Author Archive

En inblick i tekniken bakom distansundervisningen

27 maj, 2021, 12:15 Universitetet Lämna en kommentar

Örebro universitet gick över till distansundervisning i mars förra året. Denna omställning resulterade i stor efterfrågan på digitala resurser och digital kompetens från universitetets lärare och personal. Därmed sattes stor press på dem som jobbade på universitetets IT-avdelning. En av de medarbetarna är Anders Liljenbring som bidragit med ett stort stöd. Lösnummer har satt sig ner med Anders för att få en större insikt om vem han är och vilka utmaningar han tyckte var dem mest utmanande under omställningen.

FAKTARUTA:

Namn: Anders Liljenbring
Arbetsroll: AV-tekniker. AV står för audiovisuell. På svenska blir det då ljud- och bildteknik. Tillhandahåller teknik till personal och studenter, samt hör- och lärosalar.
Ålder: 58 år
Intressen: Målning och teckning. Medlem i en ateljéförening som tecknar modell en gång i veckan. Men nu under pandemin har de inte kunnat ses.

– – – – – – – – – – – – – – – –

Vi möter Anders över Zoom en aprilförmiddag. Han konstaterar att han inte är så bekväm med att intervjuas men verkar ändå väldigt glad och entusiastisk. Efter lite småprat tar vi oss tillbaka lite mer än ett år i tiden, till mars månad 2020 när distansundervisningen tillkännagavs för Örebro universitet. – Det var över en natt kan man väl säga att det förändrades, anger Anders. När distansundervisningen då skulle genomföras så var det Zoom som gällde. Stora delar av IT-avdelningens personal anger Anders hade inte ens varit inne i Zoom. Det blev ett stort tryck både lokalt, och via supporten på telefon och via IT-avdelningens ärendehanteringssystem. Därtill blev det mycket bokningar av utbildningar för lärarlag där Anders beskriver det som att de fick gå ut och träffa ett antal lärare i grupp för att se till att de kommer i gång med Zoom.

En ytterligare aspekt som Anders belyser är att antalet förinspelade föreläsningar ökade efterfrågan på teckenspråkstolkning. – Det är en del jobb med det faktiskt, säger Anders. Det kunde både vara de fallen när en teckenspråkstolk fick vara med under föreläsningen eller att dem fick spela in teckenspråkstolken i efterhand.

Till frågan om Anders tycker att det var lättare att lära upp studenterna än lärarna så svarar han ja. Anders har lagt mycket fokus på att få lärarna att komma i gång rent tekniskt. – Det har ändå gått förvånansvärt bra måste jag säga. Man var ju faktiskt väldigt stressad i våras när det hände för hur det skulle gå men det har gått väldigt bra, i alla fall den känslan vi har. Han tillägger att han tror studenter är yngre och därmed har enklare att komma in i det tekniska.

Kring frågan om det skett någon överbelastning av systemet så anger Anders att det blev en överbelastning väldigt tidigt inpå omställningen. – Det var någon dag det var väldigt kritisk i mars, säger Anders. Men relativt snabbt så fixade NorduNet en ökning av sin serverkapacitet. NorduNet beskrivs av Anders vara den gemensamma digitala plattform som alla universitet och högskolor är anslutna till.

På Anders avdelning, IT-support, har även stora förändringar skett. När vi pratar med Anders jobbar han hemifrån. Han anger att de halverat antalet som befinner sig på campus så att ifall någon är sjuk smittas inte alla ner. – Många på IT har jag inte sett fysiskt på över ett år utan vi träffas via teams eller Zoom på möten och det är ganska stor förändring.

En ytterligare ny utmaning har varit hybridsalarna som inleddes lite i höstas. Hybridsalar innebär att vissa studenter befinner sig på plats under en föreläsning samtidigt som vissa studenter sitter på hemmaplan. Anders nämner att hans kollegor har tagit fram ett stativ med en kamera som är kopplad till en så kallad konferenspuck. Denna kombination möjliggör att ljudet kan ta sig till alla deltagarna. Detta är enligt Anders en billig och enkel lösning som funkar tillräckligt bra. Men olika varianter håller för tillfället att testas och till höstterminen 2021 är tanken just nu att terminen ska starta med detta upplägg på föreläsningar till en början.

Vad hände med den tionde kårsektionen? – del 3

20 maj, 2021, 12:01 Föreningsliv, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Oktober 2020 fick Medicinska Föreningen Örebro grönt ljus från fullmäktige för att arbeta mot att bli en egen kårsektion, för bara läkarstudenter. Mer än ett halvår senare är kårsektionen fortfarande inte på plats. Vad har hänt egentligen? I tre delar utreder Lösnummer turerna kring vad som kunde blivit Örebro studentkårs tionde kårsektion – här är del 3.

