Archive for the ‘Debatt’ Category

Replik på ”Utbildning på lika villkor?”

7 oktober, 2021, 13:36 Debatt Lämna en kommentar

Det här är en replik på Örebros studentkårs debattartikel Utbildning på lika villkor? Åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.

Kristin Törnqvist frågar i sin debattartikel 22 september om Örebro universitet tycker att alla studenter vid lärosätet ska kunna genomföra sin utbildning på lika villkor. Svaret är självklart ja.

Örebro universitet arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för att alla människor ska kunna verka hos oss på lika villkor.  Målet är att vara ett universitet där såväl studenter som medarbetare trivs, känner sig inkluderade och kan utvecklas efter sin förmåga. Det ger en högre kvalitet i vår utbildning och i övrig verksamhet.

Örebro universitet har i egenskap av utbildningsanordnare och myndighet ett stort ansvar för att arbeta med att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. I detta arbete har vi valt att arbeta utifrån begreppet design-för-alla som innebär att det som är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning ofta innebär en ökad användarvänlighet för alla människor.

Studenter med funktionsnedsättning har rätt till ett riktat pedagogiskt stöd genom vår enhet Funka. Under 2021 kommer Funka att bevilja pedagogiskt stöd till över 800 studenter vilket är en ökning på cirka 100 studenter jämfört med 2020. Väl hos oss får de det stöd som de behöver för att kunna studera på lika villkor som sina studiekamrater. Det kan till exempel handla om att få längre tid vid tentamen, hjälp att skriva anteckningar på lektioner, stöd av mentorer eller få tillgång till appar eller annan teknisk utrustning.

Akademiskt skrivcentrum vid universitetsbiblioteket erbjuder stöd i akademiskt skrivande till alla studenter. Där finns Studieverkstaden Lyktan där skrivhandledare, Funka-handläggare och bibliotekarier bemannar. Personalen vid Akademiskt skrivcentrum har ett nära samarbete med Funka för att bättre kunna stötta studenter med funktionsnedsättning till exempel fortbildar man sig kontinuerligt. Akademiskt skrivcentrum arbetar också med tillgänglighetsfrågorna kopplat till sina lokaler och sin kommunikation.

Under pandemin har Studieverkstaden flyttat in i Zoom och varit helt digital. Framöver kommer studieverkstaden vara digital vissa dagar och på plats vissa dagar då man har sett att den digitala lösningen når fler studenter samtidigt som det finns en ganska stor grupp studenter, ofta med extra stödbehov, som behöver träffa en handledare fysiskt.

Men förutom det anpassade stödet så arbetar Örebro universitet alltså brett med att öka tillgängligheten för alla. Här är några exempel från utbildningsområdet:

Örebro universitet arbetar medvetet med tillgänglighetsfrågorna i hela vår verksamhet för att göra Örebro universitet så inkluderande och öppet för så många som möjligt oavsett ålder, funktionsförmågor och omständigheter.

Anna-Karin Andershed, prorektor

Louise Pålsson, universitetsdirektör

Debatt: Utbildning på lika villkor?

22 september, 2021, 12:59 Debatt, Örebro studentkår Lämna en kommentar

Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.

Örebro universitet har nu fyllts av både gamla och nya studenter, alla med varierande förutsättningar för att genomföra sina studier. Att alla studenter, oavsett funktionsvariation, ska kunna genomföra sina studier på lika villkor är för oss på Örebro studentkår en självklarhet. Under höstterminen 2020 författade Örebro studentkår rapporten Tillgänglig undervisning för att utreda hur Örebro universitet arbetar med tillgänglighet i undervisningen. Utredningen visar, enligt Örebro studentkår, en bristfällighet gällande universitetets mål, ambitionsnivå, kompetensutveckling och samordning. Målbilden Örebro studentkår har, där alla studenter kan studera på lika villkor, uppfylls således inte av Örebro universitets arbete i frågan.

Örebro universitet har ett ansvar att arbeta med tillgänglighet för personer med funktionsvariationer och som myndighet ska universitetet verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgänglig. Vi från Örebro studentkår anser dock att arbetet med tillgänglig undervisning behöver utvecklas ytterligare.

