Linnea Nygren: Valborgskunskap 7,5 hp

2 maj, 2016, 13:50 Krönika Lämna en kommentar

Fest och glädje, i helgen var det Valborg! Natten då vi eldar EU-pallar, får alkoholförgiftning och skrämmer skiten ur sällskapsdjur medelst fyrverkerier, allt för att hylla vår älskade Walpurgis! Ja, Walpurgis ja! Ni vet Walpurgis? Ingen..? Okej. Jag får väl ta det här från början då era obildade ursäkter till studenter. Här kommer fröken Nygrens Valborgsskola!

Om vi börjar med Walpurgis då, så är hon mer känd som den Heliga Valborg. Enligt Wikipedia är hon skyddshelgon för god skörd, sjömän och rabies, samt efter sin död föremål för en personkult. Detta glada gäng ägnade sig åt att tro på häxor samt att försöka bekämpa sagda häxor med hjälp av Världshistoriens Universalknep mot Häxor nr 1: stora eldar!

Då har vi rett ut det. Även om jag fortfarande ställer mig lite frågande till att hon fick åta sig jobbet som skyddshelgon för rabies. Borde hon inte blivit skyddshelgon mot rabies? Jag kan tycka att det låter mer funktionellt. Men ja, antar att kyrkan har koll på det där. Jag ska inte lägga mig i. Walpurgisfirandet spreds från Tyskland och blev the shit i Sverige på 1400-talet. Men, tänker ni, var det bara nåt som dök upp precis då? Sa kyrkan till folk att ”nu ska ni fira Walpurg- förlåt, Valborg! Ut och elda!” och folk bara ”Okej!”

Ingalunda! Redan innan 1400-talet var helgen kring 1 maj en riktig festhelg. Till exempel så valdes nya åldermän ute i byarna, och då var det så klart på sin plats med en redig efterfest med en jättestor eld som huvudattraktion. 1 maj var också dagen då sommaren började enligt bondens år, och boskapen släpptes ut efter vinterförvaringen. Och bönderna förr var inte alls dumma; för att den frigivna boskapen inte skulle locka till sig vargar, onda krafter, morgontrötta björnar och annat potentiellt farligt/hungrigt, så gissa vad de gjorde? Precis. Tände stora eldar. I en stad som Örebro anno 2016 är detta kanske inte en superaktuell anledning att elda längre. Den enda boskap jag håller mig med (katten) tror jag till exempel skiter fullständigt i om jag tänder en liten eld till hans ära när jag sparkar ut honom på morgonen.

Så nuförtiden eldar vi mest för att bli av med restavfall från tomten.

Och förutom eldandet är Valborg idag kanske mest känt för att vara kvällen då många tonåringar gör sin alkoholdebut, dräller omkring på stan och vomerar i kommunala rabatter. Det låter inte lika pittoreskt som eldandet, eller hur?

Men faktiskt så är alla dessa överförfriskade ungdomar bärare av en lång tradition, minst lika lång som Walpurgisfirandet (tveksamt om jag någonsin kommer att tröttna på det namnet). När bönderna ägnat hela dagen åt att välja åldermän, släppa ut djur och elda upp saker, så tänkte de nämligen att det var på sin plats med en liten hutt. Eller fem. Så, när du höjde ditt glas i helgen, bär med dig att du var en del av en lång, ärevördig och obruten folklig tradition av att kröka!

Vi har nu nått slutet på fröken Nygrens Valborgsskola, och för att sammanfatta: oavsett anledning till eldande så har folk i alla tider ägnat Valborg åt att dricka sprit och bete sig på sätt som får ordningsmakten att brista ut i en kollektiv djup suck. Men du då, fröken Nygren, du stora och allvetande Valborgsexpert? Vad gjorde du på Valborg? kanske någon undrar nu. Jo, jag för min del föredrar att spiknykter mysa framför majbrasan på min hemort och tänka lite på att någon kanske stod här och såg på en eld för femhundra år sedan och den var precis lika vacker som den här är nu. Samt att om jag någon gång sätter tvillingar till världen ska jag absolut döpa dem efter Walpurgis av historien bortglömda brorsor: Willibald och Winibald. De kommer att göra storsuccé på mellanstadiet!

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Krönika: Det gör mig rädd att växa upp

27 november, 2020, 13:05 Krönika, Lämna en kommentar

I november fyller jag 24 år. Trots att det fortfarande är ganska ungt (hey – jag är ju inte 25…


Krönika: Tankar på ett A4

5 november, 2020, 13:45 Krönika, Lämna en kommentar

16:39 Dokumentet står tomt. Vad ska jag skriva om? Jag borde ha så mycket att skriva om. Hela året har…


Krönika – Rebecca Stråhle-Wolke: “Min själ är inte till för att tämjas”

28 maj, 2020, 16:31 Krönika Lämna en kommentar

Jag kanske är för mycket ibland. Klär mig i för färgstarka kläder och för många olika färger på samma gång,…


Why it is important to write letters to your family and friends – Advice for exchange students

11 mars, 2020, 11:51 International, Krönika, Lämna en kommentar

When you read the title of this article, you might have thought “Is she crazy? We are in 2020, no…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Tack för alla mina bra och dåliga beslut”

11 februari, 2020, 11:27 Krönika Lämna en kommentar

Tack till mig själv som inte lyssnade på mina familjer när de sa att jag inte fick färga håret i…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “För varje tenta finns en omtenta”

16 januari, 2020, 12:13 Krönika Lämna en kommentar

Om en vecka är det tenta. Såklart borde jag börja plugga men en vecka är lång tid. Jag hinner åka…


KRÖNIKA: “Studentinflytande, topp eller flopp?”

14 januari, 2020, 11:53 Krönika, Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Hur många känner till studentinflytandet vid Örebro universitet? Hur många vet vad studentinflytande innebär? Hur många vet att studentinflytande regleras…


KRÖNIKA – Nicole Palm: “Julen kommer i år också, men den blir långt ifrån vad jag önskade mig”

19 december, 2019, 11:51 Krönika Lämna en kommentar

Det är snart julafton. Bara fem dagar kvar, och jag saknar den där känslan som brukar infinna sig lagom till…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Jag är en hycklare av högsta rang”

17 december, 2019, 11:47 Krönika Lämna en kommentar

Jag vill gärna tro att jag är en miljöhjälte och försöker i så hög mån som möjligt att tänka på…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “Ett nej är inte alltid ett nej”

2 december, 2019, 13:00 Krönika Lämna en kommentar

”Ett nej är alltid ett nej” – det är tydligt och självklart. Men till skillnad från alla de som säger detta…