STUDENTVARDAG. Hos vuxna väger hjärnan bara två procent av kroppsvikten. Den förbrukar dock hela 20 procent av din energi. För att ge hjärnan stimulans behövs glukos som finns i mat, men inte i vilken mat som helst. Lösnummer och en professor i Lund hjälper dig att tänka matsmart.

Att tugga är bra för minnet. Varför inte lite svenska äpplen? Foto: Olof Westman.

Antioxidanter. Alla har vi väl hört ordet? Varor som blåbär, mörk choklad, lax, avokado, linfrön, valnötter och te kan inte heller vara obekanta. Men att mat påverkar hjärnan är kanske något nytt? Det kan den och ett försök till förklaring följer. Hjärnan innehåller mer än hundra miljarder nervceller som kommunicerar via kemiska ämnen, så kallade signalsubstanser. Och här kommer maten in, för några av de mest betydelsefulla signalsubstanserna kan kroppen nämligen få i sig via vad man stoppar i munnen, såsom bananer, tomater, fisk och valnötter.

Charlotte Erlanson Albertsson

Charlotte Erlanson Albertsson är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet och är även författare till boken Mat för hjärnan. Hon menar att mat kan fungera som medicin. När Lösnummer försöker få kontakt med någon som har liknande inriktning som Charlotte vid Örebro universitet stöter vi dock på patrull och får till svar att man här valt att fokusera på annat än vad man stoppar i munnen. Vad menas?
– Det är en väldigt klassisk inställning. Man kan tänka att det kvittar men det gör det inte. Mat är medicin och påverkar mer än vad man tror. Jag skulle säga att det handlar om okunskap, det är bara att beklaga, säger Charlotte och får till ett skratt.
Ja, hon verkar vara en glad person, Charlotte. Kanske är det för att hon lever som hon lär och inte som oss övriga svenskar?

Livsmedelsverket vill att vi äter mycket frukt och grönt, tvärtom mot vad vi gör idag. Foto: Olof Westman.

Livsmedelsverket vill nämligen att vi ska äta mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Vi ska även äta fullkornsbröd till varje måltid och äta fisk så ofta som tre gånger i veckan. Men endast en av tio vuxna når upp till Livsmedelsverkets allmänna kostråd om frukt, grönsaker och fisk. Däremot äter många av oss godis, läsk och kaffebröd minst en gång per dag.
Vi studenter fikar mycket. Kan du se någon krock mellan att fika mycket och plugga mycket?
– Att fika är liktydigt med att behöva avkoppling, så bra är ju att byta ut någon fikapaus mot en promenad. Det trubbar av hjärnan att fika för mycket. Det gör inget om man låter det gå lite tid emellan.
Charlotte är överlag lite kritisk mot det annars så förespråkade mellanmålet.
– Ja, lite fastande med hungerhormoner i kroppen gör att minnet förbättras. Drick gärna te eller kaffe, men skippa bullar och frallor, det hindrar oss från att uppnå full förmåga som faktiskt inträffar vid hunger. Så ja, våga vara lite hungrig.

Så, inget småätande. Och inget godis. Att äta godis under tentapluggandet är nämligen ingen superkombination. Snarare tvärtom.
– Det är lite som att dricka vin. Först är det trevligt, man blir stimulerad och glad, men det övergår i dåsighet, trötthet, hjärnan blir överstimulerad och då blir man sömnig. Det är samma sak med godis, säger hon, men utesluter ändå inte lite belöning under tentaveckor:
– Nej, lite belöning behöver man ju, men varför inte ta det i samband med en måltid?
Och vill man ha något att tugga på under den där dryga tentaveckan så kan man vara lugn, det är nämligen bra för minnet att tugga och då helst knäckebröd eller varför inte svenska äpplen?
Under själva tentan kan det dock vara bra med lite chokladkex, menar Charlotte och ger grönt ljus för godis där. Och just det behövs kanske mer nu i mörka tider än under det sommarhalvåret.
– Ja, nu kommer den mörka tiden och då behöver vi få i oss lite extra belöningar, därför har vi julmaten. Det finns söta russin i glöggen och nötter. Det är ju ingen tillfällighet att sådana folktraditioner levt vidare för folk mår bra av dem, säger hon och fortsätter:
– Vi har alltid vetat att vi mår bättre av viss mat än annan, men det är först nu som forskarna kan förklarar varför.

Kål är bra och billig mat, menar professor Charlotte Erlanson Albertsson. Foto: Olof Westman.

Mat som funnits sedan urminnes tider är kanske inte vad studenten får i sig. Vi har ett rykte om oss att vi äter dåligt. Men vad äter man egentligen, när budgeten inte räcker till? Charlotte menar att det inte måste kosta mycket att äta bra mat.
– Nej, tvärtom. Kål och lök är jättebra, nyttigt och prisvärt. Överlag är det bra med rotfrukter, de innehåller mycket antioxidanter. Lax är också bra. Den färdiglagade maten är det inte, säger hon och kritiserar även den snabba drickyoghurten.
– Man ska laga mat från grunden, då hinner man koppla av också och det behöver man. Man kan ju inte plugga hela tiden.

Lax och grönkålssoppa med smak av apelsin:
250 g grönkål
2 msk smör
2 msk vetemjöl
1 l buljong
Rivet skal och saft från 1 apelsin
1 msk fisksås
400 g lax, skuren i kuber
salt och peppar
Ev. 1 dl crème fraiche

Finhacka grönkålen. Fräs smör och mjöl. Späd med vatten och buljong. Lägg i hackad grönkål, fisksås samt saft och skal från apelsinen. Koka i 10 min. Sänk värmen och låt sedan laxkuberna sjuda med soppan ett par minuter. Smaka av med salt och peppar. Servera med en klick crème fraiche.

Recept: Pär Extor