Örebro studentkår anser att universitetet behöver en gemensam målbild och en tydlig samordnande roll i arbetet för tillgänglighet. En gemensam målbild och en samordnande roll gynnar arbetet med tillgänglighet eftersom det bidrar till en tydligare roll i samtliga delar av universitetets organisation.

Örebro universitets styrdokument, policys och handlingsplaner ska sträva efter en högre ambitionsnivå än den miniminivån som nämns i lagstiftning. Detta anser vi krävs för att förbättra tillgänglighetsarbetet och dess utfall för studenter vid universitetet.

Örebro studentkår anser att samtlig undervisande personal vid Örebro universitet ska kompetensutvecklas inom tillgänglighet. För att säkerhetsställa en utbildning på lika villkor anser vi att all personal och alla resurser med specialpedagogisk kompetens, ska finnas tillgängliga som stöd för studenter med funktionsvariationer som har särskilt pedagogiskt behov.

Vi anser att alla studenter vid Örebro universitet ska kunna genomföra sin utbildning på lika villkor, vad anser Örebro universitet?

Vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar, Örebro studentkår

Kristin Törnqvist

Referenser: Örebro studentkår, Tillgänglig undervisning, 2021

Vill du replikera på debattartikeln? Skicka då ett mail till chefredaktor@losnummer.se!

Bild: Emil Kihlgård, Örebro studentkår.

Replik från universitetsledningen

27 april, 2021, 13:58 Debatt, Lämna en kommentar

Det här är en replik på Liberala studenters debattartikel Ojämnt fördelade lärarledda timmar. Åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.


Universitetsledningen vill tacka debattörerna för deras engagemang kring finansiering av högre utbildning. Detta är förstås en fråga som också engagerar oss och som är en källa till ständig diskussion inom sektorn.

Tilldelningen till olika utbildningsområden är mycket olika, som debattörerna korrekt noterat. Storleken på vad vi kallar för ”prislapparna”, dvs. den peng som lärosätet får för att en student registrerat sig på en kurs och den peng som lärosätet får för att en student klarar sina studier, har framförallt historiska förklaringar. Det finns dock även omständigheter i hur man bedriver undervisningen idag som förklarar skillnader mellan olika prislappar. Så kallade laborativa ämnen, till exempel inom medicin och naturvetenskap, kräver speciallokaler och särskild utrustning. Det finns ingen annan peng än den som kommer till just utbildningarna som bekostar detta. Därför är också prislappen för exempelvis utbildning i musik högre. Den kräver dyra instrument och enskild undervisning. Eftersom vi vet att utbildningar som betraktas som HSTJ-utbildningar ibland har undervisningsinslag som liknar andra områden, t.ex. psykologprogrammet som är ett samhällsvetenskapligt program med inslag som betraktas som tillhörande medicinområdet, så är det möjligt för oss att besluta om kombinationer av prislappar, som i det här exemplet innebär en högre ersättning. Den typen av beslut, som alltså innebär en sådan omfördelning av resurser som debattörerna efterfrågar, fattas på rektorsnivå efter ansökan från institutionerna. Vi gör med andra ord redan det som debattörerna efterfrågar.

De ”kvalitetsmiljoner” som debattörerna nämner används idag till ökad undervisningstid, men också till annat utvecklingsarbete som höjer kvaliteten på våra utbildningar, t.ex. tid och metoder för handledning och återkoppling till studenterna. Vi redogör varje år i vår årsredovisning för hur dessa pengar används för den som önskar fördjupa sig ytterligare.

Det enskilt största problemet med finansieringssystemet för högre utbildning idag är det produktivitetsavdrag som drabbat sektorn sedan mitten av 1990-talet. Avdraget görs från alla anslag till svenska myndigheter för att man tänker sig att vi successivt kan effektivisera vårt arbete, t.ex. genom digitalisering, etc. Kruxet för universiteten är att det finns en inneboende svårighet i att undervisa och forska snabbare. Vi kan också anta att en students lärande inte går fortare idag än för 15 år sedan. Avdraget innebär att våra pengar för utbildning och forskning successivt urholkas. Lärosätena har tillsammans påtalat detta problem ända sedan avdraget infördes, men vi har ännu inte fått gehör för våra synpunkter. Vi vill därför uppmana debattörerna att öppna en dialog på nationell nivå kring finansieringsvillkoren för högre utbildning. Det är där vi gemensamt kan göra en reell skillnad.

