är varför?

Campushälsan som finns på Örebro universitetet drivs av Feelgood, ett hälsoföretag som erbjuder företagshälsa för anställda på en arbetsplats. Att universitetet använder sig av ett företag för att även erbjuda sina studenter hjälp med hälsoproblem är relativt unikt, då många andra universitet skiljer på de anställda och studenterna. Detta görs genom att anställa exempelvis psykologer, ergonomer och sjuksköterskor själva för att sedan sätta ihop en studenthälsa medan ett företag används för att tillhandahålla företagshälsa till personalen. På Örebro universitet är detta istället ihopslaget, och Feelgood har hand om både studenterna och de anställda.

Efter att ha pratat med ett antal studenter så ger majoriteten bilden av att Campushälsan inte har uppfyllt deras förväntningar och behov, då de upplever att väntan på en besökstid är lång och bemötandet av personalen inte bra. Detta ska främst gälla när studenten söker för psykiska besvär, snarare än fysiska. Vid besök hos exempelvis en fysioterapeut är intrycket istället mycket positivt, och studenterna känner att de har blivit hjälpta. Psykologbesöken bedöms hålla sämre kvalité eftersom psykologerna inte upplevs vara lyhörda för studenternas behov, utan endast är villiga att tala om det som har sökts för. De upplevs helt enkelt inte benägna att diskutera annat om studenten så önskar när tillfället för besöket väl är. Detta leder till känslan av illa bemötande, vilket resulterar i att studenterna inte vill återvända till Campushälsan trots att problemet i studentens liv kvarstår. Väntetiden till just psykolog ska även ha varit lång, och enligt studenterna själva så ska vissa ha väntat upp till en månad för ett första besök. Enligt den offentliga upphandlingen mellan universitetet och Feelgood ska ett besök erbjudas inom sju arbetsdagar, och om det anses vara ett brådskande ärende gäller två.

Lösnummer har varit i kontakt med universitetet, och frågat hur de ser på studenternas negativa erfarenheter av Campushälsan.

-Självklart ser vi allvarligt på om Feelgood har ett dåligt bemötande och om vården inte håller god kvalitet. Vi har en ständig dialog med Feelgood om alla typer av frågor som rör deras uppdrag. När vi får feedback från studenter eller medarbetare förmedlar vi synpunkterna direkt till Feelgood, svarar Yvonne Karlsson (HR-konsult) och Katarina Åkerling Lindholm (HR-chef) via mail till Lösnummer.

Universitetet påpekar även att det är Feelgood som ansvarar för att uppfylla kraven på vården, men om det inte görs så är det universitetets skyldighet att påtala detta för att en förändring ska ske och sedan göra kontinuerliga uppföljningar.

Öppettiderna för Campushälsan på huvudcampus är måndagar, för bokade psykologtider, och onsdagar, för övriga tider och drop-in. Under onsdagarna kan man varannan vecka träffa beteendevetare och varannan vecka fysioterapeut (sjukgymnast). Detta kan kännas som få tillfällen att kunna gå dit, särskilt om det är många som är i behov av framförallt beteendevetar- och psykologhjälp.

-Det är en viktig fråga och vi ser gärna att vi även här har ett tätare samarbete och en god dialog med Studentkåren. De öppettider som gäller just nu är en del av nuvarande upphandling. Utifrån fortsatt dialog med Studentkåren får vi kanske anledning att se över tillgängligheten vad gäller Campushälsan, förklarar Karlsson och Åkerling Lindholm.

Även Feelgood har fått uttala sig om detta, och skildra sin upplevelse av hur Campushälsan fungerar samt informera om vilka tjänster de erbjuder studenterna.

Maria Eriksson (Key Account Manager på Feelgood) berättar att det har kommit till deras kännedom att en del ärenden där universitetets personal har sökt vård inte har fungerat men att de inte har uppfattat detta när det gäller studenter. De poängterar att detta verkligen är tråkigt, och absolut inte är något som får uppstå. En förklaring till varför vissa studenter inte har känt sig hörda kan vara att orsaken till att de sökt sig till Campushälsan inte varit studierelaterad, vilket den ska vara. Feelgood vill poängtera att studenterna absolut inte avfärdas, utan istället får hjälp att kontakta exempelvis vårdcentral för vidare stöd. Då kan det upplevas som att psykologen eller beteendevetaren inte är lyhörd för studentens problem, i och med att huvudfokus ligger på besvär som uppkommer i samband med studier och inte privata svårigheter.

-Problemet man söker för måste vara studierelaterat, och inte andra privata saker. Detta är extra svårt när det gäller psykologiska problem, då andra bekymmer kan påverka studierna vilket gör gränsen svår att dra, menar Eriksson.

