Victor Nilsson: Byggnation pågår, obehöriga äga ej tillträde

9 maj, 2016, 10:00 Krönika Lämna en kommentar

Jag var ute på ännu en av mina sena kvällspromenader. Jag har alltid varit lite för lat för att gå till gymmet och rationaliserar med att en promenad absolut är mer hälsosam för både kropp och sinne. Plötsligt fann jag mig själv stående i mörkret framför ett pågående byggnadsprojekt. ”Gasugnen” skulle området heta och jag funderade på hur i hela friden kommunen tänkte när de beslutade om namnet.

Bostäderna gapade tomma. Fasaden var nästan färdig men om man blickade in genom de stora fönsterrutorna kunde man se högar med virke, vinkelslipar som låg lite här och var och en och annan acetylentank som hotade att bränna ned projektet innan det hann bli färdigt. Det var inte redo för inflyttning riktigt än. ”Byggnation pågår, förväntas färdigt 21 september 2016” stod det på en lysande orange skylt. Bredvid den satt ännu en skylt, mindre men mer tilltalande, ”obehöriga äga ej tillträde”. Jag ville genast gå in och kika runt i det ofärdiga byggnadsprojektet.

När jag stod och stirrade på det ofärdiga byggnadsprojektet med raka, välplanerade fasader och tom interiör drabbades jag av en plötslig melankolisk känsla. En känsla som jag inte förstod förrän i efterhand.

Byggnadsprojektet var jag. På god väg men inte färdig riktigt än. Fasaden är upprättad, glasrutorna sitter där de ska, här och var sticker det ut ett armeringsjärn men vad fan, vem är perfekt?

Insidan däremot gapar fortfarande tom. Men det byggs för fullt. Polska underbetalda gästarbetare går och drar fötterna efter sig i mitt inre och längtar efter en bättre framtid. Stressade byggingenjörer i gula hjälmar ser till att konstruktionen håller. Vinkelsliparna brummar ursinnigt för att färdigställa interiören, svetsloppor yr runt och insidan tar sakta men säkert form. Det ligger bråte lite här och var men snart kommer byggherren och städar upp. Väggarna ska tapetseras, badrummen kaklas och elen i köken måste dras.

”Byggnation pågår, förväntas färdigt 21 september 2016” lyser en orange skylt i mitt inre. Bredvid den det sorgliga beskedet ”obehöriga äga ej tillträde”. Men snart är det färdigbyggt. Jag ska försöka hålla min deadline. Då ska interiören vara vacker, det ska hänga smakfulla tavlor på väggarna och designermöbler ska pryda vardagsrummen. Jävlar vilken inflyttningsfest vi ska ha. Ni är bjudna allihop. Ta det bara lugnt så inget går sönder.

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Krönika: Jag vill fan bara vara normal

23 mars, 2021, 15:03 #sjuktvanligt, Krönika, Lämna en kommentar

Jag mår dåligt. Trots att jag mår bra så mår jag dåligt. Det är så svårt med alla intryck och…


Krönika: Ständigt i rörelse

9 februari, 2021, 14:23 Krönika, Lämna en kommentar

Jag sitter i en bil på väg mot Åmål. Jag hade lika väl kunnat vara på väg mot ett annat…


Krönika: To turn a pandemic

22 december, 2020, 10:11 Krönika, Lämna en kommentar

Like many others like me during this new decade of 2020 – I have learned a lot during the course…


Krönika: Då som nu för alltid

17 december, 2020, 14:59 Krönika, Lämna en kommentar

Jag har försökt att skriva om det flera gånger. Försökt att sätta ord på smärtan och våga känna den, men…


Krönika: Det finns inget vaccin mot ensamhet

8 december, 2020, 12:40 Krönika, Lämna en kommentar

Julen står för dörren och många undrar hur julfirandet ska se ut. Coronapandemin drar fram genom landet med en skrämmande…


Krönika: Det gör mig rädd att växa upp

27 november, 2020, 13:05 Krönika, Lämna en kommentar

I november fyller jag 24 år. Trots att det fortfarande är ganska ungt (hey – jag är ju inte 25…


Krönika: Tankar på ett A4

5 november, 2020, 13:45 Krönika, Lämna en kommentar

16:39 Dokumentet står tomt. Vad ska jag skriva om? Jag borde ha så mycket att skriva om. Hela året har…


Krönika – Rebecca Stråhle-Wolke: “Min själ är inte till för att tämjas”

28 maj, 2020, 16:31 Krönika Lämna en kommentar

Jag kanske är för mycket ibland. Klär mig i för färgstarka kläder och för många olika färger på samma gång,…


Why it is important to write letters to your family and friends – Advice for exchange students

11 mars, 2020, 11:51 International, Krönika, Lämna en kommentar

When you read the title of this article, you might have thought “Is she crazy? We are in 2020, no…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Tack för alla mina bra och dåliga beslut”

11 februari, 2020, 11:27 Krönika Lämna en kommentar

Tack till mig själv som inte lyssnade på mina familjer när de sa att jag inte fick färga håret i…