Universitetsledningen genom
Anna-Karin Andershed, prorektor

Debatt: Ojämnt fördelade lärarledda timmar

26 april, 2021, 11:51 Debatt, Lämna en kommentar

Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.

Sverige är i botten här får studenten minst tid med lärare. Svensk högskola har i snitt 11 lärarledda timmar. Inom vissa utbildningsområden är siffran högre och inom andra betydligt lägre. Det kan variera från 6 till 15 timmar mellan utbildningsområden. Studenter har rätt till lärarledd undervisning, utan undantag. Universitetsledningen är de som fördelar resurserna och det är de som har makten att jämna ut skillnaderna.

Universitetsstudier är till för att vara en klokare människa efter examen inte bara ta sig igenom den. Staten lägger mycket resurser på universitet och högskolor, men till vilket pris? PISA-undersökning efter PISA-undersökning visar samma sak – Sveriges grundskolor och gymnasium presterar inte. Är de som söker sig in på universitet och högskolor kvalificerade för att göra det? Många program har stort antal avhopp och underkända elever. Fler lärarledda timmar behövs för att fler elever ska klara sin utbildning.

Inom HSTJ (humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik – Lösnummers anmärkning) är nio timmar minimum, men för det mesta inte uppnås inte detta minimum. Tiden studenter får med vetenskaplig kompetent personal är viktig. 2016 höjdes ersättningsbeloppet för HSTJ i syfte att öka antalet lärarledda timmar. Dessa ”kvalitetsmiljoner” har tyvärr inte gett mer lärarledd tid till studenterna. Vart tog dessa kvalitetsmiljoner vägen kan man då fråga sig.

Syftet med universitetsstudier är att kvalificera sig för arbete i framtiden. Antalet lärarledda timmar på universitet och högskolor varierar stort då humanioraämnen får betydligt färre lärarledda timmar än till exempel ämnen inom medicin och vård. Som student måste man få möjlighet till ett bollplank. En lektor eller professorn måste finnas där för att stötta och intressera studenten för ämnet.

UKÄ har rapporterat om stora skillnader mellan lärarledd tid mellan ämnen och program. Oavsett vilket ämne man studerar i har man rätt till en jämlik utbildning. Lärosätena har möjlighet att omfördela resurser mellan de olika utbildningarna. Vilket de också utnyttjar.

Studenter som läser nationalekonomi och företagsekonomi har nästan dubbelt så många lärarledda som socionomer trots att båda tillhör HSTJ, ämnen och erhåller samma ersättning. Det skiljer 5 läroledda timmar i veckan mellan de som studerar ekonomi och de som studerar sociologi.

Sverige är ett av de länder som har minst antal lärarledda timmar i Europa. Det har gjorts flertal satsningar för att utjämna lärarledda timmar mellan program och kurser men inga förändringar har skett. Någon förändring måste ske. Studenter har rätt till lektorer och lärare. Det är personer som tagit lån och kanske till och med flyttat till en annan ort för att utbilda sig högre.

Staten har gjort sitt och skjutit in mer pengar till de utbildningsområden som saknar lärarledda timmar. Det är universitetsledningen som fördelar dessa pengar ojämnt. Vi studenter bör inte acceptera detta, vi har rätt till lärarledd undervisning. Varför ska vi ens gå en utbildning om vi bara ska läsa böcker och googla oss fram? Vad är det då universitetet får pengar för och vart går pengarna? Lektorer och professorer finns där för studenternas skull ingen annans.

Liberala studenter

Läs universitetsledningens svar här!

Debatt: Fler cykelställ vid Novahuset

13 april, 2021, 13:09 Debatt, Universitetet Lämna en kommentar

Följande text är en insändare och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. 