För att säkerhetsställa att Campushälsan erbjuder rätt vård till den som bokar tid använder dem sig av att en konsult lyssnar på ärendet innan tid bokas. Detta gör att de kan kartlägga situationen, och sedan hänvisa personen till lämplig instans, vilket inte alltid är de själva. Om man har besvär som kan uppkomma i samband med studier, så som öm nacke eller skolstress, kan man vända sig till Campushälsan. Helst innan det har gått för långt, då de främst arbetar med att förebygga hälsoproblem. Däremot om man exempelvis har en envis förkylning eller i behov av läkare så bör man istället söka sig till vårdcentral, jourmottagning eller sjukhus. När det kommer till Campushälsans öppettider, så är det främst universitetet som gör valet om vilka dagar och tider som ska gälla. Det finns en dialog mellan Feelgood och universitetet, där det ska framkomma om behovet av vård plötsligt ökar och att det därmed krävs att öppettiderna blir fler.

Feelgood beskriver att de försöker nå ut till och uppmärksamma universitetets studenter att de erbjuder olika sorters hälsofrämjande, och att all verksamhet är kostnadsfri. Förutom de tidigare nämnda tjänsterna, så kan man även gå kurs hos Campushälsan. Nu under hösten har två utbildningar gått, ”Stressa rätt – Studera smartare” och ”Våga tala – att hantera scenskräck”, som leds av beteendevetaren Peter Lithovius.

Många studenter känner en dödskänsla inför att prata inför folk, och den ena av kurserna lär en strategier och mekanismer inför hur man ska hantera detta. Kursen “Stressa rätt- Studera smartare” lär studenterna hur de ska finna en bra balans mellan krav och deras egna resurser, exempelvis att man inte ska sitta så länge när man pluggar utan ta pauser emellan, berättar Lithovius.

Förra året låg kurserna utspridda på fem tillfällen, men Feelgood märkte att det blev svårt för studenterna att finna tid till att närvara. Därför är innehållet från och med denna termin uppdelat på tre träffar istället för de tidigare fem. För att möjliggöra att de studenter som är intresserade av att delta faktiskt ska kunna göra det, så är planen för vårterminen att hålla kurserna mer rullande. Detta innebär exempelvis att missar man ett tillfälle, så kommer samma tillfälle att återkomma senare under terminen.

Dock har uppslutningen på terminens kurser inte varit den förväntade och Peter delger att han tycker att marknadsföringen av detta inte har varit särskilt bra eller effektiv. Något som har gjort att de flesta studenterna på universitetet inte ens har varit medvetna om att dessa kurser finns tillgängliga.

För att kunna erbjuda vård till så många studenter som möjligt, så går det även att prata med en psykolog eller beteendevetare via videosamtal. Då är man inte begränsad till mottagningens öppettider, i och med att dessa samtal kan äga rum vilken vardag som helst. Detta är mer flexibelt, och det kan också kännas bättre och tryggare för studenter att kunna ta detta hemifrån istället för att besöka Feelgood på campus. Dessutom fungerar det även om man för tillfället har praktik belägen på annan ort, och är i behov av eller vill fortsätta sin kontakt med Campushälsan.

Lithovius kommenterar även det faktum att en del studenter upplever att de inte har blivit bemötta på ett positivt sätt:

-Detta beror väldigt mycket på vilka förväntningar man har när man först kommer till Campushälsan, och enligt min erfarenhet så kommer studenterna tillbaka till oss beteendevetare och psykologer. Jag uppfattar att jag och mina kolleger är lyhörda och lyssnar på studenterna.

Anton Andersson, vice ordförande med studiesocialt ansvar på Örebro studentkår, arbetar med att se till att studenterna har en så bra studiemiljö som möjligt, och där ingår då även studenternas hälsa. Han får ta del av universitetets och Feelgoods uttalanden, och kommenterar följande:

Självfallet är studenternas välmående något som är viktigt för oss på studentkåren och som Yvonne Karlsson nämner värnar vi också om ett bra samarbete med universitetet! Samtidigt upplever jag att öppettiderna som är nu för Campushälsan kan utvecklas ytterligare från att vara måndagar och onsdagar till att vara hela veckan. Eftersom den psykiska ohälsan ökar och allt fler behöver ett stöd så bör Campushälsan ta det i beaktande och försöka ha öppet alla dagar i veckan!

 

Sammanfattning

Det verkar råda delade meningar kring Campushälsan beroende på vem man frågar, men det man kan utläsa från denna granskning är att studenternas missnöje främst riktar sig till den psykiska vården som Feelgood erbjuder på Örebro universitet. Att denna besvikelse från studenterna existerar verkar inte vara något som de ansvariga på Feelgood är fullt medvetna om, och därför är det viktigt att om man upplever ett negativt bemötande att man för fram det. Dock, ska det även poängteras att den psykiska vården generellt i Sverige inte lever upp till patienters förväntningar, och detta innebär att det inte enbart är Feelgood som kritiseras på detta område.