LÄS DEL 1 HÄR
LÄS DEL 2 HÄR

Katarina Kristoffersson och Kristin Törnqvist är ordförande respektive vice ordförande för Örebro studentkår. Tillsammans leder de också kårstyrelsen som var de som lyfte MFÖ:s situation till FUM 1 i höstas. – Förslaget skulle ge dem en ärlig chans. Kunde vi då som kårstyrelse lägga fram ett förslag som gör det möjligt för dem att bli en kårsektion så ville vi gärna lägga tid på att göra det och ta det till vårt högst beslutande organ, berättar Kristin. – Grunden för oss är att det handlar om att inkludera läkarstudenter i Örebro studentkår. 

Hur det gick vet ni redan. FUM röstade med en rösts marginal ja till förslaget och gav grönt ljus till kårstyrelsen att specificera de villkor som gäller för att MFÖ ska förklaras som den tionde kårsektionen. Men varför är det svårt för studentkåren att nå läkarstudenterna från början? Och vice versa – varför söker sig inte läkarstudenterna till sin kårsektion Serum?

– Det har ju funnits en spänning mellan Serum och läkarstudenterna och de har valt sin egna förening, konstaterar Katarina. – Vi ser den problematiken och ville sträcka ut en hand. När det handlar om MFÖ:s kritik mot studentkårens närvaro på sjukhusområdet svarar hon så här:

– Den procentuellt största delen av våra medlemmar finns på campus Almby och det gör att vi kommer spendera den procentuellt största delen av tiden där, dessvärre för läkarstudenterna. Vårt mål är ju att vår närvaro ska märkas på alla campus. Katarina poängterar dessutom att om läkarstudenternas engagemang i Serum blir tillräckligt starkt så väcks frågan naturligt om sektionsrum och annan fysisk närvaro på sjukhusområdet.

Frågan om vilka som ska stå för studentkårens närvaro på satellitcampuset kan verka svår att definiera. Från centralt håll gör man vissa insatser kring marknadsföring och i förlängningen medlemsrekrytering. Katarina och Kristin menar också att de i sina roller inte är de enda som ska stå för just synligheten på något campus.

Handen som Katarina menar sträcktes ut tog under hösten formen av att kårstyrelsen författade kriterier för att MFÖ skulle kunna bli en kårsektion. MFÖ menar att man under vintern och början av våren kom fram till att kriterierna var missriktade och inte möjliga att genomföra. Bland annat fanns funderingar kring alla styrelseposter man behövde fylla.

– Syftet med det kriteriet var inte att personer redan skulle vara valda, utan att personer skulle finnas redo att bli valda, svarar Katarina. – Detta diskuterade vi också med MFÖ på vårt möte i december och jag vill säga att vi var tydliga med kriterierna redan då. Kristin Törnqvist fortsätter: – Kriterierna går helt i linje med våra stadgar och vi kan inte tumma på dem.

Idag är arbetet på is från båda parternas sida och i del 2 kunde vi höra om Simon Ghanems, Oscar Lundbergs och Felix Pomos missnöje. – Det är synd att MFÖ upplever att det inte låg i deras händer och att det blivit missar i kommunikationen. Vi i presidiet menar att de fått förutsättningarna för att tillhöra Örebro studentkår, säger Katarina och upprepar att man vill fortsatt inkludera läkarstudenterna fast via kårsektionen Serum.

– En stor eloge till MFÖ:s arbetsgrupp och det arbete de lagt ner. Men det funkade inte denna gången. Att engagemanget finns för att studenter ska närma sig Örebro studentkår är positivt. Studenter ska engagera sig för en bättre studietid och vi vill att studenterna på Institutionen för Medicinska vetenskaper ska känna sig inkluderade i studentkårens verksamhet. Att de inte känner det i dagsläget är ett problem som måste hanteras, frågan är hur det ska hanteras vidare nu, avslutar Katarina Kristoffersson.

——————————————

FAKTA

Vilka studenter omfattas egentligen av Serum och läser de på samma institutioner? Nja, nästan! I Serum finns studenter som läser arbetsterapeutprogrammet, audionomprogrammet, biomedicinsk analytikerprogrammet, läkarprogrammet eller något av sjuksköterskeprogrammen.

Alla de här programmen utom ett tillhör Institutionen för Hälsovetenskaper (HV) som är baserad i Prismahuset på campus Almby. Läkarprogrammet tillhör nämligen Institutionen för Medicinska vetenskaper (IMV) som är baserad på campus USÖ.

Källor: serumsektionen.se & oru.se

Vad hände med den tionde kårsektionen? – del 2

19 maj, 2021, 10:22 Föreningsliv, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Oktober 2020 fick Medicinska Föreningen Örebro grönt ljus från fullmäktige för att arbeta mot att bli en egen kårsektion, för bara läkarstudenter. Mer än ett halvår senare är kårsektionen fortfarande inte på plats. Vad har hänt egentligen? I tre delar utreder Lösnummer turerna kring vad som kunde blivit Örebro studentkårs tionde kårsektion – här är del 2.

