Sofia Svärd: Bara för att dina croissanter är färska…..

1 juli, 2016, 14:09 Krönika Lämna en kommentar

Jag sitter ensam i den franska lägenheten med den franska katten, lyssnades på det franska språket på gatan utanför den franska balkongen med magen full av färska franska croissanter. Det är min andra morgon i Frankrike, det här året, den här resan och det är första gången jag är riktigt själv. Känslan av eufori som uppstod när jag blev lämnad ensam ett slag var något helt annat än min kärlek till landet.

Sommarkronika2

Innan jag krängde den femton kilo tunga ryggsäcken över axlarna i Sverige såg jag mest en glittrande bild framför mig. Bilden av mig i en solstol på verandan som sträcker sig ut över dammen i parken. En hög av skönlitteratur bredvid mig för första gången sedan förra sommaren. Och minnesbilden av mig, tidigare under morgonen, på väg från byns bageri med en färsk croissant i påsen i min högra hand. Glimrande Frankrike med de spontana människorna och det passionerade språket.

Men så tänker jag tillbaka på morgonens frukost. Absolut var det en croissant. Absolut var den färsk. Men mest framträdande var ändå hostandet från fransmannen snett emot mig vid bordet. Den franska charmen är inte längre den samma när Gabriel, en av mina nya franska bekantskaper, hostar oavbrutet. Är han förkyld tänker ni? Nej, det är nästan så att jag önskar att hostandet kommer från ett öppet fönster, mest för hans egen skull. Men han tänder en cigarett och jag inser ganska direkt vad det är som får honom att kämpa för att andas ordentligt. Skulle det undgått någon så är det hans ständiga rökande som påverkar lungkapaciteten. När jag undersöker visar det sig att han bara är 19 år. Han konstruerar sin frukost av flertalet cigaretter, en croissant och gårdagens Coca Cola ur en skål. Allt annat porslin är smutsigt och ingen har orkat diska, diskmaskinen till trots. Han är varken ledig eller på semester. Det slår mig att det här är hans vanliga liv. Fler hostattacker av allvarliga KOL-mått innan klockan 11 en fredagsmorgon. Vad är det för slags tonår undrar jag tyst för mig själv. Undrar inte hans föräldrar vart han sovit i natt? Ser de inte hellre att hans sköljer ner croissanten med en varm kopp te och marmelad istället för nikotin och kolsyrat koffein?

Tack mamma och pappa för att de enda gångerna jag fick chokladflingor var om det råkade dyka upp på någon välplanerad frukostbuffé under min barndoms semestrar.

Den nivå av lycka jag känner över att kunna lämna de färska croissanterna bakom mig och ta mark i landet ”Bake-off från ICA Maxi” är svår att beskriva med ord. Men vid tillfällen som detta är jag nöjd med att semestern inte varar för alltid.

Text och foto: Sofia Svärd

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Krönika: Nicole Palm: ”Det här med att vara ny student…”

20 september, 2018, 12:09 Krönika Lämna en kommentar

Långhuset, “Dom kallar oss studenter”, Corax, skyldigheter, rättigheter, tentamen, ansvar, T129, restaurang Kraka, studentpentry, universitetskort, buss 3 eller 2, Kårhuset,…


Axel Rejler – ”En Oberäknelig Resa”

13 september, 2018, 13:39 Krönika Lämna en kommentar

Paralyserad i ovisshet stod jag här om dagen och väntade på ett försenat tåg; den nya avgångstiden kan ju som…


KRÖNIKA: Beach body 2018

30 maj, 2018, 11:37 Krönika, Lämna en kommentar

På bilden ser de allra flesta en ung, lycklig och problemfri tjej som har funnit total inre ro. Men sanningen…


#sjuktvanligt: Läsare berättar

20 april, 2018, 17:33 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Under veckan har Lösnummer tagit emot texter relaterade till psykisk ohälsa och #sjuktvanligt, vid namn eller anonymt. Vi vill rikta…


#sjuktvanligt: Vi som saknar forum måste bryta tystnaden

19 april, 2018, 16:30 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag skriver inte för sympati. Jag skriver inte för att vara bättre än någon annan. Jag skriver för alla män…


#sjuktvanligt: Vi är längst ner på botten men vi är vackrast ändå

18 april, 2018, 15:00 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

”Här finns det ett akutnummer till vårdcentralen; får jag ringa till dem och förklara situationen? Du måste få träffa en…


#sjuktvanligt: En glad tjej som ibland är ledsen

17 april, 2018, 14:02 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag har varit ledsen, jag har mått dåligt, jag har varit deprimerad. Depression är idag ganska vanligt. De flesta människor man…


#sjuktvanligt: Att bryta ihop regelbundet och välplanerat

16 april, 2018, 10:29 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag och många i min omgivning anser att man ibland måste bryta ihop. Definitionen på att bryta ihop eller att…


Krönika: Jenniina Martikainen: ”Hur mycket det än rivs i själen, så är du aldrig ensam”

13 april, 2018, 13:10 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Precis innan man kan svänga in till min innergård måste man korsa en gata. Det är i princip omöjligt att…


Över-lista pluggförvirringen

6 april, 2018, 14:41 Krönika, Lämna en kommentar

Alltså vikten av att göra listor. Jag och mamma hade en sms-konversation  förra veckan som verkligen förkroppsligar min situation just nu….



Instagram


Twitter