Många studenter vid Örebro universitet väljer att ta cykel till campus. För den student som vill ställa cykeln i närheten av Novahuset finns det inte många cykelställ tillgängliga. Många tvingas ställa cykeln utan möjlighet att låsa fast den i något. Många cyklar välter i vinden som sveper förbi. Det är inte kul att behöva ta ut sin cykel i ett kluster av cyklar efter en dag på campus.

Cyklar står i största oordning och många cyklar ligger på marken. För den som vill ställa cykeln vid ett cykelställ måste gå till Kårhuset eller Långhuset vilket blir en omväg för de allra flesta.

Det behövs fler cykelställ vid Novahuset. Alla ska kunna cykla till campus även om de studerar vid Novahuset.

/Novastudent

Vill du svara på denna text? Skicka då din replik till chefredaktor@losnummer.se!


Du kan använda samma mailadress om du själv vill skicka in en debattartikel eller insändare kring något du har åsikter om. Din text får vara max 4000 tecken inklusive blanksteg.

Lösnummer ska enligt vår redaktionella policy bland annat verka för att ”ge personer och organisationer möjlighet att använda tidningen som ett forum för debatt och åsikter kring universitetsvärldens olika företeelser.”

Debatt: Jag är aldrig tillräckligt kvalificerad för att bli juristlärare vid Örebro universitet

8 september, 2020, 11:01 Debatt, Universitetet, Lämna en kommentar

Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.

Allt sedan 2009 har jag alltid sökt en tjänst som lektor eller adjunkt i rättsvetenskap vid Örebro universitet, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Bland annat har jag uppgett att jag är notariemeriterad och docent i offentlig rätt samt har undervisat upp till bortåt 4000 klocktimmar och deltagit i en mängd högskolepedagogiska kurser. Universitetet har alltid avslagit min ansökan av olika skäl. Ett är att min forskningsprofil anses vara alltför smal. Ett annat är att jag inte är i början av min akademiska karriär. Ett tredje är att rekryteringen är avbruten p.g.a. förändrad bemanningsstyrka. Efter att ha begärt närmare uppgifter misstänker jag att det kan bero på att universitetet använder dessa skäl som täckmantel för att inte anställa mig p.g.a. funktionsnedsättning (dövhet).

Det har resulterat i att jag har överklagat beslutet hos Överklagandenämnden för högskolan eller bett mitt fack SULF att begära överläggning med universitetet. Dock har jag aldrig nått en framgång. Visserligen får universitetet inte diskriminera mig p.g.a. funktionsnedsättning men nämnden och facket bedömer att det inte är styrkt. Problemet är att universitetet åtnjuter akademisk frihet och integritet.

Vad som är svårförklarligt är att universitetets agerande inte står i överensstämmelse med dess aktiva arbete med att främja lika rättigheter för lärare. Det kan vara att universitetets utlysta annonstext erinrar om att de arbetar med att främja akademisk mångfald. Vidare kan det vara att universitetet erbjuder sina läraranställda högskolepedagogiska kurser som syftar till att dels främja tillgänglig högskoleutbildning för alla studerande oberoende av funktionsnedsättning – principen om universellt lärande – dels säkerställa att hela verksamheten är inriktad på att tillgodose FN:s agenda 2030 om social hållbarhet i utbildning.

Frågan om universitetets valda strategi att inte anställa mig som lärare ligger i studenternas intresse kan diskuteras. Örebro universitet är förlagt i Örebro kommun som har utropat sig till Europas teckenspråkshuvudstad. Det beror på att kommunen är värd för riksgymnasieutbildningen för döva och hörselskadade samt att den har Europas största tolkcentral. Kan en döv juristlärare underlätta för hörande studenter att veta hur de bör förhålla sig till döva och övriga utsatta grupper på ett professionellt sätt? Kan en döv juristlärare vara ett gott föredöme för studenterna att de kan övervinna sina akademiska hinder om de är tillräckligt motiverade? Kan en döv juristlärare ha de erfarenheter som underlättar för studenterna att tänka utanför givna referensramar genom att olika perspektiv bryts och utmanas?