LÄS DEL 1 HÄR

Under slutet av hösten 2020 när Simon Ghanem, Oscar Lundberg och Felix Pomo först fick ta del av kårstyrelsens kriterier var läget fortfarande optimistiskt. Även det omständiga kriteriet att lägga ner föreningens organisationsnummer, och i praktiken avveckla hela organisationen, verkade till en början genomförbart. – Vi insåg ganska snabbt att MFÖ inte behöver något organisationsnummer och vi kan bedriva vår nuvarande verksamhet även som kårsektion. Vi skulle inte förlora något just idag på att följa kriterierna, berättar Simon som tillsammans med Oscar och Felix utgör arbetsgruppen med ansvar för MFÖ:s framtid och som drivit arbetet mot att bli en egen kårsektion.

Drivet hos arbetsgruppen är stort men man är missnöjd med att drivet inte har varit lika stort tillbaka från Örebro studentkår. – Nu sökte vi oss till dem, men de borde också sökt sig till oss. Vi är studenter som omfattas av studentkåren men som inte känner att vi får ta del av förmånerna av studentkåren här på campus USÖ. Det är sällan någon från Örebro studentkår syns här, säger Oscar. 

Faktumet är dessutom tydligt – studentkåren går miste om medlemmar som väljer MFÖ istället för Serum. – Det tar vi som det stora beviset på hur situationen drabbat Örebro studentkår, säger Felix. Samtidigt är arbetsgruppen noggrann med att påpeka att generationer av läkarstudenter samtidigt själva valt det lättillgängliga MFÖ före Serum och Örebro studentkår. – Det är ju inte så att vi “inte fått vara med och leka”, skrattar Felix.

Det var nu 2021 och arbetet med att uppfylla kriterierna var igång. Simon, Oscar och Felix visste då att utmaningen var stor. Man visste att organisationsnumret inte var nödvändigt för verksamheten, men även att själva borttagandet av numret är en process. – I praktiken innebär det att lägga ner föreningen, säger Felix. – Men att ta bort ett organisationsnummer är en process som sköts av Skatteverket och något som MFÖ själva inte har full kontroll över. Alltså är nedläggandet av ett organisationsnummer en naturlig följd av en förenings upplösning, men sköts helt och hållet av Skatteverket. Därav är kriteriet missriktat.

De inser nu även att det skulle bli svårt att genomföra nödvändiga förändringar och samtidigt bevara MFÖ:s identitet, bland annat då kriterierna innefattar att byta namn och färg. – Det är inte ett beslut vi ska ta, utan vi ska ju bara tala för våra medlemmar, konstaterar Oscar.

Även andra dilemman dök upp. – Det står i kriterierna att MFÖ ska ha en ordförande, en vice ordförande, kassör och utbildningsbevakare, och vi insåg att det kan vi omöjligt ha inför ett fullmäktigemöte. Vi kommer omöjligt kunna fylla dessa poster innan medlemmarna får rösta om det, menar Felix. – Det är svårt att hålla ett kårsektionsmöte innan kårsektionen existerar.

För att få översikt och tydlighet i de här frågorna påbörjade man i slutet av februari en dialog med Örebro studentkårs presidium via mail. Funderingarna växte hos arbetsgruppen, samtidigt upplevde de att svaren från presidiet kom mer och mer sällan. – Vi ville verkligen få igenom den här förändringen som vi har jobbat med i snart två år, men den här väldigt långsamma svarsfrekvensen försvårade det jättemycket, berättar Simon.

Processen började kännas mer och mer hopplös för MFÖ. Man ansåg att kriterierna inte var möjliga att genomföra samtidigt som kårstyrelsen stod på sig och menade att kriterierna var det som studentkårens stadgar krävde. Våren anlände och det stod snart klart att Medicinska Föreningen Örebro skulle inte bli en kårsektion, åtminstone inte denna vår.

Simon, Oscar och Felix minns idag tillbaka på allt arbete de lagt ner – parallellt med studierna har många timmar gått åt till att forma upplägget om MFÖ:s framtid. – Det låg inte i våra händer i slutändan, det är främst det som får oss att bli ledsna och frustrerade, säger Oscar.

Efter sommaren kommer inte arbetsgruppen finnas mer. – Vi kommer göra en slags slutsats med fingervisningar till våra medlemmar om hur man kan arbeta vidare, berättar Felix. – Vi tre har lagt extremt mycket tid på det här i två år och det har gått åt skogen två år i rad. Vi ser det som en väldigt svårgenomförd process, fyller Oscar i.

Simon Ghanem, Felix Pomo och Oscar Lundberg ser inte sitt arbete som misslyckat, utan menar att de gjort en grundlig utredning, sett ett problem och kommit fram till en lösning som inte i slutändan blev en lösning i praktiken. – Jag är extremt stolt över det arbete som har gjorts, hur vi har utfört det och att vi har tagit oss an något så kontroversiellt, säger Felix. – Vi har tagit upp den här frågan och faktiskt fått Örebro studentkår, och samtliga inblandade, att ta ställning för den. Det har vi gjort väldigt bra tycker jag.

LÄS DEL 3 HÄR!

