Melissa Högberg Yilmaz: ”Det har gått över styr”

19 maj, 2017, 11:57 Krönika Lämna en kommentar

Det har gått över styr. Det har gått så pass mycket över styr att den svenska befolkningen idag beräknas behöva 4,2 jordklot för att täcka upp sitt energiförbruk. Jag talar om girighet. Vårt samhälles hungrande begär efter materiell flärd som influerar såväl den privata individens sfär, men som även omfattar den globala marknadsekonomin, producenterna, samt i en rasande hastighet förpestar vår miljö.

Konsumtion kan idag 2017 betraktas som en folksjukdom, viruset sprids via sociala medier som förmedlar hur vi skall hålla oss uppgraderade för den rådande agendan och botemedlet, antibiotikan, finner vi i vår hetsande konsumtion. Men effekten blir densamma som när man överförbrukar antibiotika, läkemedlet biter tillslut inte på sjukdomen och man blir resistent. Den euforiska kicken inför en ny konsumerad vara försvinner lika snabbt som varan hamnar i vår överfyllda garderob och vi finner oss lika snabbt på återbesök i euforiparadiset på jakt efter ännu en kick.

Mode av idag har blivit en bransch som utnyttjar den rådande epidemin, det tidigare respekterade hantverkaryrket har gått från att lansera fyra kollektioner per år till att idag kunna erbjuda den hungrande konsumenten trettiosex kollektioner, alltså en varuuppdatering varannan vecka. Konceptet snabbmode är en marknadsidé som erbjuder konsumenten billiga textilier och ett ständigt uppdaterande nyhetsvärde, där konsumenten genom den skamligt billiga summan har råd att hålla sig till den rådande trendagendan.

Vi kan med dagens uppdaterade mediarapportering inte förneka vår kännedom kring förhållandena våra kläder produceras under. Underleverantörer som för en minimal kompensation och med livet på spel producerar det vi tar för givet, är vår rätt att konsumera.

Varje år beräknas genomsnittsvensken inhandla femton kilo textilier, varav fyra kilo skänks till andrahandsförsäljning, åtta kilo slängs direkt i sopporna och tre kilo förblir hängande i garderoben. Att vi kan konsumera på ett så slösaktigt sätt är inte ett tecken på att vi har större ekonomiska tillgångar. När vi köper billiga textiler tros vi göra ett kap, men egentligen blir vi inte rikare när vi exponeras för den idag relativt billiga konsumtionen, utan vår ekonomi sinar och eftersom vi resonerar utifrån en kvantitativ konsumtion före kvalitet så är produkterna ur ett långsiktigt perspektiv ingen investering utan endast en minussumma på kontot.

Varför fortsätter vi då konsumera på detta kvantitativa sätt? Det är inte faktumet att vi ”inte har något att ta på oss” när fredagens festligheter nalkas, utan att vi lever i ett samhälle där vi förväntar oss att införliva ett specifikt konsumtionsmönster. Vi är barn av vår tid och vi speglar genom vår hetsande konsumtion den rådande tidsandan. Det är först när vi blir satta i lampljuset som konsekvenserna av vår giriga livsstil hinner ifatt oss.

Den 24 april 2014 rasade en fyravåningsbyggnad i stadsdelen Sava, i Indien och textilindustrins oglamorösa baksida hamnade på förstasidan världen över. 1129 människor omkom i fabriksolyckan och ytterligare 2500 människor skadades. Det är här vår konsumtion ställs inför ett moraliskt dilemma – ska en annan människa behöva dö för att du skall kunna bära en tröja för femtio kronor?

Vi är inte passiva som konsumenter, vår vetskap gör oss till aktörer där vi gör ett aktivt val att handla tröjan eller låta den hänga kvar på galgen. Och vi kan inte passa över bollen på andra planhalvan och tro att en osynlig kraft kommer passar den tillbaka. Ansvaret ligger i vårt konsumtionsmönster, där du som konsument har monopol i produktionsmarknaden då branschföretagen alltid kommer producera det som du kan tänkas köpa.

Slutligen vill jag uppmana till en tankeställare; nästa gång du står och väger mellan beslutet att köpa eller icke köpa, kan du skänka en tanke till vad du egentligen har gömt i garderoben och ställa dig frågan om du egentligen behöver plagget. Du sparar dels plats bland galgarna och behåller några kronor extra på kontot, samtidigt som du som konsument gör ett statement till butiken, att du inte går på deras billiga trick.

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: ”Ett nej är inte alltid ett nej”

2 december, 2019, 13:00 Krönika Lämna en kommentar

”Ett nej är alltid ett nej” – det är tydligt och självklart. Men till skillnad från alla de som säger detta…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: ”Det är faktiskt helt okej”

16 oktober, 2019, 11:28 Krönika Lämna en kommentar

En dag slutar ni att prata. Ni har pratat varje dag i flera månader, kanske till och med flera år….


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: ”Kärlek börjar alltid med bråk”

17 september, 2019, 11:45 Krönika Lämna en kommentar

”Kärlek börjar alltid med bråk”. Det har vi nog alla fått höra under vår uppväxt då vi retats med eller…


KRÖNIKA: Rebecca Stråhle-Wolke – ”Det finns farligare saker än att vara tjock”

17 maj, 2019, 11:57 Krönika Lämna en kommentar

Det är snart sommar. Rubrikerna skyltar med de 10 bästa bantningstipsen, hur du på 2 veckor får bikinikroppen och hur…


KRÖNIKA: Julia – ”Kvinnliga karaktärer i tv-spel”

10 maj, 2019, 12:11 Krönika Lämna en kommentar

Jag såg inte upp till några kvinnliga karaktärer i TV-spel när jag var liten. Den enda anledningen var för att…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: ”Från polis till statsminister – eller från sjuksköterska till författare”

3 maj, 2019, 11:14 Krönika Lämna en kommentar

Det stormar i min hjärna. Livet svänger och på en timme kan jag ha upplevt hela känsloregistret. Jag vill känna…


KRÖNIKA: Jenniina Martikainen – ”Det vänder”

25 april, 2019, 16:57 Krönika Lämna en kommentar

Det kommer en ny dag. I det här fallet en lördag. Det blåser ute, men solen lyser starkt. Jag kliver upp…


KRÖNIKA – Malin Karlsson: ”På en plats där du känner dig allt annat än hemma”

17 april, 2019, 12:30 Krönika, Maxa studierna, Resa Lämna en kommentar

Mitt namn är Malin, jag är 23 år och läser sista terminen på programmet Medier, kommunikation och PR vid Örebro…


KRÖNIKA – Sofia Lund: ”Lucy in the sky – till minne av världens finaste katt”

16 april, 2019, 11:34 Krönika Lämna en kommentar

Veterinären ser mig i ögonen och frågar med låg röst om det är dags nu? Jag nickar och känner hur…


Krönika – Sara Salavati: ”Ett missförstånd eller en omedveten önskan?”

14 mars, 2019, 11:38 Krönika Lämna en kommentar

När en individ väljer att leva som utbytesstudent under en viss period behöver denne småningom en dag komma tillbaka till…



Instagram