Något mer som ska påpekas är att informationen om Campushälsan på ORU:s hemsida inte är tillräckligt tydlig för att det ordentligt ska framgå vid vilka frågor de kan vara behjälpliga. Det är troligtvis många studenter som har bekymmer de tror hör hemma hos Feelgood, när de i själva verket bör söka sig till den allmänna vården. Detta resulterar i att tiden som det tar från att en student först tar kontakt med vården tills att studenten faktiskt får hjälp blir mycket längre. Att det går att prata med en psykolog eller beetendevetare via videosamtal framgår inte heller av informationen på sidan, vilket gör att studenterna riskerar att missa att denna möjlighet finns.

Överlag så behöver marknadsföringen av Campushälsan och deras information förbättras och förtydligas, dels för att studenterna ska vända sig dit av rätt anledning och dels då samtliga studenter inte ens är medvetna om att denna vård erbjuds av universitetet, något som är ytterst viktigt för att förebygga hälsoproblem.

Intervju: Matilda Ernkrans – minister

25 oktober, 2019, 11:56 Granskning, Örebro studentkår, Personporträtt, Universitetet Lämna en kommentar

Sveriges minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) besökte i veckan Örebro universitet. Efter att hon ätit lunch på Örebro Kårhus fick Lösnummer en pratstund med ministern för att fråga om agendan för besöket men även om pedagogik och fusk. – Det är ett prioriterat område för regeringen att se till att vi får bort fusket på universitet och högskolor, berättar hon.


Vad gör du på Örebro universitet idag?

– Jag är ju minister i Sveriges regering med ansvar för högre utbildning och forskning, rymdfrågor och studiemedel. Jag bor ju här i Örebro län – i Hallsberg så idag är jag här på universitetet för att titta lite närmare på sjuksköterskeutbildningen. Det är en samhällsviktig utbildning där vi är måna om att fler kan och vill läsa till sjuksköterska, klarar av utbildningen och sen kommer ut och kan bidra i vården. Så det är mitt fokus idag. Örebro universitet är ett av de universitet som faktiskt har klarat av att fylla den utbyggnad som regeringen satte igång 2015 där vi gav ett antal universitet i uppdrag att försöka utbilda lite fler sjuksköterskor än tidigare. Så då tyckte jag att det skulle vara spännande att komma hit och titta lite närmare på utbildningen.


Vad kommer du göra rent praktiskt – kommer du träffa studenter?

– Ja, jag kommer träffa sjuksköterskestudenter och det är jag väldigt mån om att få göra. Vi har 400 000 studenter i vårt land och jag tycker att de studenterna förtjänar att tas på allvar och de förtjänar att ha en minister som bryr sig om deras vardag. Jag ska också få vara med på en del seminarier, bland annat om katastrofmedicin, men jag ska också besöka Kliniskt träningscenter – det center som man använder då man kanske inte kan och hinner lära sig saker eller träna sina färdigheter när man är ute på sin verksamhetsförlagda praktik.


Och så träffade du Örebro studentkår på en lunch precis just nu. Hur var det?

– Det är också på samma tema. Alltid när jag besöker lärosäten runtom i landet så vill jag träffa studenter och jag vill träffa studentkårsaktiva. En av våra absoluta fördelar som vi har i Sverige det är att vi har ett lagstadgat studentinflytande. Det är jag övertygad om är en oerhört viktig del i att vi kan hålla uppe kvalitén på våra utbildningar. Dessutom så gillar ju jag människor som engagerar sig – inte bara för sig själv utan för något större och i det här fallet studentkåren och utbildningarna här på Örebro universitet. Och vi har haft ett samtal om just det här på lunchen.


Det förekommer har vi märkt i samtal med studenter att vissa föreläsare och lärare kan vara sämre pedagoger än vad de är forskare. Till exempel riskerar studenterna att missa kunskap som står i kursplanen för att en föreläsare är otydlig eller i värsta fall helt otillgänglig för att utveckla sig. Mycket av detta är ju såklart lärosätenas egna ansvar men vad kan du och utbildningsdepartementet göra för att säkerställa en pedagogiskt hög nivå?

– Nu har det kanske varit mer aktuellt de gånger man träffar lärarstudenter men det vi har lagt extra pengar på och där vi tänker fortsätta engagera oss i det är att se till att studenterna får mer lärarledd tid på de utbildningar man behöver det, oftast hum/sam utbildningar (humaniora/samhällsvetenskap, reds anm.) Det tror jag är ett sätt att se till så att både studenterna får en lättare resa genom utbildningen men jag tänker också att de här lärarna också får mer tid med studenterna och då kan träna och utveckla de egna färdigheterna som pedagoger.