Vad hände med den tionde kårsektionen? – del 1

18 maj, 2021, 11:54 Föreningsliv, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Oktober 2020 fick Medicinska Föreningen Örebro grönt ljus från fullmäktige för att arbeta mot att bli en egen kårsektion, för bara läkarstudenter. Mer än ett halvår senare är kårsektionen fortfarande inte på plats. Vad har hänt egentligen? I tre delar utreder Lösnummer turerna kring vad som kunde blivit Örebro studentkårs tionde kårsektion – här är del 1.

Medicinska Föreningen Örebro (MFÖ) är en populär förening för läkarstudenter på campus USÖ. Trots att dessa studenter i Örebro studentkårs mening tillhör kårsektionen Serum sker större delen av engagemanget hos MFÖ. En stark bidragande faktor till detta uppges vara den geografiska närheten till MFÖ som bedriver sin verksamhet på campus USÖ, en plats Serum ska ha haft svårt att nå till. Representanter från MFÖ vittnar om en ansträngd relation och en ofördelaktig konkurrens mellan dem och kårsektionen och idén om att själva bli en egen del av Örebro studentkår har funnits under flera år.

Simon Ghanem, Oscar Lundberg och Felix Pomo är alla läkarstudenter och engagerade i MFÖ. – Vi alla tre har varit väldigt studiesocialt aktiva inom MFÖ, men även som faddrar i Serum. Vi satt en dag och tänkte att det har varit lite för mycket bråk emellan MFÖ och Serum och skulle gärna vilja lösa det här permanent, berättar Oscar. – Det har inte varit en eller två konflikter utan det har varit bestående över flera år, fyller Felix i. – Egentligen hela min tid som engagerad, alltså sedan 2017, har det varit mycket diskussioner och samtal mellan just Serum och MFÖ om hur man ska lösa problemen.

Frågan hade alltså lyfts flera gånger tidigare inom flera studentgenerationer i både Serum och MFÖ. Men hösten 2019 gavs Simon, Oscar och Felix uppdraget av MFÖ att ta tag i detta på riktigt. De tre utgjorde en arbetsgrupp som tillsammans vände och vred på situationen. Den färdiga utredningens slutsats blev enkel: MFÖ borde bli en ny kårsektion för enbart läkarstudenter medan sjuksköterskor, arbetsterapeuter, audionomer och biomedicinska analytiker förblir i Serum.

Arbetsgruppen berättar om fördelarna med att bli en egen kårsektion: – Idag är vi läkarstudenter indirekt utanför den studentpolitiska rösten i Örebro. Detta eftersom vårt engagemang ligger hos MFÖ och vi lägger inte samma tid och engagemang hos Serum, säger Simon. – Här på USÖ är vi läkarstudenter distanserade fysiskt och engagemangsmässigt från övriga studenter. Då uppkommer känslan av att läkarstudenter inte är en del av Serum utan tillhör MFÖ, tillägger Oscar.

Gruppen vill därmed att det organet som läkarstudenterna väljer att engagera sig i skulle falla under Örebro studentkår. – Skulle vi få en kårsektion skulle vårt engagemang tillhöra den centrala kraften, alltså Örebro studentkår, och vi skulle mer naturligt få en koppling dit, säger Felix. – Vår bedömning var att det skulle öka samarbetet med och förbättra relationen till det resterande universitetet.

Simon, Oscar och Felix satt våren 2020 dessutom som FUM-ledamöter för Serum. Detta var deras chans att påverka i Örebro studentkårs högst beslutsfattande organ och presentera utredningen. De la en motion baserad på den åtta sidor långa utredningen, men FUM sa nej – MFÖ blev inte en kårsektion den aprilkvällen.

På första FUM i höstas valde den nyligen tillträdda kårstyrelsen att lyfta frågan på nytt – man ville nu sträcka ut en hand till MFÖ. Då, ett halvår senare, blev resultaten annorlunda. För att en ny kårsektion ska inrättas krävs det enligt Örebro studentkårs stadgar två tredjedelars majoritet och med endast en rösts marginal godtogs förslaget. Där lades grunden för MFÖ:s arbete mot att bli en kårsektion, men inte utan att vissa kriterier tillkom. Dessa kriterier skulle formuleras av kårstyrelsen, åtgärderna skulle genomföras av MFÖ och FUM skulle sedan rösta om huruvida kriterierna uppfyllts.

Drygt en månad senare, den 25:e november 2020, var kriterierna formulerade genom ett beslut från kårstyrelsen. De formulerades enligt kårstyrelsens protokoll så här:

De hade nu till 20:e april på sig, då terminens sista fullmäktigemöte ägde rum. Då skulle FUM besluta om MFÖ hade lyckats efterleva dessa kriterier. Men den 20:e april kom och gick, och frågan lyftes inte i FUM igen.

LÄS DEL 2 HÄR!

Studentkåren är hoppfull trots medlemstappet

13 maj, 2021, 10:55 Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Kårsektionsrummen som vanligtvis brukar vara fyllda av liv har nu länge stått med fördragna gardiner på ett livlöst campus. Pandemin bär givetvis skulden för det men hur står det egentligen till med kårsektionerna och engagemanget inom Örebro studentkår? Lösnummer har frågat runt och ger dig här en lägesrapport från kårlivet.

