Victor Nilsson: Byggnation pågår, obehöriga äga ej tillträde

9 maj, 2016, 10:00 Krönika Lämna en kommentar

Jag var ute på ännu en av mina sena kvällspromenader. Jag har alltid varit lite för lat för att gå till gymmet och rationaliserar med att en promenad absolut är mer hälsosam för både kropp och sinne. Plötsligt fann jag mig själv stående i mörkret framför ett pågående byggnadsprojekt. ”Gasugnen” skulle området heta och jag funderade på hur i hela friden kommunen tänkte när de beslutade om namnet.

Bostäderna gapade tomma. Fasaden var nästan färdig men om man blickade in genom de stora fönsterrutorna kunde man se högar med virke, vinkelslipar som låg lite här och var och en och annan acetylentank som hotade att bränna ned projektet innan det hann bli färdigt. Det var inte redo för inflyttning riktigt än. ”Byggnation pågår, förväntas färdigt 21 september 2016” stod det på en lysande orange skylt. Bredvid den satt ännu en skylt, mindre men mer tilltalande, ”obehöriga äga ej tillträde”. Jag ville genast gå in och kika runt i det ofärdiga byggnadsprojektet.

När jag stod och stirrade på det ofärdiga byggnadsprojektet med raka, välplanerade fasader och tom interiör drabbades jag av en plötslig melankolisk känsla. En känsla som jag inte förstod förrän i efterhand.

Byggnadsprojektet var jag. På god väg men inte färdig riktigt än. Fasaden är upprättad, glasrutorna sitter där de ska, här och var sticker det ut ett armeringsjärn men vad fan, vem är perfekt?

Insidan däremot gapar fortfarande tom. Men det byggs för fullt. Polska underbetalda gästarbetare går och drar fötterna efter sig i mitt inre och längtar efter en bättre framtid. Stressade byggingenjörer i gula hjälmar ser till att konstruktionen håller. Vinkelsliparna brummar ursinnigt för att färdigställa interiören, svetsloppor yr runt och insidan tar sakta men säkert form. Det ligger bråte lite här och var men snart kommer byggherren och städar upp. Väggarna ska tapetseras, badrummen kaklas och elen i köken måste dras.

”Byggnation pågår, förväntas färdigt 21 september 2016” lyser en orange skylt i mitt inre. Bredvid den det sorgliga beskedet ”obehöriga äga ej tillträde”. Men snart är det färdigbyggt. Jag ska försöka hålla min deadline. Då ska interiören vara vacker, det ska hänga smakfulla tavlor på väggarna och designermöbler ska pryda vardagsrummen. Jävlar vilken inflyttningsfest vi ska ha. Ni är bjudna allihop. Ta det bara lugnt så inget går sönder.

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

KRÖNIKA – Malin Karlsson: ”På en plats där du känner dig allt annat än hemma”

17 april, 2019, 12:30 Krönika, Maxa studierna, Resa Lämna en kommentar

Mitt namn är Malin, jag är 23 år och läser sista terminen på programmet Medier, kommunikation och PR vid Örebro…


KRÖNIKA – Sofia Lund: ”Lucy in the sky – till minne av världens finaste katt”

16 april, 2019, 11:34 Krönika Lämna en kommentar

Veterinären ser mig i ögonen och frågar med låg röst om det är dags nu? Jag nickar och känner hur…


Krönika – Sara Salavati: ”Ett missförstånd eller en omedveten önskan?”

14 mars, 2019, 11:38 Krönika Lämna en kommentar

När en individ väljer att leva som utbytesstudent under en viss period behöver denne småningom en dag komma tillbaka till…


Krönika – Nicole Palm: “Mörka ögon och utsmetat smink”

28 februari, 2019, 12:11 Krönika Lämna en kommentar

Alkohol dricks och spills ur alla glas i det dunkla rummet. Till och med jag som aldrig har smakat stinker…


Fiction: A Dream Within A Dream

14 februari, 2019, 13:41 International, Krönika Lämna en kommentar

The second I opened up my eyes I regretted it. I started gazing at my ceiling as I numbered the…


Krönika – Rebecca Stråhle-Wolke : ”Det är vår tid att skriva historia nu”

7 februari, 2019, 11:59 Åsikt, Krönika Lämna en kommentar

Har du hört om vem Tarana Burke är, vad Grupp 8 gjorde eller vem som var det första kvinnliga statsrådet…


Krönika – Nicole Palm: “Det är under introduktionen man lever”

1 februari, 2019, 12:27 Föreningsliv, Krönika, Örebro studentkår, Uteliv Lämna en kommentar

Jag tvekade verkligen inför introduktionen och visste inte ens om jag skulle våga gå dit, trots att jag så gärna…


Chronicle – Sara Salavati: ”A Surreal Reality Across the Atlantic Ocean”

24 januari, 2019, 13:47 International, Krönika, Maxa studierna Lämna en kommentar

”Hollywood was only a dream“ – is how a chapter ends in an autobiography about Marilyn Monroe. I remember how…


Krönika – Ulrika Winge: ”Vice chefredaktör. Det låter rätt flådigt va?”

16 januari, 2019, 11:53 Föreningsliv, Krönika, Maxa studierna Lämna en kommentar

Ja, så flådigt att jag inte alls kunde tänka mig att söka när tillfället kom för ett år sedan. Jag…


KRÖNIKA – Nicole Palm: ”Gamla traditioner är till för att brytas”

21 december, 2018, 13:56 Krönika Lämna en kommentar

Snöflingor dalar ned i kylan utanför det frostbelagda fönstret, men där inne sprider sig värmen och omger alla de skrattande…



Instagram


Twitter