Om studenterna anser att det är relevant att lärarkåren är mångfaldig har de enligt högskolelagen rätt att utöva inflytande över universitetets verksamhet. Det kan vara att kräva att rekryteringsprocessen alltid är transparent. Vidare kan det vara att framföra synpunkter på alla anställningsbeslut. Dessutom kan det vara ifrågasätta om rekryterare har kompetens att främja akademisk mångfald. Dock visar den amerikanska erfarenheten att det inte räcker utan det kan vara nödvändigt med kraftfulla åtgärder. Exempelvis stängde döva studenter världens enda universitet för döva genom protest och demonstration en vecka. De kunde inte acceptera att universitetsledningen utsåg en hörande kandidat som inte kunde amerikanskt teckenspråk till rektor med motivering att hon hade försteg vad gäller administrativ erfarenhet i förhållande till två döva kandidater. Kampen blev framgångsrik så universitetet fick en döv rektor för första gången i historian. En parallell kan dras med att svarta bedömer att demonstration är nödvändig för att den amerikanska poliskåren inte ska diskriminera svarta (Black Lives Matter-rörelsen).

Sammanfattningsvis anser jag att Örebro universitet, särskilt institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, måste reflektera över hur deras rekryteringsprocess kan främja akademisk mångfald utan att göra avkall från att bedriva en högkvalitativ verksamhet i enlighet med högskolelagen. Annars riskerar universitetets lärarsammansättning aldrig att återspegla samhället i övrigt. Det strider nämligen mot universitetets demokratiska uppdrag att vara ett öppet lärosäte för alla kompetenta oavsett grupptillhörighet. För att påskynda denna process räcker det inte att jag påtalar problemet utan att jag behöver stöd från studenter, politiker och övriga aktörer. Det berör inte enbart mig personligen utan att det ligger i allmänhetens intresse att all högskoleverksamhet som är skattefinansierad, bedrivs på ett rationellt och etiskt godtagbart sätt.


Richard Sahlin

Vill du svara på debattartikeln? Skicka då din replik till chefredaktor@losnummer.se!

Response: Vice-Chancellor responds to DokSek

24 april, 2020, 10:25 Debatt, Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

The following text is a response to DokSeks debate article DokSek – A forgotten student section to the university. The opinions voiced is belonging to the respective authors, not Lösnummer. Lösnummer is independent from any organisation or viewpoint and is working as a forum for debate regarding Örebro Student Union and Örebro University. If you want to publish a debate article, send an email to chefredaktor@losnummer.se.

 

Dear DoKSek, Dear Ph D students,

The long-term development of science is highly dependent on a successful education of doctoral students as our future researchers and academic leaders. In a knowledge driven society such as Sweden, Ph Ds also have an increasingly important role in both the private sector and the public sector outside academia. During 2019, Örebro University had 488 registered Ph D students, among these only 146 were employed by the University. The difference is due to the large number of Ph D students employed by the University Hospital, other parts of the Health care system and the private sector. This further highlights the special situation whereby Ph D students have a dual role as both students and employees, in our case commonly employed outside the University.

The three deans of our Faculties have recently launched a number of initiatives to further improve the situation for our Ph D students. This includes inviting all Ph D students to participate in the questionnaire “Doktorandspegeln”, planning for meetings with DokSek and Ph D students at the different Departments, as well as improving communication in English.

The university management team and the deans are presently very concerned that the corona-virus pandemic will have specific negative effects on the wellbeing of our Ph D students and the progress of their projects. This is particularly true for our international students and for those where corona-virus restrictions prevent the collection of data. We will follow the situation closely and are working closely with the HR-department regarding the possible need for extensions of projects and doctoral studies.

In the meantime, the Deputy Vice-Chancellor (Prorektor) and I would like to invite DokSek to a digital meeting to discuss broader issues of relevance at the university level.

 

Johan Schnürer
Vice-Chancellor/Rektor

Debate article: DokSek – A forgotten student section to the university

21 april, 2020, 15:16 Debatt, Föreningsliv, International, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

The following text is a debate article. The opinions voiced is belonging to the respective authors, not Lösnummer. Lösnummer is independent from any organisation or viewpoint and is working as a forum for debate regarding Örebro Student Union and Örebro University.