Coronapandemin har slagit hårt på studentlivet i alla delar av Sverige och Örebro är inget undantag. Introduktioner har ställts om, Örebro kårhus har stått igenbommat och det har varit svårt att hålla engagemanget uppe. Katarina Kristoffersson och Kristin Törnqvist, som är ordförande och vice ordförande för Örebro studentkår, berättar: – Engagemanget bland våra befintliga kårmedlemmar är stort, likväl är det bristande i andra aspekter. Örebro studentkår har minskat medlemsantalet under de gångna året.

Under höstterminen 2019 hade studentkåren 3 985 medlemmar och under vårterminen 2020 var antalet 3 520, men i skrivande stund har Örebro studentkår endast 2 187 registrerade medlemmar.

I kårsektionerna, där den studiesociala verksamheten helt har behövts ställas om, vittnas det om sviktande engagemang under det senaste året. – Man märker att det generella engagemanget i sektionen har sjunkit avsevärt, detta har nog mycket med att det är svårare att skapa bra kommunikation när man inte kan ha den ”fysiska” kontakten som tidigare. Dessutom tror jag att det finns en stor skepsis mot studiesociala evenemang som är digitala, berättar Niklas Jansson, ordförande för kårsektionen TekNat.

Ellika Jansson, ordförande för Serum, berättar om en liknande situation i hennes kårsektion. Hon säger: – Det har varit lite upp och ner med engagemanget. Gällande våra medlemmar har engagemanget varit rätt lågt nu under covid. Alla i styrelsen har gjort så gott dom kan och kämpat på för att få upp engagemanget igen men det har varit svårt när allt har varit digitalt och på distans.

“EN POSITIV UTVECKLING”

Trots att alla kårsektioner har haft ett mycket annorlunda år, har upplevelsen av engagemanget sett lite olika ut för olika kårsektioner. Wilma Sabelström, ordförande för Sobra, är nöjd med året. – Engagemanget i Sobra under corona har varit över förväntan skulle jag säga. Vi hade ett väldigt lyckat verksamhetsår 19/20 där många blev sugna på att engagera sig i Sobra. Det året tror jag la grunden till att engagemanget har hållit i sig bra även under corona, berättar hon.

Även Corax har nått framgångar i att lyckas hålla intresset för studiesociala aktiviteter högt. – Under årets gång har det skett en positiv utveckling både vad gäller engagemang hos de ideellt engagerade samt övriga medlemmar som deltar på aktiviteter och liknande. Vi har inom kårsektionen arrangerat flera olika typer av aktiviteter, berättar Lisa Alm, ordförande för kårsektionen. – Kreativiteten och informationsflödet har genererat god uppslutning och deltagande från medlemmarnas sida och vi hade bland annat högre uppslutning på vårt valmöte den här våren jämfört med vad vi har sett tidigare år.

Lisa Alm beklagar sig dock över de initiala svårigheterna med att fånga upp nya studenter. – Tråkigast i höstas blev det faktum att vi fick svårt att engagera alla nya studenter då vi blev lite stillastående ett tag innan inspirationen för digitala aktiviteter kom i gång. Många av de studenterna har dessvärre därför blivit svåra att fånga upp även i efterhand och jag beklagar att vi inte lyckades ställa upp bättre för dem när deras introduktion blev inställd, berättar hon.

HALVFULLA STYRELSER

Viktigt i en kårsektion är att vissa nödvändiga poster fylls. I och med att engagemanget inom studentkåren sviktar är det lätt att förstå att det skulle vara svårare att hitta engagerade personer som vill ta på sig en större roll inom sin kårsektion. Så vad händer om en kårsektion inte lyckas fylla alla poster? – Vissa styrelseposter måste finnas enligt Örebro studentkårs stadga, exempelvis ordförande och utbildningsbevakare. Om kårsektionsstyrelser inte fyller de obligatoriska posterna kommer organisationen gemensamt komma fram till den bästa lösningen, berättar ordförande Katarina Kristoffersson och vice ordförande Kristin Törnqvist.

De nuvarande ordföranden för kårsektionerna presenterar blandade resultat när det kommer till att fylla styrelsen inför kommande verksamhetsår. – Inför det kommande valet till verksamhetsåret 21/22 har vi inte fått så många sökanden till posterna i styrelsen, vilket såklart är jättetråkigt, berättar Wilma Sabelström, Sobra.

– Vi hade omval den 22 februari, det gick väldigt bra, de viktiga posterna hade sökande och vissa poster hade till och med fler sökt. Rekryteringen var inte allt för svår, många ville engagera sig mer i skolan och hoppas på bättre dagar snart (att corona ska vara över), säger Odessa Hansson, ordförande för Grythyttans kårsektion.