Sen så menar jag att lärosätena också själva behöver ta ansvar för att utveckla pedagogiken som man använder inom högskolans värld för att lära ut. Det ska verkligen inte underskattas! Det är många studenter som är beroende av att man faktiskt kan ta till sig utbildningen och samhället är beroende av att man klarar utbildningen och kan komma ut som färdiga sjuksköterskor, lärare, ingenjörer eller vad det än kan vara och fungerar ute i samhället på arbetsmarknaden.


Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är myndigheten som kvalitetssäkrar och granskar högre utbildning i Sverige. I somras släppte de en rapport om att fusket ökar. Nu är det ungefär ett halvår sedan rapporten släpptes – går det säga något om hur det nuvarande läget ser ut och om hur rapporten kommer följas upp?

– Jag kan bara säga att det är ett prioriterat område för regeringen att se till att vi får bort fusket på universitet och högskolor. Dels ska det vara studenter här som tagit sig hit på egen kraft och när man är här ska naturligtvis de som klarar utbildningen ska göra det för att de har lärt sig något och för att vi ska lita på att de har gjort det. En annan del av det här handlar om att vi till exempel tar hårdare tag och gör mer åtgärder för att få bort fusket på högskoleprovet som har skrivits nu i helgen.

Men det handlar också om att vi har tagit nya initiativ för att identifiera och ta bort forskningsfusk. Det är också en del av den akademiska världen och vi vill ju gärna ha ett samhälle där vi fortsätter att utvecklas med högre kunskaper och mera forskning. Men då måste man ju både här och utanför universitetsvärlden kunna lita på att utbildningar ges, tas emot och används på ett schysst sätt – men också att forskningen går att lita på. När vi pratar forskning är vi ju inte minst beroende av forskningen och ny innovation för att klara många av våra stora samhällsutmaningar – klimatutmaningen till exempel och hälsoutmaningen. Då måste människor kunna lita på att om vi nu ska lita på forskarna måste vi kunna lita på att det gått schysst till där.

Det här är prioriterat för regeringen, vi har gjort nya åtgärder för att komma åt fusket på högskoleprovet och vi lägger in nya pengar också så att man kan göra ytterligare insatser när det gäller det. Vi har precis inrättat en oberoende nämnd som börjar verka den 1 januari som ska granska forskningsfusk så att inte lärosätena gör det själva. Det är några delar som vi redan lagt fram och jag kommer fortsätta engagera mig för dem.

 

NOTIS: Vad pågår egentligen i Långhuset?

3 oktober, 2019, 11:39 Evenemang, Granskning, Universitetet Lämna en kommentar

Under ett par veckor har det skett förändringar i Långhusets ena del. Möblemang har tagits bort, väggarna har spacklats och målats om samt att golvet nu är täckt av en röd heltäckningsmatta. Det har rått en stor förvirring angående vad det är som händer, och precis som mycket annat som försiggår på universitetet detta år så har det med 20-årsjubileumet att göra.

Just denna del av Långhuset, mellan restaurang Kraka och huvudentrén, har under en tid sett ut som en byggarbetsplats. Det är först nu som man kan börja föreställa sig universitetets vision om en utställning. Detta sker i samband med att Örebro universitet fyller 20 år, samt är något som ingår i Örebro Campus Lab, ett projekt mellan universitetet och Akademiska hus. Projektets mål är att arbeta för att Örebro universitet ska bli det mest digitaliserade och hållbara lärosätet i Sverige, och denna tillfälliga utställning, Wall of Inspiration, innehåller teknik som främjar det.

Med hjälp av AR-teknik, som handlar om att addera information och virtuella objekt i den verkliga världen, kommer man att få se och höra 20 alumner berätta om sina karriärer och tidigare vistelse på Örebro universitet. För att kunna ta del av denna upplevelse uppmanas man att ta med mobiltelefon och hörlurar.

Wall of Inspiration invigs, tillsammans med rektor Johan Schnürer samt tårta och alkoholfritt bubbel, den 9 oktober klockan 16:00. Alla studenter är välkomna att ta del av detta firande, och uppleva när Örebro universitet tar ännu ett steg mot sitt mål som landets mest digitaliserade och hållbara lärosäte.

Notis – Inbrott på Kårhuset

6 september, 2019, 11:20 Granskning, Universitetet Lämna en kommentar

Veckan började inte så optimalt för Örebro Kårhus då de under måndagen upptäckte att ett av deras förråd hade blivit uppbrutet och bestulet. Polisen och universitetet har blivit kontaktade och processen för utökad säkerhet har påbörjats. Jacob Olson, styrelseordförande för Örebro Kårhusrestaurang AB, var försiktig med att ge ut värdet på och vad som stulits på grund av säkerhetsrisk.

Har ni någon information om händelsen, var vänlig och kontakta Örebro Kårhus.