 

For a number of years, the Doctoral Student Section (DokSek) has actively represented Örebro University’s PhD student rights, providing support both in their rights as students and as employees. Among other things, DokSek offers every year a variety of lunch seminars (together with the student department) aimed to supplement the information that PhD students receive while being employed at Örebro University. While our base of PhD students is slowly – but steadily – growing, DokSek increasingly gained both visibility and new members.

However, it appears that – despite our efforts – we did not succeed in impressing the University. As an example, during the current academic year, DokSek has compiled a list of issues identified by the PhD students which was later forwarded to the Vice-Chancellor, just to hear back from the Student Union that the university does not have any structures that could be used to address the identified issues.

Every now and then, the University website states that the administration aims to increase its internationalization efforts… yet again, how can you even think about ”internationalization efforts” without transparency; i.e. having still, as of 2020, a website that does not provide all the information in English as well as Swedish? DokSek has long advocated for the right of PhD students, some of whom moved to Sweden along with their families for their positions, to receive proper information.

In addition, DokSek is throughout its establishment, a part of the Student Union which has been invisible to the rest of the university. One obvious example of that is the lack of a section room that DokSek should have, like every other section at Örebro University. However, it appears that DokSek does not matter as much as other student sections. Maybe this is because we are actually a hybrid between student and employee, and due to work commitments, PhD students cannot engage in student life in the same ways as undergraduate and master students. Nevertheless, that does not make DokSek any less of a student section than the rest at Örebro University. As is now, PhD students have no way of actually meeting with each other, or with the DokSek board. The DokSek board does not really understand why we are lacking the infrastructure that other student sections receive by the university. In a previous communication with the student union, we have been told that no one has shown any ”great desire to actively help DokSek” and then we would like to ask: why?

Are PhD students just labor who produce articles and help in teaching and supervising and as long as we are getting paid for it we should not complain about anything else? Should we not be treated equally as other student sections?

Undertaking a PhD is usually a lone-task, meaning that opportunities for socialization are highly valued by us and are used as means of maintaining our psychological well-being. Recent research (Martinez et al., 2013; Janta et al., 2014) has shown that PhD students are very often affected by depression and anxiety issues often related to the lack of social interaction and isolation. A room where PhD students would be able to convene with each other but also with the DokSek board would work as a mean of promoting socialization, increasing the psychological well-being, but also finally providing DokSek the much- needed visibility which would – hopefully – once and for all end DokSek being the forgotten student section of Örebro University.

 

The Doctoral Student Section – DokSek

References:

Do you wish to respond to this debate article? Send an email to chefredaktor@losnummer.se.

Debatt: Stoppa inte utbildningen utan CSN-lösning för studenterna

13 mars, 2020, 08:06 Debatt, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.

Idag känner många oro kring det nya viruset Covid 19 (även kallat Coronaviruset) och flera länder har stängt ned skolor. Men vad blir effekten om skolor stängs ned i Sverige? Och hur kommer situationen se ut om det även gäller för universitet och högskolor? Det diskuteras och ses över möjligheter för distansstudier, men vid en stängning där studenter inte längre kan fortsätta utbildningen kommer lån och bidrag från CSN dras in – eftersom en student inte längre kommer visa sig vara berättigad till studiemedel.

Lärosäten bör verkligen inte stänga ned utan att en tillfällig lösning tas fram där studenter kan behålla studiemedlet.

Coronaviruset kan drabba väldigt många studenter i Sverige på ett drastiskt vis och sänka den ekonomiska trygghetsgraden från en begränsad ekonomi till att den blir väldigt kritiskt utsatt. Att stänga ned lärosäten innebär att majoriteten av studenter inte längre kommer ha möjlighet att betala hyran för sitt studentboende eller mat – vilket är en unik situation där cirka 400 000 studenters försörjning står på spel.

Ett annat problem är även vad som händer med studenter under verksamhetsförlagd utbildning eller utbytesstudier – vilka är väldigt beroende av CSN studiemedel. Upphör utbildningen på grund av att universiteten stänger ned, blir effekten att deras försörjning och trygghet upphör. Vissa studenter i Sverige kan åka hem till exempelvis föräldrar och leva med dem under tiden lärosätet är stängt – trots att det inte går att förutsätta att alla studenter har en sådan form av ”fallskärm”.