I kårsektionen Corax har rekryteringen varit över förväntan. – På ett par av de obligatoriska posterna fanns fler än en person nominerad. När mötet sedan var över hade vi tillsatt alla styrelseposter och även alla FUM. Det är första gången på många år som vi i Corax lyckas tillsätta alla poster redan på valmötet vilket jag såklart är väldigt stolt över med tanke på de omständigheter vi arbetar under för tillfället, berättar Lisa Alm.

BLICK MOT FRAMTIDEN

På ett generellt plan har verksamhetsåret 20/21 sett väldigt annorlunda ut och det är lätt att börja blicka framåt med en viss oro, men stämningen inom studentkåren är i stora drag optimistisk. – Jag tycker att den nya styrelsen känns väldigt taggad och redo och det är kul att de flesta av dem är nya och inte har suttit i styrelsen tidigare. Det tror jag kommer ge dem en fördel då de har nya perspektiv och infallsvinklar på saker. Det ska bli jätteroligt att följa deras arbete nästa år, säger Lisa Alm som är ordförande för Corax. – Vi är säkra på att Sobra har en framtid efter corona, berättar Wilma Sabelström.

Även nuvarande ordförande och vice ordförande tror på en ljus framtid för Örebro studentkår: – Vi ser ljust på framtiden och ser fram emot att inom en snar framtid kunna återgå till en mer ordinarie verksamhet, där vi kan träffas på campus igen. Vi ser ingen anledning att oroa sig för studentkårens framtid, berättar Katarina Kristoffersson och Kristin Törnqvist.

Fotnot: Lösnummer kontaktade alla nio kårsektioner, men Doksek, GIH, Qultura och Sesam återkom inte med svar.

Replik från universitetsledningen

27 april, 2021, 13:58 Debatt, Lämna en kommentar

Det här är en replik på Liberala studenters debattartikel Ojämnt fördelade lärarledda timmar. Åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.


Universitetsledningen vill tacka debattörerna för deras engagemang kring finansiering av högre utbildning. Detta är förstås en fråga som också engagerar oss och som är en källa till ständig diskussion inom sektorn.

Tilldelningen till olika utbildningsområden är mycket olika, som debattörerna korrekt noterat. Storleken på vad vi kallar för ”prislapparna”, dvs. den peng som lärosätet får för att en student registrerat sig på en kurs och den peng som lärosätet får för att en student klarar sina studier, har framförallt historiska förklaringar. Det finns dock även omständigheter i hur man bedriver undervisningen idag som förklarar skillnader mellan olika prislappar. Så kallade laborativa ämnen, till exempel inom medicin och naturvetenskap, kräver speciallokaler och särskild utrustning. Det finns ingen annan peng än den som kommer till just utbildningarna som bekostar detta. Därför är också prislappen för exempelvis utbildning i musik högre. Den kräver dyra instrument och enskild undervisning. Eftersom vi vet att utbildningar som betraktas som HSTJ-utbildningar ibland har undervisningsinslag som liknar andra områden, t.ex. psykologprogrammet som är ett samhällsvetenskapligt program med inslag som betraktas som tillhörande medicinområdet, så är det möjligt för oss att besluta om kombinationer av prislappar, som i det här exemplet innebär en högre ersättning. Den typen av beslut, som alltså innebär en sådan omfördelning av resurser som debattörerna efterfrågar, fattas på rektorsnivå efter ansökan från institutionerna. Vi gör med andra ord redan det som debattörerna efterfrågar.

De ”kvalitetsmiljoner” som debattörerna nämner används idag till ökad undervisningstid, men också till annat utvecklingsarbete som höjer kvaliteten på våra utbildningar, t.ex. tid och metoder för handledning och återkoppling till studenterna. Vi redogör varje år i vår årsredovisning för hur dessa pengar används för den som önskar fördjupa sig ytterligare.

Det enskilt största problemet med finansieringssystemet för högre utbildning idag är det produktivitetsavdrag som drabbat sektorn sedan mitten av 1990-talet. Avdraget görs från alla anslag till svenska myndigheter för att man tänker sig att vi successivt kan effektivisera vårt arbete, t.ex. genom digitalisering, etc. Kruxet för universiteten är att det finns en inneboende svårighet i att undervisa och forska snabbare. Vi kan också anta att en students lärande inte går fortare idag än för 15 år sedan. Avdraget innebär att våra pengar för utbildning och forskning successivt urholkas. Lärosätena har tillsammans påtalat detta problem ända sedan avdraget infördes, men vi har ännu inte fått gehör för våra synpunkter. Vi vill därför uppmana debattörerna att öppna en dialog på nationell nivå kring finansieringsvillkoren för högre utbildning. Det är där vi gemensamt kan göra en reell skillnad.

Universitetsledningen genom
Anna-Karin Andershed, prorektor

Debatt: Ojämnt fördelade lärarledda timmar

26 april, 2021, 11:51 Debatt, Lämna en kommentar

Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.

Sverige är i botten här får studenten minst tid med lärare. Svensk högskola har i snitt 11 lärarledda timmar. Inom vissa utbildningsområden är siffran högre och inom andra betydligt lägre. Det kan variera från 6 till 15 timmar mellan utbildningsområden. Studenter har rätt till lärarledd undervisning, utan undantag. Universitetsledningen är de som fördelar resurserna och det är de som har makten att jämna ut skillnaderna.