Studenter under aktiva utbytesstudier kan däremot inte åka hem till föräldrar eller liknande, särskilt inte de studenter som befinner sig i Italien, där landet för tillfället är under total låsning. Det finns även en risk att föräldrarna sitter i karantän under den rådande situationen, där en frisk student inte kan vända sig hemåt. Det går inte heller att garantera att alla studenter har någon annanstans att vända sig förutom sin studentbostad. Studentbostaden där studenter bör kunna känna ekonomisk och social trygghet.

Om det skulle uppstå en situation där lärosäten stänger ner och studenter inte längre kan erbjudas trygghet, måste regeringen, politikerna och CSN ta krafttag i problemet. Men speciellt bör lärosäten i Sverige avstå från att stänga ned – så länge en färdig lösning inte finns att förmedla.

 

Örebro studentkår

Abdirizak Yusuf Muhamed, ordförande

Nicolaie Kattah, vice ordförande

Anton Andersson, vice ordförande

 

Vill du replikera på debattartikeln? Skicka då ett mail till chefredaktor@losnummer.se!

Bild: Pixabay

Debatt: ”Kursvärdering – ett icke fungerande system”

29 januari, 2020, 11:45 Debatt, Örebro studentkår, Universitetet Lämna en kommentar

Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribenternas, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.

Sedan millennieskiftet blev det lagstadgat i högskoleförordningen (1993:100) att:

14 § – “Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651).”

På Örebro universitet är denna möjlighet ett faktum, men svarsfrekvensen från studenterna leder Örebro universitet till en håla av negativa trender. Är det studenternas fel? Eller är upplägget med kursvärderingar felaktigt utformat?

Visionen är att kursvärderingarna ska ha en svarsfrekvens motsvarande 100 % från kursdeltagarna. Dock landar en hög majoritet av kurser på en svarsfrekvens under 50 % varje termin. Tittar vi närmare på några av de större kurserna, som anordnas vid Örebro universitet, ser det ut såhär:

Det bör vara av Örebro universitets intresse att utveckla kvaliteten på utbildningar som erbjuds. Det är däremot inte hållbart när studenters enda sätt att ge åsikter på utbildningen, inte ger någon effekt på grund av låg svarsfrekvens.

Vi lever i ett samhälle där modellen “vinst – vinst” är verklighet och idag finns det ingen vinning för studenter i att svara på kursvärderingar. Självklart kan det låta absurt eftersom det handlar om utvecklingen av studentens utbildning – men är det verkligen absurt? Det för ingen fördel för studenter att bidra. Det ger inte ens karmapoäng som vid välgörenhet. Vill Örebro universitet utvecklas, vara framåtsträvande och attraktivt för potentiella studenter bör det ligga i deras intresse att erbjuda en utbildning som hela tiden utvecklas.

Örebro studentkårs förslag är:

Det första förslaget handlar om att studenter efter avslutad kurs får en återkoppling vid nästkommande terminsstart på hur resonemanget kring åsikterna har gått och vilket resultat de har gett. Det är en vinst för studenterna eftersom de får veta att de kan påverka kvalitén på utbildningen. Idag får studenterna endast en återkoppling av åsikter från föregående kursdeltagare, åsikter som de inte har möjlighet att påverka eftersom ändringar redan är gjorda. Det andra förslaget innebär en lättare möjlighet för studenter att påverka utbildningen om kursvärderingen genomförs direkt efter varje delkurs. Studenterna kommer lättare komma ihåg vad de har läst och vart deras åsikter ligger.

Dessa förslag kommer med största sannolikhet att göra det lättare för studenterna att lita på att Örebro universitet har tagit deras åsikter i beaktning vid ändringar. Det finns utan tvivel andra tillvägagångssätt att höja svarsfrekvensen på, som att exempelvis införa det som 1 högskolepoäng för varje skriven kursvärdering, men vi behöver nog inte gå så långt.

 

Örebro studentkår

Nicolaie Kattah, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar

Abdirizak Yusuf Muhamed, ordförande

 

Referenser:

Högskoleförordning (1993:100)

 

Vill du replikera på debattartikeln? Skicka då ett mail till chefredaktor@losnummer.se!