Universitetsstudier är till för att vara en klokare människa efter examen inte bara ta sig igenom den. Staten lägger mycket resurser på universitet och högskolor, men till vilket pris? PISA-undersökning efter PISA-undersökning visar samma sak – Sveriges grundskolor och gymnasium presterar inte. Är de som söker sig in på universitet och högskolor kvalificerade för att göra det? Många program har stort antal avhopp och underkända elever. Fler lärarledda timmar behövs för att fler elever ska klara sin utbildning.

Inom HSTJ (humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik – Lösnummers anmärkning) är nio timmar minimum, men för det mesta inte uppnås inte detta minimum. Tiden studenter får med vetenskaplig kompetent personal är viktig. 2016 höjdes ersättningsbeloppet för HSTJ i syfte att öka antalet lärarledda timmar. Dessa ”kvalitetsmiljoner” har tyvärr inte gett mer lärarledd tid till studenterna. Vart tog dessa kvalitetsmiljoner vägen kan man då fråga sig.

Syftet med universitetsstudier är att kvalificera sig för arbete i framtiden. Antalet lärarledda timmar på universitet och högskolor varierar stort då humanioraämnen får betydligt färre lärarledda timmar än till exempel ämnen inom medicin och vård. Som student måste man få möjlighet till ett bollplank. En lektor eller professorn måste finnas där för att stötta och intressera studenten för ämnet.

UKÄ har rapporterat om stora skillnader mellan lärarledd tid mellan ämnen och program. Oavsett vilket ämne man studerar i har man rätt till en jämlik utbildning. Lärosätena har möjlighet att omfördela resurser mellan de olika utbildningarna. Vilket de också utnyttjar.

Studenter som läser nationalekonomi och företagsekonomi har nästan dubbelt så många lärarledda som socionomer trots att båda tillhör HSTJ, ämnen och erhåller samma ersättning. Det skiljer 5 läroledda timmar i veckan mellan de som studerar ekonomi och de som studerar sociologi.

Sverige är ett av de länder som har minst antal lärarledda timmar i Europa. Det har gjorts flertal satsningar för att utjämna lärarledda timmar mellan program och kurser men inga förändringar har skett. Någon förändring måste ske. Studenter har rätt till lektorer och lärare. Det är personer som tagit lån och kanske till och med flyttat till en annan ort för att utbilda sig högre.

Staten har gjort sitt och skjutit in mer pengar till de utbildningsområden som saknar lärarledda timmar. Det är universitetsledningen som fördelar dessa pengar ojämnt. Vi studenter bör inte acceptera detta, vi har rätt till lärarledd undervisning. Varför ska vi ens gå en utbildning om vi bara ska läsa böcker och googla oss fram? Vad är det då universitetet får pengar för och vart går pengarna? Lektorer och professorer finns där för studenternas skull ingen annans.

Liberala studenter

Läs universitetsledningens svar här!

De valdes på gårdagens kårval

22 april, 2021, 15:54 Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Så var det då avklarat – Kårvalet 2021. I går valde fullmäktige in nya personer som ska arbeta heltidsarvoderat inom Örebro studentkår, men också studentrepresentanter på universitetsnivå. Här är hela listan på de som valdes!

HELTIDSARVODERADE

Ordförande 2021/2022
Emilia Malm

Vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar 2021/2022
Kristin Törnqvist

Vice ordförande med studiesocialt ansvar 2021/2022
Ida Björklund

Chefredaktör Lösnummer 2021/2022
Attessa Nilsson

STUDENTREPRESENTANTER

Universitetsstyrelsen
Katarina Kristoffersson (studentrepresentant)
Linda Eriksson (doktorandrepresentant)

Disciplinnämnden
Emil Larsson
Carolina Olsson
Stefan Bumbulovic (suppleant)

Skyddskommittén
Emma Glännström
My Hansson (suppleant)

FUM-rapport: Högt tempo, spikad framtid och Wolt-koder

21 april, 2021, 14:12 FUM-rapport, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Igår var det dags för det sista fullmäktigemöte för terminen och hela verksamhetsåret. Som brukligt innebar det att i stort sett allt ljus låg på framtiden, där flera nödvändiga dokument för de kommande två terminerna fick FUM:s godkännande. Nedan följer en rapport från mötet. 

Mötesordförande Nicolaie Kattah tog till orda kl 17:15 och öppnade det digitala mötet för de 26 röstberättigade ledamötena. Man påminde alla att kolla skräpposten på sina mailkorgar för att hitta utskickade Woltkoder som skickats ut som tack för engagemanget under året. Det var tyvärr inte det första av studentkårens mailutskick som verkar ha den dåliga vanan att hamna där.

Några som gick miste om en hemlevererad måltid var DokSek, men övriga kårsektioner hade representanter i mötet fördelade på följande mandat:

Mötets rutinärenden började rulla på. Sesams ledamot William Kroon ställde några frågor gällande kårstyrelsens rapporter. Den första berörde hur arbetet fortskridit utan en vice ordförande med studiesocialt ansvar då posten varit vakant sedan 10 mars.

Kristin Törnqvist, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar, svarade på frågan och berättade att arbetet gått ”bättre än förväntat” men att det samtidigt märkts av att positionen är vakant. Däremot kunde hon också berätta att två deltidsanställningar gjorts för att täcka upp arbetet med introduktionen samt personalansvaret över studentkårens anställda.

William Kroons andra fråga undrade om temaveckan #sjuktvanligt – hur ser kårstyrelsen på genomförandet och hur gick det att genomföra den med en post vakantsatt? Kristin Törnqvist svarade även här, och berättade att all nödvändig planering hann genomföras innan posten blev vakant. Däremot var medlemsdeltagandet under temaveckan ganska lågt, samtidigt som det var något man kunde förutse. Inga fler frågor ställdes av någon ledamot och kårstyrelsens samt Lösnummers styrelserapporter, styrelsebeslut och tidsrapporter ansåg därefter godkända av fullmäktige.

Näst på agendan var punkten ”rapporter från bolagsstyrelser”. Joakim Fernandez, kårstyrelseledamot från Teknat kunde här berätta att man sökt ett antal bidrag för studentkårens bolag Örebro Kårhusrestaurang AB (ÖKAB). Men man hade ännu inte kunnat sammanställa utfallet av dessa, därför förklarade han att en skriftlig bolagsrapport skulle skickas ut till fullmäktige vid ett senare tillfälle.

Så småningom var det dags för mötets alla ärenden och tempot skruvades snabbt upp. Fullmäktige verkade väl inlästa på alla ärenden, och på bara några minuter spikade man en ny verksamhetsplan och budget för studentkårens kommande verksamhetsår. I slutet av dagens möte hade även Lösnummer fått samma klartecken för 2021/2022 – en verksamhetsplan och budget godkändes även för oss tillsammans med en uppdaterad redaktionell policy.

Däremellan hann man också anta vissa förändringar i några av studentkårens styrdokument. Valordningen har nu uppdaterade riktlinjer kring val av studentrepresentater, dokumentet Fullmäktiges arbetsordning reglerar nu också digitala omröstningar och Kårstyrelsens uppdragsbeskrivning har genomgått förändringar i vem som har ansvar för bl.a. Unisex (rådet där alla kårsektioners studiesocialt ansvariga möts) och projektgruppen för hållbar utveckling.

Även uppdateringar i Ägardirektiven för ÖKAB var uppe för fullmäktige att fastslå. Fullmäktige röstade också för att de förslagna ändringarna skulle godkännas, trots att det innebar att de själva förlorade kontrollen över delar av det utgående dokumentet. Dessa avsnitt – bolagsstämma, styrelsen i ÖKAB och intern rapportering – ska nu förflyttas till ett dokument som ÖKAB:s styrelse förfogar över.

Byråkratin och planeringen är därmed att anses som genomförd – nu är det upp till alla engagerade nästa verksamhetsår att arbeta efter alla dessa fastslagna dokument.

Mötet avslutades klockan… Nej, vänta nu. Mötet är i skrivande stund pausat då man under onsdagseftermiddagen inleder Kårvalet på samma protokoll. En ny ordförande, nya vice ordföranden, ny chefredaktör, nya studentrepresentater med mera. 18:12 var iallafall klockslaget då man sade adjö till varandra för denna första dag. Imorgon kan du läsa här om hur Kårvalet fortgick och vilka som blev valda – men du kan också följa vår Instagram för uppdateringar under kvällen!

“SAKUPPLYSNING!” | Avsnitt 4 – Hur är Lösnummer “fristående”?

19 april, 2021, 12:15 Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Lösnummer släpper idag det sista avsnittet av “Sakupplysning!” för verksamhetsåret. “Sakupplysning!” är ett studioprogram inriktat på Örebro studentkårs fullmäktigemöten.

Mötena kallas ibland för “studentkårens riksdag” och imorgon är det dags för FUM 4! Det är det avslutande mötet för verksamhetsåret 20/21, och innefattar också det stora Kårvalet!

Du kan läsa våra intervjuer med kandidaterna till de heltidsarvoderade posterna här!

Man behöver innan terminen är slut spika förutsättningarna för nästa verksamhetsår. Budgetar och verksamhetsplaner för både Örebro studentkår och Lösnummer måste godkännas tillsammans med ett antal andra styrdokument. Även kårhuset och studentkårens bolag ÖKAB är uppe på tapeten igen!

Lyssna på Oskar Geijerssons och Hanna Swingborgs uppsnack här:

Imorgon med start kl. 17:00 kan du även följa en liverrapportering från mötet via vår Instagram: @losnummer

På samma kanal kommer även uppdateringar från Kårvalet ges på onsdagens kårval. Även då startar vi kl 17:00!

Se också de tidigare avsnitten på vår Youtubekanal!